Fågel i Fokus

Ge oss möjlighet att bli ännu bättre

Att ha möjlighet att bygga ut och modernisera sin verksamhet är en självklarhet för de flesta företag. Våra medlemmar vill inget hellre än att förnya och expandera, något som skulle skapa arbetstillfällen på landsbygden och utveckla det lokala och nationella näringslivet. Men de stöter hela tiden på hinder i form av krångliga regler och omständiga tillståndsprövningar.

Konsumtionen av svensk kyckling fortsätter uppåt, bara i år har vi sett en sexprocentig ökning. För att kunna svara upp mot den ökade efterfrågan behövs nya, större och moderna stallar såväl till kycklingar som till avelshönorna. Dessutom behövs ny inredning till stallarna och ny utrustning för hantering av kycklingar vid transport och lastning. Det krävs att myndigheter och beslutsfattare gör det enklare för våra medlemsföretag och bönder att satsa.

Åsa Göransson på Röhls Gård är en ung kycklingbonde som är stolt över sitt jobb. Hon ser också flera utmaningar för kycklingbranschen, och hur regelförenklingar skulle kunna förbättra villkoren för hennes verksamhet.

Att kyckling är populärt skriver Richard Tellström, måltidsforskare på Grythyttans Universitet, under på. En lyhörd kycklingbransch som ger konsumenter goda och lättlagade produkter är en del i succén. Och framtiden ser onekligen ljus ut för kyckling.

Nu välkomnar vi en sval höst efter en varm och skön sommar. Nästa nummer dyker upp i anslutning till vintersäsongen.

Trevlig läsning
Maria Donis, VD Svensk Fågel

Svensk kyckling är framtidens mat

Foto: T Szendrö
Kyckling var tidigare något som endast åts helstekt och på helgdagar, idag finns ett oerhört varierat utbud som fungerar varje dag i veckan. Svenska folket har tagit kycklingen till sitt hjärta och den tidigare lyxmaten är nu också en vardagsräddare. Etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström är inte förvånad över kycklingens segertåg, och tror på en fortsatt ljus framtid.

- Fågelkött har ett festsymbolvärde hos svenskar. Vi förknippar det med hög status. När kyckling blev tillgängligt för fler var det som att alla fick möjlighet att köpa en Rolls-Royce, alla gjorde det. Men kyckling har inte sjunkit i anseende för det utan har fortfarande hög status hos konsumenten, säger Richard Tellström.

En stor förändring i kycklingkonsumtionen är att vi numer köper kyckling i delar och i många olika färdigkryddade former. Enligt Richard Tellström är det en naturlig utveckling till följd av det han kallar ”bekvämlighetstrenden”.

- Vi vill lägga så lite tid som möjligt på matlagning idag, men ändå äta riktigt gott. Därför ser vi fler produkter som kan tillagas direkt och är färdiga för stekpannan. Det är också därför som svenskar älskar filé och efterfrågar det allt mer. Här har ju kycklingbranschen svarat upp bra på konsumentens önskemål.

Konsumtionen av svensk kyckling har ökat stadigt de senaste femton åren, från cirka 6 kg per person och år i nittiotalets början till cirka 17 kg 2009. Förutom att branschen gett konsumenterna nya och enkla produkter tror Richard Tellström att det beror på fler orsaker.

- Svensk kyckling har setts som ett säkert alternativ, mycket beroende på det unika arbetet med att rensa bort salmonella. Det är något som man kunde prata mer om, i många europeiska länder är det ju stora problem med salmonella. Sen så gillar ju svensken traditionellt svenska råvaror och trenden med äkta och närproducerad mat har funnits ända sedan sjuttiotalet.

Framtiden ser onekligen ljus ut för kycklingen. Flera trender spelar kycklingbranschen i händerna. Konsumenter vill fortsatt ha säker, hälsosam och klimatsmart mat, något som den svenska kycklingen svarar upp mot. Dessutom passar kyckling utmärkt i den alltmer globaliserade världen.

- Globaliseringen innebär att mycket mat måste passa alla. På internationella toppmöten serveras oftast kyckling och fisk då fläsk och nötkött inte accepteras i alla kulturer. På samma sätt satsar flera skolor och andra offentliga kök på just kyckling och fisk så att alla ska kunna äta maten.

Kärleken gjorde Åsa till bonde

Innan Åsa Göransson träffade sin make Ola ägde hon knappt ett par gummistövlar. Men med kärleken kom bondelivet och tillsammans med sin man driver hon idag Röhls gård. Numer är hon en rutinerad kycklingbonde som trivs utmärkt med livet på landet. Men samtidigt ser hon fler utmaningar som kycklingbranschen står inför.

Vilka är de främsta utmaningarna för dig som kycklingbonde?
Det finns mycket att arbeta med. Exempelvis är det oerhört svårt att få till nybyggnationer för oss. Om vi vill utöka och bygga nya och större kycklingstallar är det en hel del byråkrati man måste förhålla sig till. Bara att få tillstånd att bygga nytt kan ta över ett år. Vi vill ju förbättra vår verksamhet men allt som oftast förhindras det av komplicerade lagar och regler. Visst är många lagar viktiga, men enklare och tydligare regler vore verkligen på sin plats.

