Fågel i Fokus

Närproducerad, frigående och klimatsmart

Välkommen till det första numret av Svensk Fågels elektroniska nyhetsbrev ”Fågel i fokus”. Brevet vänder sig till alla som intresserar sig för svensk kyckling eller kalkon – från jord till bord. Målet är att spegla branschen och vår omvärld och ge en tydligare bild av den svenska kycklingen.


Svenska konsumenter vill ha svensk kyckling, det framkommer i undersökning efter undersökning. I butik väljer också en stor majoritet just den svenska kycklingen. Anledningen till att man väljer just svenskt beror på de svenska mervärdena som närproducerat och salmonellafrihet.


Men det är fortfarande förvånansvärt många som inte känner till hur den svenska kycklingen föds upp. Ett vanligt förekommande missförstånd är att den sitter i bur. Svensk kyckling har aldrig suttit i bur och kommer aldrig att göra det. Den pickar fritt på en bädd av halm eller kutterspån. I detta nummer kan ni läsa mer om det svenska djurskyddsarbetet. Vi har intervjuat en av Sveriges främsta experter på området, Lotta Berg från SLU i Skara.

Ett annat mervärde som gör kycklingen till ett rätt val för många är att den är klimatsmart. Väljer du att äta kött så är kycklingen det bästa valet för klimatet. Läs mer om Livsmedelsverkets förslag till nya miljösmarta matval lite längre ner.

Nästa nummer av Fågel i fokus kommer ut under november. Om ni har synpunkter, tips eller idéer så är det bara att höra av sig.

Trevlig läsning
Maria Donis, VD Svensk Fågel

Hälsa och miljö hand i hand

Under 2008 har Livsmedelsverket (SLV) drivit projektet ”Miljösmarta matval utifrån kostråden”. Syftet är att hjälpa konsumenter att göra miljösmarta livsmedelsval. Idag står livsmedelsindustrin för omkring en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Som konsument finns stora möjligheter att påverka genom att göra miljösmarta val.

På uppdrag av Naturvårdsverket har SLV tillsammans med experter på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK) undersökt hur olika typer av livsmedel påverkar miljön. Utgångspunkten har varit sex av de sexton miljökvalitetsmål som Riksdagen antagit på 1990-talet. Dessutom ligger de generella kostråden till grund för hela arbetet. Monika Pearson på SLV har drivit projektet.
— Det är påtagligt att många av kost- och miljöråden faktiskt går hand i hand. Visst finns det vissa konflikter, men äter du miljösmart så äter du också nyttigt i stor utsträckning.
Att sammanföra de olika miljökvalitetsmålen är dock ett komplicerat och ibland motsägelsefullt arbete. Ett livsmedel kan vara positivt för att uppnå ett mål och samtidigt negativt för ett annat. Köttproduktion är ett exempel.
— Ur ett klimathänseende är kyckling bättre än exempelvis nötkött. Nötkreatur bidrar med omkring tio gånger mer växthusgasutsläpp än kyckling. Dock bidrar kor och andra betesdjur i Sverige till att vi har öppna landskap och en högre biologisk mångfald. Men i våra slutsatser rekommenderade vi en bibehållen eller till och med ökad konsumtion av kyckling, säger Monika Pearson.
Slutsatserna som SLV dragit utifrån SLU:s och SIK:s underlag har varit ute på remiss . De färdiga råden för miljösmarta matval kommer att presenteras vid årsskiftet.

Därför är kyckling klimatsmart:
  1. Kycklingproduktion genererar små mängder växthusgaser. Kycklingen är enkelmagad och släpper inte ut någon metangas.
  2. Svensk kyckling äter till största delen svenskt spannmål som ofta kommer från den egna gården. Därför är transporterna få och korta.
  3. Kycklingproduktion kräver små odlings- och uppfödningsarealer vilket leder till låg energianvändning.
  4. En stor del av svenska kycklingbönder har ett eget kretslopp. Halm från den egna gården används för att värma upp stallarna.

Med djurskydd i kikaren

Lotta Berg är en av Sveriges främsta experter på djurskydd. Idag är hon docent och lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skara och bedriver både forskning och undervisning. Enligt henne har Svensk Fågel kommit långt med sitt djuromsorgsarbete och är i många sammanhang en förebild. Men självklart finns det alltid områden som kan förbättras.

Lotta Berg har ägnat större delen av sitt yrkesverksamma liv åt att arbeta med djurskydd för fjäderfän. Som om inte det räckte med fåglar på jobbet så bor hon även vid Sveriges kanske fågelrikaste plats, Hornborgasjön i Västergötland.

— Jag och familjen gillar att fågelskåda på fritiden, nyligen såg vi en höksångare. En ganska oansenlig liten sångfågel som inte är speciellt vanlig här omkring, säger Lotta Berg.

Hur är djurskyddet i Sverige jämfört med resten av Europa?
Omfattningen på Svensk Fågels djuromsorgsarbete är unikt. I många andra EU-länder har det tidigare inte funnits några specifika regler kring djurskydd för kyckling överhuvudtaget. När det gäller exempelvis beläggningen kan det vara så mycket som upp emot 50 kilo kyckling per kvadratmeter. Över lag kan man säga att nordvästra Europa har kommit längre i sitt djurskyddsarbete. Här finns en tradition av att jobba med de frågorna och en större medvetenhet hos konsumenterna.

