Hårt arbete för världens bästa kyckling lönar sig

Maria Donis, vd Svensk Fågel

Allhelgona, Thanksgiving, julbord och nyårsfirande – så här under slutet av året är det minst sagt högsäsong för gemenskap och middagar med nära och kära. Vi på Svensk Fågel glädjer oss åt nya siffror som visar att ännu fler föredrar svensk kyckling och kalkon både till vardag och fest.

Så många som åtta av tio konsumenter är beredda att betala mer för kyckling från svenska gårdar. Det är roligt att många vill gynna svenska bönder och bidra till en levande landsbygd.

Konsumenter blir också alltmer medvetna om vad de äter. Allt fler är måna om att äta kyckling och kalkon som vuxit upp under bästa möjliga förhållanden och som inte fått antibiotika i förebyggande syfte. Det är härligt att våra bönders satsningar på kycklingarnas hälsa, kvalitet och hållbar produktion uppskattas.

Det fågelinfluensavirus som cirkulerat bland fåglar i Europa en tid nådde tyvärr Sverige under hösten. Viruset har aldrig smittat till människa och Livsmedelsverket bedömer att det inte finns någon risk att smittas av att äta ägg eller kyckling. Men med tanke på att viruset är smittsamt mellan fåglar känns det tryggt att våra medlemmar har en mycket god beredskap mot fågelinfluensa genom sitt dagliga arbete med förebyggande smittskydd och höga krav på biosäkerhet. Vi är stolta över att branschen är ett föregångsland inom detta område.

Våra bönder gör ett hårt arbete för att ta fram världens bästa kyckling, vilket är glädjande att även fransmännen uppmärksammat. Tack vare våra gedigna kontrollprogram och rutiner för att bekämpa smittor står vi väl rustade inför globala hot såsom fågelinfluensan.

Vi på Svensk Fågel önskar alla en härlig avslutning på året och hoppas att ni passar på att förgylla stundande ledighet med såväl kalkon som kyckling på era matbord.

Årets kvinna: Svenskar bör låta sig inspireras av kök i andra länder

Maria Masoomi är kocken, dietisten, inspiratören och kokboksförfattaren som nyligen utsetts till Årets Kvinna av tidningen Tara. Med rötter i Iran och bosatt i Sverige hämtar hon kulinarisk inspiration från hela världen och uppmanar andra svenskar att våga detsamma. För Maria är kyckling och kalkon perfekta råvaror i ett gränsöverskridande kök.

Allt fler äter kyckling och kalkon idag. Varför tror du att fågel blivit så populärt?
Det är lätt att variera, och fungerar lika bra till vardags som till fest. Det är också ett mycket älskat och uppskattat livsmedel i många kulturer oavsett religion, och går att komma över till ett bra pris. Vitt kött är dessutom nyttigt.

Du kommer ursprungligen från Iran. Vilka är de stora skillnaderna mellan persisk och svensk mat?
Mat är så otroligt viktigt, perser lever för att äta! Saffran och aromatiska kryddor, färger, frukt, grönsaker och örter är signifikant för våra rätter och maten blir därför otroligt vacker och tilltalande. Till skillnad från svensk kost är inte köttet centralt. Ber man svenskar beskriva en måltid så står köttet i centrum, medan man betraktar de andra råvarorna på tallriken som tillbehör. I det persiska köket är det tvärtom. Fokus vilar på det gröna och köttet är att betrakta som en lyx och smakförhöjare.

Kyckling äts i de flesta kulturer världen över. Vad kan vi svenskar lära oss av dessa?
Svenskar bör låta sig inspireras mer av kök i andra länder, men även av andra kulturer som redan finns här på hemmaplan. Inte minst livsmedelsproduktionen skulle kunna vara mycket mer innovativ. Samma gäller mat i offentlig sektor. Mycket av mitt jobb går till exempel ut på att utbilda storköken och uppmuntra till en bättre men också nyttigare och mer spännande mathållning. Det är oerhört roligt och utvecklande! Med våra svenska råvaror och kunskap från andra matkulturer är möjligheterna oändliga.

Vad gäller kyckling och kalkon skulle svenskar kunna bli bättre på att ta vara på hela fågeln. Idag är det framför allt bröstfilé som folk lagar hemma, men benen har exempelvis en fantastisk smak. Även vingarna, rygg och hals. Andra delar av fågeln som skulle kunna växa i popularitet är inälvorna. I Mellanöstern och delar av Asien finns det snabbmatskök som helt specialiserar sig på inälvsmat och det är otroligt smakrikt och gott.

