Question 1

Är koccidiostatika ett antibiotika?

jonashornblad · Accepted Answer

Koccidiostatika är ett tillåtet medel som enligt en mycket strikt och teoretisk definition tillhör det man kallar antibiotika. Detta för att koccidiostatika bildas av en levande organism och har effekt mot en annan levande organism. Dock är det ett medel mot tarmparasiten koccidios och klassas av EU som en fodertillsats. Det finns ingen risk för resistens hos människor vid användning av parasitmedlet då substansen inte används inom sjukvården.

Question 2

Är kyckling och kalkon från Svensk Fågels medlemmar halalslaktad?

jonashornblad · Accepted Answer

Det finns olika tolkningar av hur slakt ska genomföras för att bli halal, ett sådant exempel är bedövning av djur inför slakten. All kyckling och kalkon som bär Svensk Fågels märkning har bedövats före slakt enligt svensk djurskyddslagstiftning, som ställer mer långtgående krav på bedövning än vad EU-reglerna anger.

Inget av Svensk Fågels slakterier halalslaktar. Kolla efter Svensk Fågels märkning, Gula Pippin, på förpackningen, ser du den är kycklingen inte halalslaktad utan slaktad med långtgående krav på bedövning, enligt svensk djurskyddslag och Svensk Fågels djurskyddsprogram, allt enligt bästa djurvälfärdsstandard.

Svensk Fågels medlemmar arbetar i alla led enligt både svensk djurskyddslag och branschorganisationens egna kontrollprogram för att minimera smärta, skador och stress hos svenska kycklingar.

Question 3

Ersätts uppfödaren om fåglarna slaktas ut?

jonashornblad · Accepted Answer

Ja enligt epizootilagen har uppfödaren rätt till ersättning.

Question 4

Får alla kycklingar i Svensk Fågel koccidiostatika?

jonashornblad · Accepted Answer

Nej det finns mindre, nischproducenter med sitt koncept att inte använda koccidiostatika. De vaccinerar sina djur vilket fungerar då man slaktar djuren vid en högre ålder.

Det finns även medlemmar i branchen som inte använder koccidostatika, till exempel Bjärefågel.

Question 5

Får ekokyckling också koccidiostatika?

jonashornblad · Accepted Answer

Nej, om eko-kycklingen får koccidios så måste den behandlas med antibiotika.

Question 6

Får kycklingarna vistas utomhus?

jonashornblad · Accepted Answer

Kycklingar är känsliga djur som lätt drabbas av olika typer av smittor. Campylobacter tillhör de vanligaste men även salmonella och fjäderfäsjukdomar som newcastlesjuka och aviär influensakan förekomma. För bönder och konsumenter som vill ha kycklingar som skyddats från smitta, finns kyckling som växer upp i stora luftiga och uppvärmda stallar. Fönster släpper in dagsljus och ljuset regleras även teknologiskt i stallet som släcks ner på kvällen/natten då kycklingarna sover.

I kycklingsstallarna kan kycklingarna sprätta fritt och utföra naturligt beteende på en bädd av halm, flis eller kutterspån och de har fri tillgång till både vatten och mat.

Den skyddade miljön innebär att kycklingar är garanterat fria från salmonella. För personer som vill ha en kyckling som gått utomhus finns även det alternativet.

Question 7

Finns det i dag en beredskap bland myndigheter och bransch för ett utbrott?

jonashornblad · Accepted Answer

Ja, det finns i dag en mycket hög beredskap hos både myndigheter och bransch.

Question 8

Förekommer VRE i andra livsmedel?

jonashornblad · Accepted Answer

Ja det kan finnas i till exempel fläskkött i länder där man använt denna typ av antibiotika, dvs. avoparcin, i svinuppfödningen. I Sverige har VRE aldrig hittats på svin.

Question 9

Förekommer VRE i kyckling från andra länder?

jonashornblad · Accepted Answer

Ja, det gör det. VRE hittas på både svenskt och utländskt kycklingkött. I till exempel Norge och Danmark är det mycket vanligare att kycklinguppfödningar är infekterade.

