LCA - Livscykelanalys av svensk kyckling: 

Svensk kyckling positiv för miljön!

Svensk Fågel har länge satt miljöarbetet i fokus. I den livscykelanalys (LCA), på bland annat de olika animaliska livsmedlen, som Miljöledarna Ciconia har gjort på uppdrag av den svenska lantbruksnäringen visar det sig att kycklingnäringens arbete har gett resultat. Avel, uppfödning och slakt av kyckling har en liten påverkan på miljön.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den miljöbelastning som svenskt kycklingkött orsakar under dess livscykel. Med undersökningen i ryggen kan Svensk Fågel fortsätta och utveckla sitt miljöarbete. Det som skiljer kyckling från övriga animaliska produkter i jämförelsen är att man tittar på hela kedjan i kycklinguppfödningen – dvs. från import av dag gamla far- och morföräldradjur till färdig kycklingprodukt i affären.

Följande slutsatser drogs i livscykelanalysen när det gäller den svenska kycklingnäringen och produktionen av 1 kg kycklingkötts effekter på vår miljö:

Kyckling bidrar mycket litet till klimatförändringar
Framtagandet av 1 kg kycklingkött har minst negativ inverkan på klimaten relativt andra köttslag. Koldioxid-, metan- och lustgasutsläppen, de s.k. växthusgaserna, från primärproduktionen har vi påverkat genom bland annat fodersammansättningen och stallmiljön.

 

Kyckling bidrar mycket litet till övergödningen
Effekterna på övergödning är också liten då branschen aktivt verkat för att minska utsläppen av t ex kväve och fosfor genom bland annat en korrekt, noggrann hantering av stallgödseln samt optimering av fodret. 

 

Kycklinguppfödningen tar en mycket liten yta i anspråk
Kyckling är en effektiv foderomvandlare och kräver därför liten yta för odling av foder. Markanvändningen för foderproduktion till ett kilo kycklingkött är drygt sju kvadratmeter.

Huvuddelen av fodret består av svenskt spannmål. Proteinfodret är dock soja som odlas i Brasilien, enligt undersökningen är detta exempel på markanvändning som kan vara negativ. (Läs mer nedan). EU:s förbud mot användning av kött- och benmjöl med livsmedelskvalitet har ökat svensk kycklingnärings beroende av import av sojamjöl. Cirka 20 % av fodret består av sojamjöl.

 

Den totala energianvändningen i kycklingproduktionen är liten
Av den totala energianvändningen är över hälften av den energi som används förnybar. Eldning med halmpannor är här ett viktigt instrument. Merparten av den energi som förbrukas används i primärproduktionen dvs. under uppfödningen.

 

Kycklingen bidrar ej till den biologiska mångfalden
I LCA metodiken finns det inga metoder för att bedöma biologisk mångfald. I rapporten har man valt att titta närmare på vall och betesareal (per kilo livsmedel) som en indikator på biologisk mångfald. Eftersom kycklingen inte har de fysiska förutsättningarna för att äta gräs (vall) kan de enligt denna tolkning ej bidra till den biologiska mångfalden. (Läs mer nedan).

 

Svensk Fågel har arbetat med ett kretsloppstänkande sedan slutet av 1980-talet. Detta tänkande har inneburit att vi i största möjliga utsträckning använder oss av egen producerad spannmål, använder halmen som bränsle vid uppvärmning samt gödseln sprids på våra åkrar och återför viktiga näringsämnen.

Föreslagna förbättringar
I rapporten föreslås en rad förbättringar för att minska kycklingens miljöbelastning. Flera av dessa åtgärder arbetar Svensk Fågel sedan länge med och det visar sig ha gett resultat. Som exempel på förbättringsåtgärder som pågår kan följande nämnas:

  • Halm/Flispanna för uppvärmning av kycklingstallar finns hos de flesta uppfödare i dag.
  • Noggrann kontroll av stallgödselgivorna på åkrarna så att inte för mycket kväve sprids. Vid behov bör stallgödsel exporteras säljas till växtodlingsgårdar. Detta sker i stor utsträckning i dag.
  • Optimal fodersammansättning för maximalt kväveutnyttjande. Ju mindre kväve i stallgödseln desto bättre. Svensk Fågel arbetar ständigt med att minska kväveutsläppet – bland annat sker det genom att förbättra fodersammansättningen.

