Märkningen: Den gula pippin
Flera studier visar att många föredrar svensk kyckling och kalkon, men när det kommer till att välja rätt matfågel i butik upplever många konsumenter att det känns svårt. Hur ser man egentligen varifrån kycklingen eller kalkonen kommer? Och vad är skillnaden mellan de olika märkningarna; ekologisk, free range, majkyckling och Svensk Fågels kvalitetsmärkning med den Gula Pippin?
Dessa frågor vill vi hjälpa till att besvara.
Svensk Fågels märkning med Gula Pippin
Branschorganisationens märkning med den Gula Pippin garanterar att kycklingen och kalkonen är kläckt, uppfödd, slaktad, förädlad och kontrollerad i Sverige – oavsett vilken produkt det rör sig om. Men den är också mer än bara en ursprungsmärkning. Den Gula Pippin garanterar en frisk och salmonellafri kyckling eller kalkon som vuxit upp under goda förhållanden, i skydd av ett flertal stränga kvalitetsprogram, på gårdar som arbetar klimatsmart.
Våra bönder sätter kycklingarnas och kalkonernas välmående i första rummet. Deras sätt att arbeta visas ofta upp som goda exempel i andra länder. I Sverige finns redan strikta regler för djurhälsa, den svenska djurskyddslagen är en av de striktaste i världen. Men för oss är det inte tillräckliga. Därför har bönderna anslutna till Svensk Fågel ytterligare regler de måste förhålla sig till. Medlemmar hos Svensk Fågel som har möjlighet att märka kycklingen med den Gula Pippin måste:
1
Följa branschorganisationens omfattande kvalitets- och kontrollprogram.
2
Följa Svensk Fågels riktlinjer och krav gällande transporter och slakt.
3
Genomgå utbildningar kring djurhälsa, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet.
Alla kontroller, både på gårdar och på slakterier, utförs under översyn av myndigheter och av oberoende ackrediterat kontrollorgan. Alla flockar kontrolleras och det finns alltid veterinärer från Livsmedelsverket på plats vid slakten.
När det gäller fothälsan är det ett officiellt program som är framtaget av svenska forskare på SLU. Samtliga kycklingflockar som levereras till slakteriet kontrolleras, och kycklingfötterna bedöms under överseende av Livsmedelsverkets officiella veterinär, här finns mer information om Svensk Fågels fothälsoprogram.
Inga andra märkningar har krav som motsvarar Svensk Fågels. Produkter märkta med ”Ekologisk”, ”Free range” eller ”Majskyckling” måste följa krav som ställs i EU:s regelverk för handelsnormer. Men dessa har ingen koppling till de svenska djurskyddskraven eller de hårda krav på god djurhälsa, djurvälfärd eller livsmedelssäkerhet som inkluderas i Svensk Fågels kvalitets- och kontrollprogram.
Kyckling eller kalkon märkt med den Gula Pippin är ett säkrare, godare och mer hållbart alternativ.
Ytterligare information om våra kontrollprogram hittar du här.
En kycklings liv
Här berättar vi om hur kycklingarna har det hos våra medlemmar, svenska kycklingbönder och hur deras tid i kycklingstallet ser ut. Vår främsta uppgift som branschorganisation är att kontrollera, garantera och se till att kycklingarna får ett bra liv.
Forskning
Inom Svensk Fågel finns en arbetsgrupp med särskilt fokus på forskningsfrågor. Gruppen består av personer med kompetens inom hela värdekedjan d.v.s. inom områden som rör djurvälfärd, djurhälsa, foder och slakteri. Gruppens syfte är att identifiera vilka behov branschen har samt att uppmana forskare att ansöka om medel inom befintliga anslag utifrån branschens behov.
