Fågel i Fokus

Maria Donis, vd Svensk FågelKycklingbranschen fortsätter att växa

Det går bra för kycklingbranschen. Våra kycklingbönder jobbar dagligen för att tillgodose svenska konsumenters ökade efterfrågan på svensk kyckling. Nyligen öppnade också vårt medlemsföretag Kronfågel sin nya och moderna anläggning i Valla utanför Katrineholm. Det finns intresse i de gröna näringarna att skapa tillväxt och sysselsättning för landsbygden, samtidigt som förutsättningarna är tuffa då en massa regler ska beaktas.

Vi vill utvecklas och bli större och bättre, men vi har fortfarande stora utmaningar. Regelkrångel och långa handläggningstider gör att våra uppfödare inte kan växa i den takt de vill, något som kycklingbonden Ulf Ivarsson vittnar om i detta nummer.

Den hårda konkurrensen från billig, importerad kyckling är som alltid vår största utmaning. Särskilt på storhushållsidan. Men kommuner och landsting börjar faktiskt tänka om och försöker satsa på mer kvalitet för att ge våra barn och gamla bättre mat. Halmstad kommun är ett utmärkt exempel som även anställt en speciell måltidsinspiratör för att öka kvaliteten på maten i offentlig verksamhet.

Nu ser vi fram emot en härlig och lång sommar med mycket kyckling på grillen.

Trevlig läsning!

Maria Donis, vd Svensk Fågel

Jennie Andersson - Foto: Inge Svensson

Foto: © Inge Svensson

Inspiratör för bättre mat

I Halmstad har kommunen gjort en storsatsning för att både öka kvaliteten på maten och stoltheten bland storkökskockarna. Nyckeln är bra val av råvaror och att maten lagas från grunden. För att lyckas med detta har de anställt måltidsinspiratören Jennie Andersson. Hon är ute i verksamheten och hjälper till konkret på plats i köket.

- Att få hjälpa skolkök och äldreboenden med hela måltidsupplevelsen, från råvaruval till att maten serveras i en bra restaurangmiljö, är nog världens roligaste jobb. Halmstad satsar på kvalitet och det är viktigt att alla som arbetar med maten känner av satsningen, säger Jennie Andersson, måltidsinspiratör i Halmstad Kommun.

Halmstads satsning är unik. Många kommuner pratar om att de vill höja kvaliteten på den offentliga måltiden. Men i Halmstad har de verkligen tagit tag i frågan och hittat konkreta lösningar. Att upphandla med kvalitet är nämligen bara en del av lösningen. Det är ute i köken som beslut tas om vilka råvaror som ska användas.

- När kommunen upphandlar livsmedel så upphandlar man stort. Valmöjligheterna är många. Vad det gäller kött och fågel så har köken 131 produkter att välja mellan. Och vissa är självklart bättre än andra. Därför behöver måltidsansvariga ibland stöd för att kunna välja rätt och se möjligheterna.

Halmstad har upphandlat en stor leverantör för livsmedel. De erbjuder både svenska och importerade alternativ. Ansvariga politiker har dock en tydlig ambition att premiera närproducerade produkter av hög kvalitet. På köksnivå gäller det att hitta en väg där kvaliteten blir hög men att priset inte springer iväg för mycket.

- Svenska produkter är kanske lite dyrare. Men jag skulle aldrig kunna rekommendera någon att använda exempelvis färdigkokta kycklingbitar från Thailand. För mig är det viktigt med närproducerad mat som inte fraktats över halva jorden, och självklart att djuren haft det bra och att uppfödningen är miljö- och klimatsmart.

Stolthet över sitt yrke är en också en viktig faktor. Att jobba i offentliga kök har i mångt och mycket reducerats till att värma upp färdig mat. I Halmstad vill man öka statusen och återgå till att maten ska lagas från grunden. Det handlar om hela måltidsupplevelsen, från val av råvara till bra restaurangmiljö.

- Det är oerhört viktigt att vara stolt över att jobba med maten som serveras våra barn och gamla. Det får inte inskränkas till bara en ekonomisk fråga. Det är klart att det kräver mer att göra mat från grunden. Men här är planering A och O. Om vi investerar nu på bra utrustning och att utbilda personalen att välja bra råvaror så kommer det att betala tillbaka sig på lång sikt.

Halmstad Kommun håller precis på att planera för en ny upphandling av livsmedel. Politiker har en uttalad vilja att satsa på närproducerat och med mycket höga kvalitetskrav, både vad det gäller miljö och djurskydd. Målet är att ha färre och bättre produkter.

Svårt att bygga nytt med krångliga regler

Jag har velat bygga ut under lång tid. Men bland annat långa handläggningstider och regelkrångel har gjort att nybyggnationen dragit ut på tiden. Regelverket kring kycklinguppfödning är oerhört omständigt. Det är ju inte ett kärnkraftsverk jag har byggt. Jag vill bara kunna ge konsumenten bra mat.

Det säger Ulf Ivarsson på Hejetorps Gård i Blekinge. Han har fött upp kycklingar i femton år och tanken om att bygga ut föddes redan 2003. Först nu står hans nya kycklingstall färdigt. Till midsommar flyttar de första kycklingarna in.

- Länsstyrelsen måste bli snabbare med att ta hand om våra ärenden, det är som att de nedprioriterar oss. Det kan ta år innan ett ärende tröskats och alla papper har fyllts i. Om vi ska få en levande landsbygd med livskraftiga företag som Eskil Erlandsson vill ha så måste vi få satsa också. De utlovade regelförenklingarna har jag inte sett något av, säger Ulf Ivarsson.