Problemområden
De två områden där svensk kycklingproduktion kan göra möjliga förbättringar är enligt analysen användningen av soja samt att börja använda vall. Detta är Svensk Fågels kommentarer till detta:

  • Användning av soja.

Svensk Fågel var tvungen att öka inblandningen av soja då EU år 2000 förbjöd kött- och benmjöl som proteinkälla. Kycklingarna är allätare och ej vegetarianer och behöver protein. Svensk Fågel skulle, om det fanns möjlighet, vilja ge kycklingarna svenskt kött- och benmjöl av godkänd livsmedelskvalitet. Detta är en mycket bra och för djuren naturlig proteinkälla. Svensk Fågel vill också se en ändring av EU:s jordbruksstöd så att det stimulerar till odling av proteingrödor t ex ärtor.

  • Användning av vall

Kycklingar äter av naturliga skäl inte vall – de har helt enkelt inte de fysiska förutsättningarna för att äta gräs. Kycklingarna äter däremot till största delen spannmål från den egna gården. Produktion av kyckling sker på landsbygden i en naturlig jordbruksmiljö. Direkt påverkar denna produktion inte den biologiska mångfalden men indirekt bidrar produktionen till att vi behåller vårt öppna kulturlandskap och den biologiska mångfalden stimuleras. Detta är en indirekt effekt och kommer tyvärr inte med i LCA-analysen.

Ett annat förslag i analysen är att vallen ska användas som energi i kycklingproduktionen. Eftersom vallen ej kan eldas så är detta ej genomförbart däremot används halm eller flis vilket är en förnyelsebar energikälla.

Exempel på miljöförbättringar som Svensk Fågel vill genomföra:
Svensk Fågel har länge kämpat för att få kompostera slakteriavfall från livsmedelsgodkända djur samt fjäder samt att få sprida detta på åkrarna. På detta sätt återförs näringen till jordarna på ett naturligt sätt. EU:s regler förbjuder detta i dag på grund av de speciella regler som införts för det röda köttet och rädslan för spridning av sjukdomar.

  • Svensk Fågel vill att de fjädrar som blir kvar efter slakten ska kunna komposteras och återföras till jordarna. Fjäder innehåller mycket kalcium och fosfor som är viktig näring i jorden (bland annat fjäder har en hög halt av fosfor som är en ändlig resurs).

Fakta Livscykelanalysen, LCA:
I LCA Livsmedel har sju livsmedel följts från primärproduktion till butik/konsument: Mjölk, nötkött, griskött, kycklingkött, potatis, isbergssallat och hamburgerbröd. De miljöeffekter som analyserats är: Energi, försurning, övergödning, klimatpåverkan, markanvändning och toxiska ämnen.

En livscykelanalys är en metod att kartlägga den potentiella miljöbelastningen som orsakas av en produkt, ett material eller en tjänst under dess livslängd. Metodiken för utförande av livscykelanalyser är standardiserad enligt ISO 14040-14043. Som en extra säkring av kvaliteten rekommenderar ISO-standarden att LCA-studien ska genomgå kritisk granskning av objektiv expert. Delstudierna inom LCA har genomgått extern granskning.

_____________________________________________________________________

För mer information kontakta:
Maria Donis, VD Svensk Fågel: Tel: 08-787 55 21, mobil: 0708-25 48 58, e-post: maria.donis@svenskfagel.se  

Svensk Fågel representerar 98 procent av matfågelproduktionen i Sverige. Medlemsföretagen är Lantmännen Kronfågel, Guldfågeln AB, Torsåsens Fågelprodukter AB, Lagerbergs Kyckling AB, Knäreds Kyckling AB och Ingelsta Kalkon AB samt avelsidkare, kläckerier, uppfödare och fodertillverkare – det vill säga hela producentkedjan.