TV4 uppmärksammar svensk kycklinguppfödning i nyhetssändningar och artiklar med fokus på kycklingsort, tillväxthastighet, rörelseförmåga samt förekomsten av sjuka, skadade och döda djur. Nedan följer kommentar angående inslaget.
Svensk Fågels utgångspunkt – god djurvälfärd är vårt främsta fokus
För oss som arbetar med kycklinguppfödning är omsorgen om djuren en självklar del av vardagen. Vi lever och arbetar med våra djur varje dag och är måna om att de ska vara friska och må bra. Det finns heller ingen motsättning mellan god djurvälfärd och en välfungerande produktion – tvärtom. Ingen tjänar på att djuren mår dåligt. Friska och välmående djur är grunden för en ansvarsfull och hållbar svensk kycklinguppfödning.
God djurvälfärd är ett grundkrav, oavsett vilken kycklingsort som används. Tillväxthastighet är en faktor som kan påverka djurvälfärden, men den kan inte ensam användas som mått på hur ett djur eller en flock mår. Djurvälfärden behöver bedömas utifrån djurens faktiska hälsa och funktion samt flera dokumenterade och mätbara indikatorer under hela uppfödningen.
Varje djur räknas. Ett sjukt eller skadat djur hanteras, bedöms och tas om hand av djurskötaren. Att enstaka djur drabbas av sjukdom eller skada kan förekomma och innebär inte per automatik att det förekommer brister i djurvälfärden. Tvärtom kräver god djurhållning att sådana djur identifieras snabbt och att rätt åtgärder vidtas.
Den kycklingsort som huvudsakligen används i Sverige kan, med rätt skötsel och goda förutsättningar, födas upp med god hälsa och välfärd. Svensk Fågel följer forskning, kontrollresultat och utvecklingen i andra länder. Om samlade vetenskapliga och dokumenterade resultat utifrån svenska förhållanden visar behov av förändringar, är branschen beredd att förhålla sig till det.
Så följs djurvälfärden upp
Svensk kycklinguppfödning omfattas av svensk djurskyddslagstiftning, myndigheternas offentliga kontroll samt branschens djuromsorgs- och kontrollprogram. Djurvälfärden följs systematiskt under uppfödningen och vid slakt. Viktiga delar i uppföljningen är bland annat daglig tillsyn, dödlighet, fothälsa, gångförmåga, ströbädd, veterinärmedicinska uppgifter, kontroll vid slakt och myndighetskontroller. Det ger ett betydligt bredare underlag för att bedöma djurens hälsa och välfärd än enskilda filmsekvenser.
Kommentarer till frågor och påståenden i TV4:s granskning
”Kan Ross 308 må bra?”
Ja. Svensk Fågels ståndpunkt är att den kycklingsort som huvudsakligen används i Sverige kan födas upp med god hälsa och välfärd när djuren får rätt skötsel och goda förutsättningar. En frisk kyckling ska kunna resa sig, röra sig normalt, äta och dricka och uppvisa ett normalt beteende. Djurvälfärd innebär samtidigt inte att det går att garantera att varje enskilt djur i en population alltid är friskt. I all djurhållning kan enskilda djur bli sjuka, skadade eller dö. Det avgörande är nivåerna och orsakerna, hur djuren faktiskt mår och fungerar, hur flockarna följs upp och att sjuka eller skadade djur upptäcks och tas om hand.
”Varför ser vissa kycklingar kala eller dåligt befjädrade ut i filmerna?”
Under kycklingens uppväxt sker en naturlig utveckling och förändring av fjäderdräkten. Kycklingarna byter successivt sin första fjäderdräkt mot en mer utvecklad befjädring, och under vissa perioder kan fjädrarna därför vara ojämnt fördelade och delar av kroppen se mer eller mindre kala ut. Det kan se ovant och ibland dramatiskt ut på film, särskilt när bilderna tas nära djuren.
Att en kyckling tillfälligt ser tunnbefjädrad eller kal ut är därför inte i sig ett tecken på sjukdom eller bristande djurvälfärd. Bedömningen av hur djuren mår behöver göras utifrån flera faktorer, exempelvis deras rörelsemönster, beteende, hälsa och stallmiljö – inte enbart utifrån hur fjäderdräkten ser ut vid ett enskilt tillfälle.
”Ross 308 växer så snabbt att skelett och inre organ inte hinner med.”
Det finns forskning som visar skillnader mellan olika kycklingsorter och som pekar på samband mellan tillväxthastighet och vissa välfärdsparametrar. Det innebär samtidigt inte att varje individ av en snabbare växande kycklingsort har nedsatt välfärd eller att tillväxthastigheten ensam avgör hur en flock mår.
