Svensk Fågels Campylobacterprogram
Campylobacter är en tarmbakterie som kan orsaka magsjuka hos människor. Vanligast är den bland vilda småfåglar och i små vattendrag, men bakterien finns också hos hundar, katter, nötkreatur, grisar och kycklingar samt i opastöriserad mjölk.
Campylobacter kan överföras till människor via direktkontakt med djur, förorenat dricksvatten, bristande hygien vid hantering av rått kött eller otillräcklig upphettning av rått kött. Vid god kökshygien och rätt tillagning finns ingen risk att bakterien orsakar någon magsjukdom. Alla bakterier, inklusive campylobacter, dör vid upphettning till minst 70 grader.
Kontrollprogram
Genom forskning och praktiska försök är Sverige sannolikt ett av de länder i världen som kommit längst i att minimera förekomsten av campylobacter i kyckling. Svensk Fågel har sedan mitten av 1980-talet aktivt verkat för åtgärder som ska minska förekomsten av campylobacter i kycklingflockar. Ambitionen för branschen är att nå samma låga nivå som gäller för salmonella.
År 1988 startade Svensk Fågel, tillsammans med myndigheterna, ett övervakningsprogram i syfte att minska förekomsten av campylobacter hos svensk kyckling. Under 2001 omarbetades och uppgraderades övervakningsprogrammet för att under fyra år drivas i ett gemensamt EU-finansierat projekt tillsammans med Jordbruksverket, Livsmedelsverket samt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och SLU Sveriges Lantbruksuniversitet.
Inom projektet genomfördes riktade studier på gårdsnivå för att ytterligare minska antalet positiva kycklingflockar.
Den EU-finansierade delen av projektet avslutades 2005 och idag drivs övervakningsprogrammet med Svensk Fågel som huvudman. Utöver provtagning av varje flock i samband med slakt genomförs även riktade studier. Vidareutveckling av programmet och budget ska varje år godkännas av Jordbruksverket efter dialog i Campylobacternämnden där både Jordbruksverket, Livsmedelsverket, SVA och Folkhälsomyndigheten bjuds in.
Resultat
De åtgärder som vidtagits genom åren har sänkt antalet positiva flockar från cirka 60 procent år 1989 till 4,6 procent 2023, utslaget över året.
Enligt undersökningar varierar antalet flockar som bär på campylobacter med årstiderna. Förekomsten av campylobacter är som högst under sensommar och höst. Juli och augusti är rötmånader och därför kan det vara en tillfälligt högre nivå av campylobacter då.
Sunt förnuft och hygien i köket gäller alltid och just i juli- augusti månad kan det vara bra att vara lite extra noga.
Procent per månad 2017-2024:
Jämförelse med andra länder
Ur ett internationellt perspektiv ligger svensk kycklingproduktion på en unikt låg nivå med ett medeltal på 4,6 procent campylobacter för år 2023. I andra länder, både inom och utanför EU är nivåer på 50-70 procent inte ovanligt. Den senaste jämförande studien i EU är från 2008:
Små- eller storskalig produktion är inte avgörande utan en låg förekomst av campylobacter är i huvudsak beroende av standard på kycklingarnas stallar och de biosäkerhetsåtgärder som gäller för medlemmar inom Svensk Fågel. För kyckling med tillgång till utevistelse är nivåerna campylobacter högre (62,5 procent under 2022 för kycklingflockar som inte är anslutna till Svensk Fågel).
Jämförelse mellan Svensk Fågels medlemmar och icke medlemmar
Här följer en jämförelse i procent av campylobacterförekomst mellan medlemmar anslutna till Svensk Fågel och branschorganisationens Campylobacterprogram (blå staplar) jämfört med andra svenska kycklingbönder som inte är anslutna till Svensk Fågel (orangea staplar):
