Fågel i Fokus

Uppåt och framåt för
svensk kyckling

Nu summerar vi år 2010 och konstaterar att svensk kyckling är populärare än någonsin. I år har konsumtionen ökat med hela 8,5 procent. Det är självklart något vi är stolta över, och det sporrar oss att jobba ännu hårdare för att bli ännu bättre.

Vi är självklart medvetna om de utmaningar som ligger framför oss men vi är beredda. Konkurrensen från importerad kyckling är ett faktum som vi måste förhålla oss till. Jag reste själv till Brasilien nyligen och besökte deras gigantiska uppfödningsanläggningar. Klart de kan pressa priserna, men på vems bekostnad? Genom att ha möjligheten att få se hur det ser ut i vår omvärld känner jag mig än mer säker på att vi ska fortsätta att lyfta fram den svenska kycklingens kvalité och säkerhet. Vi inom Svensk Fågel föder upp världens bästa kyckling och vi vet att konsumenterna uppskattar det.

Årets sista nummer av Fågel i Fokus är extra matigt och vi bjuder på mycket spännande läsning, både lättsamt och mer allvarligt. Läs om hur du firar din jul lite hälsosammare med tips från GI-gurun Ola Lauritzon och om kocken Malin Söderströms matresa genom Sverige. Dessutom kan du läsa om en ny avhandling om ekokyckling och de svenska kycklingböndernas önskelista till Landsbygdsministern.

Tack för ett bra 2010, vi på Svensk Fågel önskar
en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Maria Donis, VD Svensk Fågel

Pers önskelista

Svensk Kyckling är bäst i världen och så ska den förbli. Men för att klara de utmaningar vi står inför behöver vi stöd från Regeringen och framförallt Jordbruksdepartementer. Det här är min och alla andra svenska kycklingbönders önskelista till landsbygdsminister Eskil Erlandsson med de viktigaste förändringarna för att den svenska kycklingbranschen ska kunna fortsätta att utvecklas.

På vår årsstämma i mars hoppas jag att Eskil kommer att närvara och jag utgår ifrån att han tagit till sig vår önskelista då.

  1. Attitydförändring – Den största, och mest omfattande önskningen är en politik som på allvar stöttar och hjälper svenska bönder. Vi skapar arbetstillfällen på landsbygden och utvecklar det lokala och nationella näringslivet. Vi vill ha en kraftfull och aktiv jordbrukspolitik som bidrar till positiva förändringar.

  2. Enklare regler vid nybyggnationer – Många kycklingbönder vill växa och utveckla sin verksamhet. För att kunna göra det måste de tillåtas att bygga ut sina gårdar, men idag finns det alltför många krångliga regler som sätter stopp för detta. En regelförenkling behövs nu!

  3. Mer svensk fågel i offentlig upphandling – Det är tragiskt att svenska barn och gamla serveras importerad kyckling på skolor och vårdhem. Det finns utmärkt svensk kyckling med hög kvalitet som både är klimatsmart, salmonellafri och är uppfödd under världens tuffaste djurskyddsregler. Upphandlingsansvariga behöver informeras och ges möjlighet att upphandla med kvalitet.

  4. Möjlighet till investeringsstöd – Det är inte gratis att erbjuda de mervärden som svensk kycklinguppfödning har. Stöd till klimatinvesteringar och djurskyddsinvesteringar skulle ge oss chansen att förbättra svensk kyckling ytterligare och bli ännu mer klimatsmarta och utveckla vårt djurskydd.

  5. Sluta särbehandla oss i gödselfrågan – Den svenska fjäderfäbranschen särbehandlas av någon outgrundlig anledning vad det gäller spridning av gödsel. Vi har speciella begränsningar för när vi får sprida gödsel från uppfödningen, betydligt mer långtgående än för andra djurslag. Behandla oss lika som alla andra.

Svensk Fågels kycklingbönder genom Per Lindahl, kycklingbonde och ordförande i Svensk Fågel

Svårt med ekologisk uppfödning

Att föda upp kycklingar ekologiskt är inte problemfritt. En stor utmaning är att skapa ett ekologiskt foder som tillgodoser kycklingarnas proteinbehov. En annan utmaning är att använda de i Sverige vanligast förekommande kycklingraserna då de i ekologisk uppfödning måste födas upp under en längre tid. Kombinationen av dessa två utmaningar har Maria Eriksson på SLU undersökt i sin doktorsavhandling.

I Sverige används i princip bara två kycklingraser. De slaktas vanligen efter fem till sex veckor. I ekologisk produktion, med dubbelt så lång uppfödningstid (81 dagar) kan detta ge tunga djur med benproblem. Svensk ekologisk kyckling får dock slaktas vid 70 dagar om tillväxten begränsas till 50 gram per dag.
- Ett sätt att minska tillväxten kan vara att sänka proteinnivån i fodret. Jag har därför studerat om det går att komponera ett ekologiskt foder som håller tillbaka tillväxten utan att försämra kycklingarnas välfärd. Mina resultat visade både för- och nackdelar med att sänka proteinhalten i fodren och därmed sänka tillväxten, säger Maria Eriksson.
Fördelarna som hittades var att färre kycklingar behövde avlivas för benfel och de utnyttjade rasthagarna i hög utsträckning. Dessvärre sågs beteenden som tyder på att kycklingarna var hungriga och en stor nackdel var att i ett av försöken förekom det att kycklingarna hackade på varandra.