Dagens avel handlar inte enbart om tillväxt. Avelsmålen omfattar ett stort antal egenskaper kopplade till bland annat hälsa, benstyrka, reproduktion och djurvälfärd. Svensk Fågel anser att bedömningar och framtida vägval behöver baseras på en samlad värdering av relevanta välfärdsindikatorer, vetenskapliga resultat och erfarenheter från faktisk uppfödning.
Bilden av benhälsan hos dagens svenska kycklingar behöver därför bygga på aktuella förhållanden. En del av den kritik som återkommer i debatten har sitt ursprung i problem och forskningsresultat från kycklingproduktion för 20–30 år sedan. Avel, skötsel, foder och uppföljning har utvecklats betydligt sedan dess. Därför lät Svensk Fågel forskningsinstitutet RISE genomföra en aktuell kartläggning av rörelsemönstret hos kycklingar i svenska besättningar under 2023. Arbetet är en del av Svensk Fågels arbete med hållbar djuromsorg inom svensk matfågeluppfödning.
”Fåglar som ligger ner, flämtar eller har svårt att gå visar att sorten har problem.”
Kycklingar växlar naturligt mellan aktivitet och vila. Att en kyckling ligger ner är därför inte i sig ett tecken på benproblem. Däremot ska en frisk kyckling kunna resa sig och röra sig normalt. Om en fågel har svårt att gå, är sjuk eller av andra skäl inte mår bra, ska djurskötaren bedöma den och vid behov vidta åtgärd. Flämtning kan bland annat vara ett sätt för kycklingen att reglera sin kroppstemperatur. Om många fåglar flämtar är det en signal som ska följas upp, exempelvis genom kontroll av temperatur och ventilation. Sammanhanget är därför viktigt när en kort filmsekvens bedöms.
”Fåglarna har det trångt och har svårt att nå foder och vatten.”
I stallarna finns foder- och vattenlinjer utplacerade för att djuren ska kunna äta och dricka, och höjden justeras efter hand som kycklingarna växer. Vid den dagliga tillsynen följer bonden eller djurskötaren bland annat hur djuren fördelar sig i stallet, hur de rör sig, om de äter och dricker, hur ströbädden ser ut och om något i deras beteende avviker.
När kycklingarna är små ser stallet nästan tomt ut och när de blir större fyller de en större del av golvytan. En stillbild eller kort filmsekvens kan därför inte ensam visa hur djuren fördelar sig och beter sig över dygnet.
”Det finns döda och sjuka djur bland de levande.”
Det är inte acceptabelt att ett sjukt eller skadat djur lämnas utan åtgärd. En central del av den dagliga tillsynen är att upptäcka djur som behöver bedömas, behandlas eller avlivas.
Sjukdom, skador och dödlighet förekommer samtidigt i all djurhållning – såväl bland livsmedelsproducerande djur som bland sällskapsdjur. I en flock med många tusen djur kan enskilda djur bli sjuka eller dö mellan tillsynstillfällena. Förekomsten av ett dött djur i en film säger därför inte i sig hur djurvälfärden i hela flocken ser ut. Relevant är bland annat dödlighetens nivå, orsakerna, utvecklingen över tid och hur tillsynen fungerar. Dödligheten i en flock ligger ungefär på 2–4 procent under hela uppfödningsomgången, vilket är lågt i förhållande till de vilda fåglarna i naturen som ligger på cirka 50 procent.
För de aktuella flockarna har Svensk Fågel gått igenom tillgänglig dokumentation om bland annat dödlighet, avlivningar, fothälsa, eventuella veterinärbesök och kontrollresultat. I dessa uppgifter finns inget som visar på den typ av generella djurhälsoproblem som filmsekvenserna påstås visa.
”Varför fasar Sverige inte ut Ross 308 när andra länder går över till långsammare växande sorter?”
Utvecklingen ser olika ut i Europa. I bland annat Norge och Nederländerna har långsammare växande sorter fått en större andel av marknaden. Sådana sorter finns även i Sverige. Svensk Fågel följer forskning och erfarenheter från både Sverige och andra länder och är inte främmande för förändringar om samlade vetenskapliga och dokumenterade resultat visar att det finns behov av det.
Ett eventuellt byte av kycklingsort behöver grundas på dokumenterade resultat för djurvälfärd och en samlad bedömning. God djurvälfärd är alltid ett grundkrav. Samtidigt behöver konsekvenser för bland annat resursanvändning, klimatpåverkan, produktionskapacitet, kostnader, tillgången till svensk kyckling och Sveriges livsmedelsberedskap beaktas.
”I filmen syns små kycklingar som pickar på en annan kyckling som har ett sår. Är det ett tecken på bristande djurvälfärd?”