Question 10

Går det att vaccinera mot fågelinfluensa?

jonashornblad · Accepted Answer

Nej, det finns ingen vaccination mot fågelinfluensa i Sverige, varken för kycklingar, djur eller människor. Det finns inget tillräckligt effektivt godkänt vaccin inom EU och det finns hittills inga planer på att börja vaccinera. Pågående forskning och tester sker i några europeiska länder som har haft stora utbrott under sista åren. Här får framtiden utvisa, hur situationen med fågelinfluensan utvecklas. Svensk kycklinguppfödning ligger i vilket fall i framkant när det gäller smittskydd och biosäkerhet och följer utvecklingen. Idag förlitar vi oss på den stärkta biosäkerhet och de sjukdomsförebyggande effekter som Svensk Fågels smittskyddsprogram och kontroller ger.

Question 11

Har ekokycklingen också koccidios?

jonashornblad · Accepted Answer

Ja, eftersom parasiten förekommer i kycklingens miljö, såväl inomhus som utomhus.

Question 12

Har Svensk Fågel uppfyllt de krav/de punkter som ställs i ECC?

jonashornblad · Accepted Answer

Många av punkterna i ECC är redan uppfyllda av Svensk Fågels medlemmar, andra är under utredning som en del i Svensk Fågels utvecklingsarbete och ytterligare några punkter har vi drivit längre och uppfyller här högre kriterier än ECC gällande svensk kycklinguppfödning.

Se den här tabellen för detaljnivå

Question 13

Har uppfödare, kläckeri eller avelsföretagen använt antibiotika till kyckling som lett till VRE på kyckling?

jonashornblad · Accepted Answer

Nej, den typ av antibiotika som leder till vankomycinresistens har inte använts de senaste 20 åren i svensk djuruppfödning.

Question 14

Har VRE alltid funnits hos kyckling?

jonashornblad · Accepted Answer

VRE har funnits i Europa utanför Sverige, åtminstone sedan 1994 då den första publikationen om detta kom.

Question 15

Hur är campylobacternivån i andra länder?

jonashornblad · Accepted Answer

I många länder är campylobacternivån i kyckling betydligt högre än vad den är i Sverige. Sverige har således få smittade kycklingflockar sett i ett internationellt perspektiv. Dessutom har studier från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg visat att 80–95 procent av campylobacterna i importerad kyckling från Spanien och Thailand är multiresistenta. Muliresistens (innebärande att antibiotikabehandling inte alls fungerar) är ett problem som vi inte har i Sverige. Samma studie visade att endast 8 procent av de campylobacterna på svensk kyckling var resistenta mot enstaka antibiotika.

Question 16

Hur är transporten till slakteriet?

jonashornblad · Accepted Answer

För att undvika onödig stress samlas kycklingarna när stallet är nedsläckt och kycklingarna ligger still och vilar. Själva transporten sker med bilar som är anpassade för levande djur och har oftast temperaturreglering.

Question 17

Hur bedövas djuren före slakt, används el eller gas?

jonashornblad · Accepted Answer

Mer än 50 % av djuren bedövas idag med gas. Elbedövningen håller på att fasas ut, men att byta metod kräver en om- eller nybyggnation. Därför kan det vara svårt för en del slakterier att ställa om direkt på grund av brist på yta eller möjlighet till investering.

Question 18

Hur får jag mer information om fågelinfluensan?

jonashornblad · Accepted Answer

Svenska myndigheter uppdaterar ständigt sin information, på följande hemsidor hittar du senaste nytt.

www.jordbruksverket.se
www.livsmedelsverket.se
www.socialstyrelsen.se
www.sva.se

Question 19

Hur gamla är kycklingarna när de kommer till gården?

jonashornblad · Accepted Answer

Kycklingarna kommer till gården när de är nykläckta. Till skillnad från däggdjur så har de en gulesäck som tillhandahåller dem den näring som den nykläckta kycklingen behöver. I stallet är det också uppvärmt och det finns fri tillgång till mat och vatten som kycklingen enkelt hittar till så fort de anländer till gården.

Question 20

Hur kan människor smittas?

jonashornblad · Accepted Answer

Den största risken att smittas är vid utlandsvistelser. Två tredjedelar av campylobacterfallen som rapporteras i Sverige är smittade utomlands.