De kycklingar som fick foder med en högre proteinhalt uppvisade inte det här beteendet. Men istället utnyttjade de sin rastgård mindre och dessutom var dödligheten högre. För att klara eko-kravet på sjuttio dagar innan slakt sänks proteinhalten, men då finns en risk för att kycklingarnas välfärd minskar. Men även om proteinhalten i fodret är högre riskerar djuren att fara illa.
- I mina försök använde jag ingen fodersammansättning som kunde sänka tillväxten till femtio gram om dagen. Det behövs därför andra lösningar. På lång sikt kan en lösning vara att regelverket modifieras, genom att korta ner uppfödningstiden eller att andra raser användas. Som det är idag kan det vara problematiskt att föda upp ekologisk kyckling i Sverige.
Förutom de uppfödningstekniska problemen med foder som Marie Eriksson har undersökt har också ekologisk kycklinguppfödning svårt att undvika sjukdomar som salmonella och campylobacter. Då kycklingarna går utomhus utsätts de för mer bakterier och kan inte leva upp till de höga säkerhetskraven som exempelvis finns inom Svensk Fågel.

Om Maria Eriksson
Titel: Agronomidoktor på SLU – institutionen för husdjurens utfodring och vård
Ålder: 32
Bor: Uppsala, men kommer ursprungligen från Värmland
Favoritkycklingrätt: Hel kyckling i ugn

Läs hela Maria Eriksson doktorsavhandling här »

En vit och sund jul

Ingen annan tid på året äter vi så mycket som på julen. Julborden avlöser varandra och under julhelgen frossas det mer än någonsin. Det ska man självklart tillåtas göra, men med små enkla medel kan du göra din jul hälsosammare. GI-experten Ola Lauritzson har tips som gör julen både vit och sund.
- Julen är ju en mathögtid där vi äter hela tiden. Så den största risken är egentligen att du äter för mycket. Att ta om fyra gånger av julbordet är inte ovanligt, det ligger i våra gener att förse oss när utbudet är obegränsat, säger Ola Lauritzson.
GI-metoden är den mattrend som kanske fått mest genomslag de senaste åren. I korthet handlar den om att äta mat som ger en stabil blodsockerkurva och skära ned på snabba kolhydrater som socker och vitt mjöl. Istället ska du äta mycket protein och långsamma kolhydrater som finns i exempelvis korn och gryn. Men på julen finns det många fällor att falla i.
- Julen är en väldigt ”söt” tid. Det äts mycket godis och dricks sockerstinn julmust. Men det är också bra att ha i bakhuvudet att vara försiktig med saker som sillinläggningar med mycket socker i och även risgrynsgröt.
För att göra julbordet mer GI-anpassat behövs det inte göras speciellt stora förändringar. Mycket julmat är faktiskt bra ur GI-synpunkt. Allt kött funkar bra, och självklart då också det vita köttet med kalkon och kyckling.
- Visst ser man att den anglosaxiska traditionen med kalkon dyker upp allt mer. Annars är ju julbordet väldigt traditionellt och de stora skillnaderna ligger mest i var i landet du befinner dig. Och även om det viktigaste i GI-dieten är att dra ner på snabba kolhydrater så finns det ju även en fördel med att äta magrare kött, som det vita.
Just kalkon säljer fantastiskt bra under julen och kalkonbranschen ser en ständig ökning. Varje år slår de nytt försäljningsrekord under december. Numer går det att duka upp ett komplett julbord med produkter som pressylta, olika korvar, köttbullar, och "julskinka" av kalkon. Även kyckling ser en stadig ökning av konsumtionen. Ett tydligt tecken på att allt fler väljer en vit jul.

Ola Lauritzsons tips för en sundare jul:
  • Ät det lyxigaste på julbordet, alltså proteinerna. Gärna magrare kött, som fisk och vitt kött från kalkon och kyckling.
  • Tänk på mängden mat du äter
  • Undvik sötsaker som choklad och julmust