Kycklingar har ett naturligt pickbeteende och undersöker sin omgivning med näbben. Om en kyckling har ett synligt sår eller en avvikelse kan det väcka andra kycklingars uppmärksamhet och leda till att de pickar på området. Det är ett känt beteende hos fjäderfä och kan förekomma även i välskötta flockar.
Det innebär samtidigt inte att ett skadat djur ska lämnas utan åtgärd. I den dagliga tillsynen ingår att uppmärksamma sjuka eller skadade djur. Om en kyckling är skadad ska den bedömas och vid behov tas om hand eller avlivas för att förhindra fortsatt lidande. I en flock med många tusen djur kan en skada uppstå mellan tillsynstillfällena, och en filmsekvens visar därför inte i sig hur länge skadan har funnits eller om den skulle ha upptäckts och åtgärdats vid nästa tillsyn.
”I inslaget jämförs den sorter som används i svensk kycklingproduktion med en ”vanlig kyckling”. Vad är en vanlig kyckling?”
Begreppet ”vanlig kyckling” är missvisande i det här sammanhanget. Det finns ingen särskild biologisk eller vedertagen kategori som heter ”vanlig kyckling”. De kycklingar som föds upp för livsmedelsproduktion är olika kycklingsorter som genom avel har utvecklats för olika egenskaper, bland annat tillväxt, hälsa och robusthet.
I inslaget hänvisas till studien “Effect of contact incubation on stress, behavior and body composition in the precocial Red jungle fowl”. Studien handlar om Red junglefowl (Gallus gallus), röd djungelhöna, som är tamhönans vilda förfader. Det är alltså inte en ”vanlig kyckling” i betydelsen en kyckling som används i modern livsmedelsproduktion och inte heller en långsammare växande kommersiell kycklingsort.
Det är därför viktigt att vara tydlig med vad som faktiskt jämförs. Röd djungelhöna och dagens kommersiella kycklingsorter har mycket olika genetiska förutsättningar. Resultat från röd djungelhöna kan vara relevanta för forskning om tamhönans ursprung, biologi och beteende, men den kan inte utan vidare användas som en norm för hur en modern produktionskyckling ska växa, se ut eller bete sig.
Om man vill jämföra den sorter som huvudsakligen används i svensk kycklingproduktion med andra alternativ bör jämförelsen göras med andra kommersiella kycklingsorter, exempelvis kycklingsorter som kräver några dagars tillväxt, och utifrån relevanta och mätbara djurvälfärdsparametrar såsom hälsa, rörelseförmåga, fothälsa, dödlighet, sjuklighet och behov av behandling.
Att kalla röd djungelhöna för en ”vanlig kyckling” riskerar därför att ge tittaren intrycket att dagens kyckling avsedd för fågelkött jämförs med någon form av neutral eller naturlig standardkyckling. Det är inte vad studien visar eller vad jämförelsen består av. Det korrekta är att säga att jämförelsen görs med den vilda ursprungsarten som tamhönan härstammar från.
Svensk Fågel medverkar i granskningen
Svensk Fågel medverkar genom organisationens ordförande och kycklingbonde Jenny Andersson. Utgångspunkten är att frågor om djurvälfärd ska tas på stort allvar och bedömas utifrån fakta, dokumenterade välfärdsindikatorer och hur djuren mår under hela uppfödningen samt i flocken som helhet.
Filmsekvenser från olovliga intrång
TV4:s granskning bygger bland annat på filmer som tagits nattetid i svenska kycklingstallar i samband med olovliga intrång på flera gårdar. På filmerna förekommer enskilda sjuka, skadade och döda djur samt ett djur vars rörelseförmåga ifrågasätts. Även kycklingar som inte är fullt befjädrade. De filmade gårdarna är anslutna till Svensk Fågel.
Bilder av sjuka eller skadade djur ska tas på allvar. Samtidigt går det inte att utifrån enskilda filmsekvenser från en viss tidpunkt avgöra hälsoläget eller djurvälfärden i en hel flock med många tusen djur. Att några flockar inte är fullt befjädrade har att göra med att de håller på att byta befjädring från dun till vita fjädrar. Filmsekvenser behöver sättas i relation till dokumenterade uppgifter om flockens hälsa, dödlighet och andra välfärdsindikatorer under hela uppfödningsperioden.
Att främmande personer nattetid befinner sig inne i ett stall är också en omständighet som behöver vägas in när djurens beteende i filmsekvenserna bedöms. Olovliga intrång innebär dessutom en risk ur smittskyddssynpunkt.
Om uppföljning, kontroll eller forskning visar på problem ska dessa tas på allvar och åtgärdas. På samma sätt är det viktigt att slutsatser om en hel produktionsform grundas på representativa och dokumenterade fakta.
Frågor och svar i korthet
Varför används den vanligaste kycklingsorten i Sverige?