Kycklingbranschen är en av få jordbruksnäringar som faktiskt växer. Kyckling är populärt och svenska konsumenter vill helst köpa svenskt också. Många kycklingbönder ser en ökad efterfrågan på kyckling och vill självklart kunna svara upp mot det genom att utöka sin verksamhet. Men omständiga regler och oerhört långa handläggningstider gör att satsningarna ofta står och stampar. För att kunna fortsätta att växa krävs också att stat och myndigheter underlättar för småföretagarbönderna.

- Vi bönder är företagare också. Och förutom det vanliga pappersarbetet en småföretagare har att handskas med så måste vi ta hänsyn till en massa övriga regler och tillstånd. För kycklinguppfödning finns det många smådetaljer, bagateller, som skulle kunna slopas. Vi kontrollerar ju också oss själva genom Svensk Fågels hårda krav.

När Ulf Ivarsson först ville bygga ut verksamheten hade han en stor efterfrågan på mer kyckling. Innan alla papper och tillstånd hade hanterats av olika myndigheter så hann konjunkturen vända. Ulf fick lägga nybyggnationen på is ett bra tag. Med det nya stallet ökar Ulf sin stallyta från 2 000 till 6 000 kvadratmeter. Det är också modernare och ger bland annat kycklingarna golvvärme. Den större verksamheten gör också att Ulf kommer att behöva nyanställa.

- Det är klart det är viktigt för små orter att företagen där kan anställa folk. Det kryllar inte av jobb på landsbygden direkt och det borde vara i allas intresse att vi får satsa så mycket som vi vill. Kycklingbranschen avvecklar inte, vi utvecklar.

För att underlätta nybyggnationer håller Svensk Fågel för tillfället på att sätta samman ett bygg-PM där de olika kraven specificeras. Även erfarenheter från andra kycklingbönder samlas i dokumentet, exempelvis hur du undviker snöras på vintern.

- Kycklinguppfödning är en väldigt trivsam verksamhet. Det är alltid rent och snyggt och det är kul att se kycklingarna växa. Jag tror att ett bygg-PM är kan hjälpa till för att få fler att bli kycklingbönder. Det är tryggt att få alla krav förklarade för sig innan man bygger och även råd från verkligheten om vad som fungerar bra eller dåligt.

Ulf Ivarsson
Om Ulf Ivarsson
Ålder: 45 år
Bor: Hejetorp Gård i Ramdala
Familj: Fru och tre barn
Favoritkyckling: Min frus hemlagade kycklingfilé med rosépeppar och potatisgratäng

    Aktuellt

SMI - Smittskyddsinstitutet

Smart att satsa på salmonellaskydd

Sverige har ett av världens bästa salmonellalägen. Speciellt vad det gäller kyckling. De få fall vi har av insjuknade beror till största delen på utlandsvistelser eller importerad mat. Och nu har det visat sig att det är nationalekonomiskt smart att satsa på ett starkt salmonellaskydd.

Smittskyddsinstitutet, Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) tillsammans med Agrifood Economics Centre har i en studie tittat på vilka effekter det skulle få om Sverige anpassade sin salmonellalagstiftning till EU-nivå. Resultatet visar att kostnaderna för kontroller skulle minska, men att den potentiella ökningen av salmonellasmitta hos människor skulle innebära mångfalt högre kostnader för samhället.

En uppskattning är att om Sverige anpassar sig till dansk lagstiftning sparas 10 miljoner för kontrollerna. Men att kostnaderna relaterade till fler sjukdomsfall uppgår till mellan 100 till 350 miljoner kronor om året.

Läs mer här »

Kyckling i Mitt Kök

TV4 satsar stort på sin nya serie Mitt Kök. Sex dagar i veckan kommer tittarna få följa med runt om i Sverige för att se var vår mat kommer ifrån. Samtidigt bjuder programledarna Filip Fastén och Jessica Frej på inspirerande och läckra recept.

Programmets första besök gick till Ola och Åsa Göransson på Röhls Gård utanför Malmköping. Åsa visade stolt upp sina kycklingar. Därefter lagade Filip och Jessica en enkel vardagsrätt med ungsstekta svenska kycklinglår.

Kyckling i Mitt Kök på TV4 Play

Se avsnittet här »

Dags att grilla!

Dags att grilla

Med våren kommer grilltiden. I varje trädgård rullas grillen fram och oset ligger tätt över bostadsområdena. Och kyckling blir ett allt populärare val på grillen. Svensk Fågels medlemsföretag satsar hårt på grillsäsongen.

Kronfågel bjuder på smarta tips för grillfesten. Guldfågeln har tagit fram färdigkryddade produkter helt klara för grillen. Och Bjärefågel bjuder på grillrecept med deras majskyckling här » .

Matlegendar vann Kostakademiens Stipendium

Kurt Weid

Kurt Weid är en legend inom svensk gastronomi. Han är grundaren och eldsjälen bakom det svenska kocklandslaget. På senare år har han engagerat sig mycket i skolmaten och han ansvarar för tävlingen ”Årets bästa skolkock”. Han arbetar målmedvetet för att lyfta fram de svenska skolkockarna.

På Skolmatsdagen som anordnades på Norra Latin i Stockholm den 11 maj, tilldelades Kurt Weid Kostakademiens Stipendium. Motiveringen löd: För sitt stora hjärta och sitt gränslösa engagemang för maten till våra skolbarn.

Läs mer på Svensk Fågels hemsida »

 
Svensk Fågel Service AB, SE-105 33 Stockholm PRENUMERERA | AVPRENUMERERA