Historia

Kineserna

Redan 2000 år före Kristus började människorna på de ostindiska öarna att tämja vilda hönsfåglar som levde i djungeln för att ha dem som husdjur. Kineserna var de första som började använda hönan och äggen i sin matlagning. Romarna förfinade kycklinguppfödningen genom att uppfinna kapuner, dvs. kastrerade tuppar, för att man ansåg att köttet blev finare och mer välsmakad.

 

Norden

Enligt fynd i järnåldersgravar kom hönsen till Norden på 1000-talet genom att vikingarna förde dem med sig hem. Fjäderfä blev ett självklart husdjur på landsbygden och hönan blev ett populärt inslag på menyn bland borgare och bönder.

 

Utveckling av raser

De höns som förr i tiden fördes in i olika länder blev med tiden olika raser. Dessa raser har idag trängts undan av moderna tamhönsraser som är lämpade för olika matprodukter.

 

Fågelkött och ägg

Från början användes hönsen för att producera ägg och tupparna föddes upp till matfågel. Efterhand som konsumtionen och kravet på bättre kött ökade påbörjades ett avelsarbete för att förbättra köttet och för att öka förmågan att omvandla foder till kött. Idag är skillnaden stor mellan de kycklingar som föds upp till matfågel och kycklingar som ska bli hönor och producera konsumtionsägg.

 

Kyckling som lyxmat

Ända in på 1950-talet var kyckling lyxmat i Sverige. Men den frysta kycklingen förändrade allt. I början av 60-talet när priserna på vanligt kött rusade i höjden var den frysta klumpen ett alternativ som söndagsmat. Större butiker i städernas citykärnor skaffade butiksgrillar och lockade med färdiggrillad kyckling som bättre bemedlade kunde köpa. När kycklingen blev tillgänglig för alla i form av djupfryst klump placerad någonstans tillsammans med hundmaten i djupfrystdiskarna, förlorade kycklingen sin status som lyxmat.

 

Kritik mot branschen

Under 70-talet började fjäderfäbranschen utsättas för kritik. Man talade om att kycklingarna satt i trånga burar som i ren desperation mer eller mindre hackade ihjäl varandra.

Under 80-talet ökade kritiken och den bestod till stor del av fördomar mot branschen men också en hel del sanning. Droppen blev när det stora campylobacterlarmet gick i mitten av 80-talet. Det var bakterier som den vanlige konsumenten aldrig hört talas om och det utbröt en mindre köpbojkott. Initialt sjönk konsumtionen med 40 %. Branschen var i gungning.

 

Djuromsorgsprogram

Branschen enades om att krafttag behövdes. Man kallade sedan samman några av de mest kritiska företrädarna för veterinärkåren, konsumenterna med flera och tillsammans med dessa gick man igenom hela uppfödningskedjan. Ett djuromsorgs-program upprättas. Det omfattar omsorgen om djuren från det de kläcks till dess de slaktas. Kontrollprogram för campylobacter upprättades också. Branschen, tillsammans med företrädare för forskning och vetenskap, utformade detta kontrollprogram liksom strikta regelverk för uppfödning, transporter mm. För mer information om Svensk Fågels kontrollprogram, klicka här!

Matfågelproduktionen har idag lyckats arbeta fram en modell, den svenska modellen, som är unik i världen. Den innebär stor omsorg om djuren, mycket låg förekomst av salmonella och en produktion som är fri från hormoner och antibiotika.