Vad tycker du om EU:s nya kycklingsdirektiv som rör djurskyddet?
Den svenska modellen ligger i mångt och mycket till grund för det nya direktivet som EU har tagit fram. Men eftersom det är ett dokument som alla länder har enats om så är det självklart också en kompromiss. Dessutom har det framförts kritik om att direktivet är tandlöst och att det inte kommer att efterföljas. Jag tror att den största skillnaden mellan olika länder är att kontrollen från myndigheterna ser olika ut. Men trots detta anser jag att direktivet är bra, det är ett steg i rätt riktning mot ett ”djuromsorgstänk” inom hela EU. Det gynnar både kycklingar, bönder och konsumenter.

Vilka utmaningar står den svenska fågelbranschen inför?
En stor utmaning idag är arbetet med kycklingars benhälsa. Den har blivit bättre, det visar den senaste studien som presenterades tidigare i år. Branschen har tagit tag i problemet på ett bra sätt, men arbete och forskning återstår. Det är bra att man har nära kontakt med de internationella avelsföretagen, det är här mycket av jobbet måste göras.

En annan utmaning är att upplysa konsumenterna om fördelarna med svensk kyckling. Visst är det en storskalig produktion, vilket vissa konsumenter är negativa till av princip. Men den svenska fågelbranschen är professionella vad det gäller att se fåglarnas behov samt att arbeta med klimatfördelar. Djurskyddet och klimatarbetet är det som skiljer svensk kyckling från annan kyckling och konsumenter uppskattar den svenska kycklingens mervärden. Det är därför viktigt för branschen att lyfta fram de fördelarna, konsumenterna måste veta vad de betalar extra för.

Namn: Lotta Berg
Yrke: Veterinär, docent och lektor på institutionen för djur och hälsa vid SLU
Bor: Vid Hornborgasjön, Västergötland
Fritidssysselsättning: Umgås med familjen, arbeta i trädgården och fågelskådning.
Dold talang: Kan läsa upp och ner.
Favoritkycklingrätt: Thaiinspirerad kycklingwok.

EU:s nya kycklingsdirektiv
För första gången får alla EU länder gemensamma direktiv för djuromsorgen för kycklingar. De nya direktiven ska vara införlivade i alla medlemsländer 2010. Direktiven säkrar en miniminivå av djurskydd. Bland annat gäller det att sänka beläggningsgraden i många länder, dock inte i Sverige, där vi redan ligger relativt lågt.
    Aktuellt
Unika utbildningsdagar

Nu drar Svensk Fågels Utbildningsdagar igång. Mellan 9 oktober och 5 november kommer experter och nyckelpersoner från Svensk Fågel att besöka sina medlemmar för att informera om dagsaktuella frågor. Bland annat kommer det att diskuteras marknadsfrågor, kommande förslag på regler och tillsyn, uppfödning samt lastning, transport och veterinära frågor.


Utbildningsdagarna är unika i sitt slag och viktiga för samtliga medlemmar från bönder till anställda på medlemsföretagen. Syftet är att gemensamt bli bättre och fortsätta att sträva mot målet att ta fram världens bästa kyckling.

Barn älskar kyckling

Mer än 4 500 skolbarn besökte temadagarna ”Jorden och skogen i storstan” på Skansen den 3-6 september. Svensk Fågel var på plats och representerades av kycklingbönderna Kerstin och Hans-Christer Palmers samt Elisabeth Nilsson. De berättade om hur kycklingen bor, vad den äter och varför den är klimatsmart. Dessutom bjöds barnen på mycket uppskattade svenska chicken nuggets som är gjorda på ren bröstfilé. Temadagarna är ett projekt riktat mot skolbarn arrangerat av LRF Skolkontakt och Skogsstyrelsen. 

Ölands skördefest

Svensk Fågel närvarade självklart på Ölands Skördefest, en årlig tradition där små som stora livsmedelsproducenter möts. Bland annat debatterade Guldfågelns vd Jimmy Samuelsson klimatfrågor på seminariet ”Matforum - livsmedelbranschens klimatomställning”. Han berättade om hur man tar sitt ansvar från gård till bord för att reducera utsläpp av koldioxid samt skapa kretslopp på gårdarna som levererar kyckling. Arbetet pågår för att ständigt förbättra och fortsätta vara ett klimatsmart alternativ.

Pippi på gryta

För fjärde året i rad arrangeras ”Barnens egen matskola”, en tävling för barn i fjärde till sjätte klass. I år sponsrar Svensk Fågel tävlingen som kommer att handla om att ta fram den allra godaste kycklinggrytan.


Tanken med tävlingen är att uppmuntra barns intresse för råvaror och matlagning på ett enkelt och lekfullt sätt. När barnen anmäler sig får de information om kyckling, näringsinnehåll och tips kring tillagning i en speciellt framtagen råvaruskola. Därefter kan de sätta igång att ta fram sina recept.

De tre bästa lagen får tävla i finalen på Operakällan i Stockholm i mars 2009.

Variant på Mårten

Den 10 november är för många, speciellt i södra Sverige, en stor högtidsdag. Då firas nämligen Mårtensafton med tillhörande Gåsagille.


Tillgången på svensk gås varierar från år till år och har du problem att finna en gås finns det alternativ att tillgå. En stor kyckling eller en kalkon passar lika bra om du känner för att ställa till med ett gille i mörkaste november.

Mårtensafton är en gammal tradition som kommer ur firandet av helgonet St Martin av Tours. En populär historia om varför vi äter gås på Mårten handlar om hur St Martin gömde sig i en gåsstia för att slippa bli biskop. Gässens kacklande avslöjade honom och därför ”straffar” vi dem genom att äta gås på St Martins dödsdag.

 
Svensk Fågel Service AB, SE-105 33 Stockholm PRENUMERERA | AVPRENUMERERA