Hur ser du på konkurrensen från importerad kyckling?
Jag skulle vilja se en större satsning på svensk kyckling i skolmatsalar och andra offentliga matserveringar. Folk vill äta svenskt men allt som oftast är det priset som styr och där vinner oftast den importerade kycklingen. Jag skulle gärna se att alla konsumenter men även privata restauranger såg mervärdet med att köpa svensk kyckling.

Hur kom det sig att du blev kycklingbonde?
Själv kommer jag inte alls ifrån en lantbrukarbakgrund som min man Ola. Men tillsammans hade vi en dröm om en egen gård och när vi såg att Röhls Gård var till försäljning så anmälde vi vårt intresse. Då var det bara mjölkkor här men Ola hade bekanta som födde upp kycklingar och det verkade intressant. Efter lite utforskande av kycklingbranschen så satte vi igång med kycklingar 2003. Intresset har bara ökat ända sedan dess, det händer otroligt mycket kring kycklinguppfödningen.

Vad är det bästa med att vara kycklingbonde?
Jag trivs fantastiskt bra med det jag gör. Visst är det mycket jobb och kycklingarna kräver passning 24 timmar om dygnet. Men i förhållande till många andra djurslag så är kycklingar väldigt lättskötta, vi klarar faktiskt av att sköta dem helt själva.

Hur var det att som stadsbo byta arbete och boende för att bli bonde?
Det är klart det var stor skillnad och det kanske inte passar alla. Men jag tycker att det är en frihet att kunna ha jobbet där jag bor och anpassa arbetstiderna efter mitt eget schema. I och med det så behöver inte mina barn alltid vara på dagis mellan åtta och fem. Om de kan och vill så är de med mig och hjälper till så gott de kan.

Är det något som är jobbigt med att vara kycklingbonde?
Det är klart man tar illa vid sig när mediedrev går igång och man kritiseras för att vara någon slags djurplågare. Det kan kännas orättvist då vi svenska kycklingbönder har ett unikt kontrollprogram att förhålla oss till. Men samtidigt så vet jag vad jag gör och jag är stolt över mitt arbete, vi tar hand om våra kycklingar. När folk som aldrig sett en kycklinguppfödning kommer på besök blir de alltid överraskade över hur rent och lugnt allt är.

Åsa Göransson
Ålder: 38 år
Familj: Maken Ola och barnen Axel och Ida
Bor: Röhls Gård utanför Malmköping
Kycklingbonde sen: 2003
Fritidssysselsättning: Gillar skog och natur. Försöker vara ute under svampsäsongen. I mån av tid gillar jag också att löpa. Och mitt intresse för mode och kläder hänger kvar trots att man bor på landet.
Favoritkycklingrätt: Kycklinglårfilé, både grillad och i gryta.
    Aktuellt

Välkommen Bjärefågel!

Sedan i juni är skånska Bjärefågel medlemmar i Svensk Fågel. I och med detta är de anslutna till Svensk Fågels alla unika kontroll-program. Liksom övriga medlemmar i Svensk Fågel kommer de att få genomgå en revision utförd av det ackrediterade kontroll-
organet Prosanitas. Bjärefågel är kända för sin majskyckling och säljs huvudsakligen färsk. De erbjuder både hel fågel och styckdetaljer.

Läs mer om Bjärefågel här »

Kycklingfilé vardagsfavorit


Återigen är det bekräftat att kyckling är en riktig vardagsräddare. I en undersökning som gjorts på uppdrag av Knorr svarade 1100 svenskar i åldrarna 25-55 vad deras favoriträtt till vardags är. Och kycklingfilé tog hem segern med 41% av de svarande. Kyckling vann bland annat över klassiker som spaghetti och köttfärssås, korvstroganoff och köttbullar.

Enklare än någonsin

Nyligen har både Guldfågeln och Lantmännen Kronfågel introducerat nya produkter som förenklar vardagen. Det har aldrig varit enklare att njuta av kyckling.


Guldfågeln lanserar sitt koncept ”Rakt ner i pannan” med färdigmarinerade produkter. Här finns teriyakimarinerade kycklinginnerfiléer, en grillkryddad kycklingschnitzel och strimlad lårfilé i olika smaker som är perfekt för woken eller grillspettet.


Lantmännen Kronfågel förenklar också matlagningen med nya rätter i exklusiva smaker under namnet Kronfågel Deli. Det är bara att öppna förpackningen och ställa in i ugnen. Alla Kronfågel Deli-produkter är gjord av färsk svensk kycklingfilé och kommer i tre smaker: baconlindad, västerbottenost och fetaost. Kronfågel lanserar dessutom en singelpackad kyld kyckling, perfekt för de över 50 procent av svenska hushåll som faktiskt är singelhushåll.

TUPPEN-succé

För ungefär ett och ett halvt år sedan satte Svensk Fågel igång sitt uppföljningsprogram TUPPEN. Det är ett datorprogram för produktionsuppföljning som ger total översikt över Svensk Fågels hela kedja med kläckerier, slakterier, bönder och foderföretag. Och det har blivit en stor succé, hela 80 procent av Svensk Fågels medlemmar använder nu TUPPEN. Programmet hjälper användarna att ha koll på sin verksamhet och förbättrar såväl djurvälfärden som lönsamheten.

Läs mer på Svensk Fågels hemsida »

 
Svensk Fågel Service AB, SE-105 33 Stockholm PRENUMERERA | AVPRENUMERERA