Fågel och forskning

Kunskap är en färskvara och av den anledningen håller Svensk Fågel årligen utbildning för sina medlemmar baserat på våra kvalitetsprogram och de årliga resultaten. Behovet av kunskap är lika viktigt för rådgivare, byggkonsulter samt kunder, konsumenter och övriga i samhället för att förstå de utmaningar som våra medlemmar dagligen utsätts för samtidigt som de strävar efter att nå en högre och hållbarare livsmedelskvalitet. Klimatutveckling, urbanisering och befolkningstillväxt kräver också innovation och forskning inför utmaningar som vi tidigare inte stått inför. I synnerhet när det gäller klimateffektivisering och bekämpning av sjukdomar och smittämnen (zoonoser och epizootier).

Det pågår en hel del diskussioner kring framtida forskning inom livsmedelssektorn och med regeringens antagna livsmedelsstrategi har också ett flertal förfrågningar ställts till Svensk Fågel, vad gäller medverkan i referensgrupper. Därför måste både prioriteringar göras och en forskningsstrategi fastställas.

Forskningsgruppen inom Svensk Fågel

Inom Svensk Fågel finns en grupp som består av kompetens inom hela värdekedjan inom områden som rör djurvälfärd, djurhälsa, foder och slakteri. Gruppens syfte är att identifiera vilka behov branschen har samt uppmana forskare att ansöka om medel inom befintliga anslag utifrån vad branschen har behov av. Därmed initieras förhoppningsvis en mer behovsanpassad forskning som kan komma till användning för branschen och där resurser avsätts på ett effektivt sätt. Gruppen utses årligen av Svensk Fågels styrelse.

Svensk Fågels forskningsgrupp består av:

Vid intresse att företrädare från Svensk Fågel eller medlemsföretag samt lantbrukare ska medverka i forskningsprojekt så är det viktigt att man är ute i god tid, så att projekt och tidsåtgång kan beräknas samt att det inryms i de prioriterade forskningsområden. Vidare är det angeläget att i god tid ange datatillgång för att stämma av med ägare av datan och att det enligt GDPR-granskning går att lämna ut efterfrågad data.

Frågor att fundera över

Matfågelbranschen består av företrädare från hela värdekedjan. Därmed finns stora möjligheter att tillsammans identifiera gemensamma problem och fördelar som man måste uppnå för att kunna driva en konkurrenskraftig produktion. Ett fåtal men även varierande storlek bland företagen möjliggör såväl en högre kapitaltillförsel men också en flexibilitet att hitta innovation och forskningsprojekt.

Viktiga forskningsområden

Byggnation

För en långsiktig och hållbar matfågeluppfödning i Sverige, behöver djurstallar konstrueras både ur ett förebyggande perspektiv, d.v.s. för att minska klimatavtrycket ytterligare. Men stallarna måste även byggas på ett sätt där klimatförändringarnas effekter kan hanteras för att säkerställa en god djuromsorg och hög biosäkerhet. Stallar i Sverige måste konstrueras för att hantera det nordiska klimatet, med både höga sommartemperaturer och kalla vintrar med stora snömängder. Samtidigt ökar även risken för olika typer av extremväder, såsom stora vattenmängder, starka vindar osv.

Djurskydd

Att lagstiftning bygger på en solid vetenskaplig grund, samt är funktionell i praktiken, är av stor vikt för djurens välmående och rättssäkerheten för djurägaren. Djurskyddslagen finns till för att skydda djuren mot onödigt lidande, samt främja deras naturliga beteende. Följande ämnesområden ser näringen som viktiga att utforska mer, för att säkerställa att den befintliga lagstiftningen fyller sin funktion och bygger på vetenskap.

• Belysning

Att utifrån fjäderfänas behov och ny modern belysningsteknik undersöka metoder att mäta ljusstyrka (t.ex. Gallo -lux i jämförelse med vanliga lux), färgspektra och flimmerfrekvens.

• Sittpinnar/sittytor till avelsdjur

Sveriges lagstiftning ställer krav på sittpinnar till unghöns inom avelsledet samt upphöjda sittytor inom kläckäggsproduktionen. Det saknas dock kunskap om utformning, storlek och fåglarnas preferenser, vilket behöver studeras innan detaljkrav ställs i form av lagstiftning.

• Lastnings- och transport

Infångning, lastning och transport till slakteriet är ett kritiskt moment ur djurskyddsperspektiv och därav är det av största vikt att detta sker med en god djuromsorg som högsta prioritet. Det finns även både ett hållbarhets- och ekonomiskt incitament att se till att inga djur förloras eller kommer till skada på vägen till slakteriet. Mer vetenskapligt baserad fakta behövs inom förebyggande åtgärder; såsom utfodringsrutiner och management innan och under dessa moment. Det finns även behov av ny teknikutveckling av maskiner och transportfordon.

• Buller

Den svenska lagstiftningen gällande mekaniskt buller är mer långtgående än motsvarande EU-lagstiftning, samtidigt som den är svår att kontrollera i praktiken för djurägare och kontrollmyndigheter, då övriga ljud i stallet inte kan separeras från det mekaniska bullret. Detta medför både en rättsosäkerhet vid kontrollbesök, men även oklarheter gällande nybyggnationer och vilka krav som kan ställas i en förprövning. Behov finns för en utredning om kycklingars hörsel i förhållande till lagstiftningen om buller. I vilka frekvenser hör kycklingar, vilka frekvenser är det mekaniska bullret, vilka frekvenser mäter en decibelmätare, vilka bullernivåer skapar stress och negativ påverkan på djurvälfärden? 

Ekonomi/Hållbarhet

I en orolig omvärld är det av vikt att Sverige säkerställer en robusthet inom den inhemska livsmedelsproduktionen och Livsmedelsstrategin pekar tydligt mot en ökad produktion av svenska livsmedel. En ökad produktion måste dock ske med både gott samvete och en god lönsamhet. För att svenska matfågelbönder ska våga utöka sin uppfödning, måste det finnas en långsiktighet och stabilitet i regelverken. Mer kunskap behövs inom följande områden för att säkerställa en långsiktighet, lönsamhet och en hållbar svensk matfågeluppfödning:

• Hur kan vi minska matsvinnet genom att t.ex. nyttja hela fågeln, minska kassationer och öka robustheten mot smittor.
• Utredning av både de kortsiktiga, och de långsiktiga konsekvenserna vid sjukdomsutbrott och spärrar.
• Hur ökar vi konsumenternas vilja och möjlighet att välja svensk kyckling framför importerad?
• Hur säkerställer man en långsiktig och robust lönsamhet på gårdsnivå? Vad finns det för framtidsbehov?

Djurhälsa

En god djurhälsa är av stor vikt, både ur ett djurskyddsperspektiv men även sett till humanhälsa och livsmedelssäkerhet. Svensk matfågeluppfödning ska präglas av förebyggande arbete för en god djurhälsa, låg antibiotikaanvändning och säkra livsmedel. Samtidigt ökar smittrycket från vilda fåglar i form av t.ex. fågelinfluensa. Ett utbrott får stora konsekvenser för både den drabbade besättningen, men även för kringliggande gårdar. Mer kunskap behövs för att:

• Hur kan branschen arbeta för att ytterligare minska dödlighet och sjukdomar i stall samt minska andelen kassationer?
• Öka biosäkerheten på gårdsnivå

Mer information och kontakt

Vid förfrågningar kopplat till Svensk Fågels forskningsprojekt, kontakta:

Anna Silvera
Hållbarhetsstrateg

Telefon: 0724 536 453
anna.silvera@svenskfagel.se