På resa genom matlandet Sverige

Varifrån kommer maten vi äter? Hur ser resan ut från jord till bord? Svenska konsumenter distanseras idag alltmer från matens ursprung. Nuförtiden möter vi endast våra livsmedel när de ligger färdigförpackade i butiken. Kocken Malin Söderström har under hösten rest runt i Sverige för att hitta råvarornas ursprung.
- Medvetenheten kring varifrån vår mat kommer måste öka i Sverige. Som konsument måste du påminnas om hur grönsaker odlas eller djur föds upp. Jag har besökt skolklasser som aldrig sett en hel fisk, bara frysta förpackningar, säger Malin Söderström.
Under hösten har vi kunnat se Malin på TV4:s Nyhetsmorgon där hon gjort nedslag hos svenska bönder i programmet ”Skörderesan”. Syftet var att hitta personerna bakom råvaran, de som ser till att vi får bra mat varje dag.
- Det som främst slog mig under resans gång var hur otroligt engagerade alla bönder var. De brinner verkligen för sin verksamhet. Ofta är det också en stolt familjetradition där gården gått i arv i flera generationer.
Under sin resa besökte Malin kycklingbonden Per Watz på Husby Gård i Kvicksund. Hon imponerades av det seriösa arbetet genom hela uppfödningen och den noggranna hygienkontrollen. Svenska kycklingbönder har några av världens tuffaste regler att följa, både när det gäller smittskydd och djuromsorg.
- Det är lite misstänkt att importerad kyckling är så billig. Du förstår att någonting inte riktigt stämmer när en vara är så mycket billigare än motsvarande svensk. De måste ha snålat in på någonting. Jag tycker att kvalitet måste få kosta lite mer. Och konsumenten måste förstå varför vissa livsmedel är dyrare.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har en tydlig vision om att göra Sverige till ”Det Nya Matlandet”. Svenska råvaror ska lyftas fram och vi ska bli bättre på att ta tillvara på vår matkultur. För många svenska konsumenter är också ursprunget väldigt viktigt.
- Svenska råvaror känns ärliga och trygga att äta. Man vet att säkerheten är bra och att råvarorna är ”rena”. Sen blir det ju viktigare med det närproducerade. Tidigare var det lyxigt att kunna äta importerade smultron året runt. Men idag är det istället lyxigt att äta närproducerade råvaror som är i säsong.
Svenska bönder har ett stort arbete framför sig med konkurrensen från den importerade maten. Utmaningen gäller att få konsumenten att förstå de svenska råvarornas mervärden.
- Det pratas mycket om ekologiska varor, men jag tror inte att det nödvändigtvis behöver vara det bästa. Det är istället de närproducerade råvarorna som är framtidens vinnare. Konsumenten kommer att bli mer uppmärksam på matens ursprung.

Om Malin Söderström
Yrke: Kock och driver Moderna Museets restaurang samt restaurang Hjerta
Familj: Sambo och en dotter på 3 år
Ålder: 41 år
Favoritkycklingrätt: Jag gillar hel kyckling. Antingen med italiensk touch med mycket chili och vitlök, eller klassiskt i lergryta med mycket rosmarin, citron och grönsaker. Båda är väldigt enkla och fantastiskt goda.
    Aktuellt

Välsökt kyckling
Världens största sökmotorföretag, Google, presenterade nyligen listor över de mest sökta orden i Sverige. Bland annat redovisades vilka matrelaterade sökord som var vanligast. På topp-tio listan återfanns två kycklingrätter. På en överraskande tredjeplats återfinns den klassiska kycklingrätten Flygande Jakob som fortfarande är en favorit på svenska matbord. På femte plats ligger vardagsräddaren kyckling i ugn som många vill ha förslag på recept till.

Alla listor hittar du här »


Brassekyckling i fokus
Världsmarknaden för kyckling är gigantisk. Den svenska uppfödningen är minimal i jämförelse med många andra länders. Sverige står för en procent av all kycklinguppfödning, och det bara i Europa. Ett av världens största kycklingland är Brasilien, och det var dit en grupp från Svensk Fågel reste för att jämföra de väsenskilda verksamheterna. Men också för att hitta likheter.

Under resans gång bloggade resenärerna om sina upplevelser. Läs deras betraktelser på Svenskfågelbloggen här »

Vit jul med Ingelsta

Ingelsta Kalkon har som alltid sin absolut bästa tid kring jul. Svenska konsumenter tar allt mer till sig den anglosaxiska traditionen att äta kalkon. Och Ingelsta Kalkon, som står för 90 procent av all kalkon i Sverige, erbjuder också ett helt alternativt julbord med kalkon i centrum. Förutom helstekt kalkon finns det julklassiker som pressylta, olika korvar, köttbullar, och ”julskinka” av kalkon.

Det har dessutom visat sig att kalkon inte bara är nyttigt och gott, nya studier från SIK visar att det är klimatsmart också. Kalkoner växer mycket effektivt och de utfordras med en stor mängd spannmål från de egna gårdarna. Jämfört med andra köttslag är kalkon, tillsammans med kyckling, bland det bästa valet man kan göra om man ser till klimatpåverkan.

www.ingelstakalkon.se »

Kycklingskola med Bjärefågel
Idag finns kyckling i alla möjliga styckningsdelar, färdigförpackat och klart. Självklart väldigt smidigt för konsumenten, men konsten att stycka en hel kyckling är nästan på väg att försvinna.

Det vill Bjärefågel ändra på och har därför lagt ut en pedagogisk film på sin hemsida där kocken Tobias Millqvist lär dig grunderna i att stycka kyckling.
www.bjarefagel.se/film.php

Läs mer på Svensk Fågels hemsida »

 
Svensk Fågel Service AB, SE-105 33 Stockholm PRENUMERERA | AVPRENUMERERA