Den fungerar väl under svenska förhållanden och följs kontinuerligt upp genom bland annat hälsa, fothälsa, dödlighet och slaktresultat. Djurvälfärden avgörs inte enbart av tillväxthastigheten utan av hur djuren faktiskt mår.
Finns långsammare växande kyckling i Sverige?
Ja. I Sverige föds även kycklingsorter upp som behöver några dagar längre tid för att nå slaktvikt. Svensk Fågels kontroll- och djuromsorgsprogram omfattar olika kycklingsorter, däribland Ross 308, Rustic Gold och Hubbard JACY87. Samma grundläggande krav på djurhälsa och djurvälfärd gäller oavsett vilken kycklingsort som används.
Vad menas med ”vanlig kyckling” i TV4 jämförelse?
Det finns ingen vedertagen kategori som heter ”vanlig kyckling”. I den studie som har hänvisats till används röd djungelhöna, tamhönans vilda förfader. Det är inte en kommersiell kycklingsort som används för livsmedelsproduktion.
Är Hubbard en långsamtväxande kyckling?
Nej, Hubbard är ett företag och har olika kycklingsorter avsedda för fågelkött. Det finns flera olika Hubbard-sorter med olika egenskaper och tillväxttakt. Därför behöver man ange vilken kycklingsort som avses när olika kycklingar jämförs.
Är dödlighet ett mått på djurvälfärd?
Ja, det är en viktig indikator – men inte den enda. Hälsa, rörelseförmåga, fothälsa, sjuklighet, kassationer och behov av behandling är andra viktiga faktorer som behöver bedömas tillsammans.
Har långsammare växande kyckling lägre dödlighet?
Det går inte att generellt dra den slutsatsen. I svensk produktion ligger dödligheten normalt omkring 2–4 procent och påverkas av många faktorer, exempelvis kycklingarnas kvalitet vid kläckning, föräldradjurens ålder, stallmiljö, foder, skötsel och management.
Men Norsk Kylling fick lägre dödlighet efter att de bytte kycklingsort?
Norsk Kylling genomförde flera stora förändringar samtidigt. Förutom byte av kycklingsort investerade företaget bland annat i nya moderna stallar och nytt kläckeri samt förändrade management. Minskad dödlighet kan därför inte utan vidare förklaras av enbart kycklingsorten.
Hur kontrolleras svenska kycklinggårdar?
Kycklinguppfödningen omfattas av myndighetskontroller och Svensk Fågels egna kontroll- och djuromsorgsprogram. Gårdarna kontrolleras dessutom regelbundet av oberoende ackrediterade kontrollorgan.
Vad händer om en kontroll visar brister?
Avvikelser ska följas upp och åtgärdas. Det kan exempelvis innebära rådgivning, förändringar av stallmiljö, foder eller skötsel, tätare uppföljning och vid behov sänkt beläggningsgrad.
Varför behövs myndighetskontroller när branschen har egna kontroller?
Myndigheterna är allmänhetens oberoende ögon i djurhållningen. En stark och kompetent offentlig kontroll är viktig både för djurskyddet och för förtroendet för svensk kycklingproduktion.
Ger filmer från ett stall en rättvisande bild av djurvälfärden?
En film kan visa något som behöver uppmärksammas, men är en ögonblicksbild. För att bedöma djurvälfärden behöver observationerna vägas samman med bland annat hälsodata, dödlighet, fothälsa, journaler och kontrollresultat.
Stämmer det att flera länder har ställt om till långsamväxande kycklingsorter?
Det finns länder där andelen kycklingsort med några dagar längre tillväxt har ökat, men det är missvisande att säga att flera länder generellt har ställt om till dessa. I de flesta fall handlar det om vissa företag, handelskoncept eller delar av marknaden. I Nederländerna finns den i dagligvaruhandelns färska kyckling, men majoriteten som föds upp är fortfarande den traditionella kycklingen, medan exempelvis i Norge pågår en omställning som kommer att kräva många år.
En sådan omställning medför nämligen mer produktionskapacitet i form av utbyggnad av stallar samt ökade kostnader och foder- och energibehov. Hela kedjan påverkas – från avel och tillgång till kläckägg och daggamla kycklingar till stallkapacitet, foder, slakt, kostnader och marknad.
Det behöver också finnas en långsiktig efterfrågan på produkterna.I Danmark ökade andelen så kallad välfärdskyckling från 5 procent av produktionen 2018 till 37 procent 2023, men föll därefter till 31 procent 2024. En förklaring till att utvecklingen har vänt nedåt har varit svårigheter att sälja dessa produkter till det högre priset.
Kort sagt
Djurvälfärd bedöms bäst genom att följa hur djuren faktiskt mår – med flera mätbara hälsoparametrar och oberoende kontroller, inte utifrån en enda egenskap eller enskilda bilder.
Filmer från Svensk Fågel