Jakten på Bubba 

Johan Hedberg, mest känd som Matgeek, är den före detta PR-konsulten som blev en av Sveriges största matnördar och YouTubers. Omkring 100 000 tittare tar varje dag del av hans tips, funderingar - och matlagning. Vi fick byta några ord med profilen som har fullt upp med julstöket där jakten på Bubba har kommit att bli en av hans traditioner.

-Jakten på Bubba handlar om att hitta den största och bästa kalkonen inför jul. Namnet kommer från min amerikanska svärfar som lagar en fantastisk kalkon. Så här års är det lite av en tradition att jag åker runt till olika butiker, vänder och vrider på kalkoner för att hitta den som är absolut störst. Mina vänner brukar fråga om det verkligen är så viktigt att kalkonen är stor, men det är ju det som är hela grejen, säger Johan Hedberg.

När vi pratar med Matgeek sitter han i bilen och är på väg till ett event. Han ska bjuda på julig dessert och på menyn står bland annat en saffranspannacotta. Även på hans YouTube-kanal går mycket i julens tecken och vi passade på att fråga hur man får till den perfekta kalkonen till jul.

-Bästa tipset för en saftig kalkon är att sticka små hål i skinnet och fylla med smör. Sedan ska kalkonen få stå på låg temperatur under längre tid. Jag brukar säga att man, precis som i en relation, måste låta det ta tid.

Vill du veta mer veta mer om Matgeek eller låta dig inspireras av hans matlagning kan du följa honom på hans kanal på YouTube: 

https://www.youtube.com/matgeek

 

    Aktuellt

Tips för en smaksäker jul

Svensk kyckling och kalkon smakar gott året om, men jul- och nyårshelgen är det perfekta tillfället för att njuta lite extra av dessa nyttiga och hållbara alternativ. Bjud familj och vänner på en krämig Janssons Frestelse med kalkonbacon eller kryddiga kalkonköttbullar. Ingelsta kalkon har ett brett och härligt sortiment. Eller kanske majskyckling från Guldfågeln, gyllene av saffran? Eller varför inte kycklingprinskorv från Kronfågel och Bjärefågels nya kycklingwienerkorv?
Valmöjligheterna är oändliga för en smaksäker och god jul.

Kamerateknologi nytt sätt att mäta djurhälsa i kycklingstallar

Anna Silvera, husdjursagronom med inriktning fjäderfäproduktion, är nyanställd på Svensk Fågel. En viktig del av hennes roll kommer bli att stötta rikslikaren Lotta Waldenstedt på Agria Djurförsäkring i arbetet med att besikta djurstallar enligt Svensk Fågels kvalitetsprogram som rör djurvälfärden hos bonden.

Under de senaste fem åren har Anna doktorerat kring välfärdsbedömning av kyckling. Hennes avhandling handlar om hur lantbrukare kan nyttja teknologi som hjälpmedel i djuruppfödningen. I sitt projekt har Anna använt sig av kamerasystemet Eyenamic och via bildanalys mätt hur aktiva djuren varit i stallet och var de befunnit sig. Utifrån sina studier av kycklingflockens aktivitet har Anna kunnat ta fram en ekvation och genom den förutse vilken nivå på benhälsoskalan djuren legat på.

-Det här är ett relativt nytt forskningsområde med framtiden för sig, säger Anna. Ett kamerasystem kan mäta av status dygnet runt, från dag ett i uppfödningsperioden. Använder man det istället för ett protokoll ökar chansen att upptäcka eventuella problem tidigare och jobba mer förebyggande.

Julbord på fågel – nyttigt och hållbart

Det lackar mot jul och alla delikatesser som hör högtiden till. Vi vill tipsa om att det går att byta ut en del av julbordsmaten eller komplettera med nyttigare och mer hållbara alternativ - men lika goda. Vad sägs till exempel om drumsticks eller julskinka av kalkon? Kolla in filmen från Svensk Fågel och låt dig inspireras!
https://www.youtube.com/watch?v=YAssHERQDQs

Svensk djurvälfärd på export

Det är inte bara svenska konsumenter som tycker att djurskydd, djurvälfärd och minskad antibiotika-användning är viktigt. Men alla länder ligger inte lika långt fram inom området som Sverige. Under hösten besökte den franska radiokanalen rfi svenska gårdar och forskare för att ta reda på vad andra länder kan lära från Sverige. För dig som kan franska, lyssna gärna på hela reportaget här.

Läs mer på Svensk Fågels hemsida »