Kväveutsläpp via gödsling är ett miljöproblem inom jordbruket. Därför är det av stor vikt att ströbädden hålls så torr som möjligt, och majoriteten av Svensk Fågels medlemmar håller vattenspill i schack genom att använda nipplar. Då gödsel samtidigt gynnar jorden är målet hos Svensk Fågels medlemmar att det mesta ska återföras i jordbrukets kretslopp, som näring till växande grödor. Gödsel från kycklinganläggningar har hög så kallad torrhalt, (den mängd torrt material som återstår efter fullständig torkning) och är därför lätt att lagra. Grundvattnet skyddas genom tätning av gödselvårdsanläggningar och andra avloppsbrunnar.

Ammoniakhalten i kycklingstallarna ligger i slutet av uppfödningen på cirka 5-10 ppm (parts per million). Medlemmarna ska arbeta för att ytterligare sänka ammoniakutsläppen från stallarna för att minska försurningen i naturen. Bra skötsel och styrutrustning för ventilation är viktiga förutsättningar för att nå en så låg nivå som möjligt.

Uppvärmning med förnyelsebara energikällor som till exempel flis eller halm eftersträvas av Svensk Fågels medlemmar. Egna vindkraftverk välkomnas också.

Mellan uppfödningsomgångarna rengörs stallarna med högtryckstvätt. För att inte förorena dricksvatten, brunnar och andra intilliggande vattendrag ska avloppsvattnet alltid ledas till utsedd vattenbehållare.

Uppfödning av matfågel bör förläggas i anslutning till där spannmål odlas och slakteriföretagen är lokaliserade. Därmed minskas transporttiden vilket gynnar både miljön och djuromsorgen.