Smittvägarna kan vara följande:

Vatten, som till exempel var orsak till de två största campylobacterutbrotten i Sverige (Grums och Marks kommun).
Opastöriserad mjölk
Livsmedel, till exempel färsk kyckling eller kött som har grillats dåligt
Man kan också smittas av knivar och skärbräden som inte rengjorts ordentligt efter det att man har skurit kyckling eller annat kött
Direktkontakt med hund och katt. En genomförd studie i Danmark av friska hundvalpar visade att 30 procent hade campylobacter i avföringen

Eftersom infektionsdosen kan vara låg, även för personer med gott allmäntillstånd, behöver bakterien inte tillväxa i livsmedlet för att åstadkomma infektion, och kylda livsmedel kontaminerade med Campylobacter utgör därför en smittrisk.

Question 21

Hur kan vi förhindra att smittan kommer till Sverige?

jonashornblad · Accepted Answer

Fågelinfluensa finns relativt spritt hos vilda fåglar vilket innebär att det effektivaste skyddet är den biosäkerhet som svenska kyckling- och kalkonbesättningar tillämpar. Genom att följa de uppdateringar om lägesbilden som SVA publicerar löpande har branschen och myndigheterna en god bevakning av läget såväl nationellt som internationellt.

Question 22

Hur kontrolleras användningen?

jonashornblad · Accepted Answer

Förekomsten av koccidios i svenska kycklingflockar övervakas inom kontrollprogrammet för koccidios och klostridios. I nämnden sitter experter från Jordbruksverket, SVA och Livsmedelsverket. Även fjäderfäveterinärer finns i nämnden som årligen ordinerar typ och mängd för dem som är anslutna till Svensk Fågel.

I Sverige registrerar Jordbruksverket och sammanställer den mängd som foderföretagen använt vad gäller koccidiostatika.

Question 23

Hur lång tid går det mellan insamling och slakt?

jonashornblad · Accepted Answer

Den totala tiden från att de samlas in tills det att de har slaktats överskrider sällan 8 timmar. Fjäderfä får transporteras 12 timmar nattetid eftersom fjäderfän till skillnad från däggdjur har kräva som är ungefär som en ”matsäck” för kycklingarna som de bär med sig. Om transporten sker vid tidpunkten då de sover så tillåter lagstiftningen max 12 timmar. Generellt så ligger gårdarna i anslutning till slakterierna just för att minska transporttiden då transporterna även innebär kostnader för företagen.

Question 24

Hur många kycklingar bor det per kvadratmeter?

jonashornblad · Accepted Answer

Sverige tillåter en maximal beläggning (djurtäthet) på 36 kilo kyckling per kvadratmeter. I många länder regleras inte beläggningen i kycklingstallet alls. Inom EU gäller dock sedan juni 2010 maximalt 42 kilo kyckling per kvadratmeter.

Svenska kycklingar har gått om plats – de går lösa i uppvärmda, luftiga stallar på en bädd av halm, flis eller kutterspån. I Sverige regleras hur många kilo kyckling samt maxantal som får finnas i stallarna.

Svensk Fågels djuromsorgsprogram är dessutom tuffare än Djurskyddslagen. Programmet är godkänt av Jordbruksverket. Samtliga stallar inbesiktas och kontrolleras kontinuerligt av en rikslikare från Agria Djurförsäkring utöver den offentliga kontrollen från länsstyrelsen. De bönder som har de allra bästa anläggningarna och har högst poäng i programmet får ha upp till 36 kilo kyckling per kvadratmeter – en maxvikt som uppnås sista dagen, då kycklingarna skickas till slakt.

Vikt och antal ligger dock fortfarande långt under de maximala gränser som regleras på EU-nivå där man får ha upp till 42 kilo per kvadratmeter och antalet inte regleras alls. Och tyvärr så finns det länder som inte ens tillämpar dessa regler.

Question 25

Hur märker man om kycklingarna blir sjuka, vilka är de första symtomen?

jonashornblad · Accepted Answer

Symptomen kan variera beroende på vilken virustyp det handlar om. Allmänt kan man säga att sjukdomen har ett mycket hastigt förlopp och fåglarna kan dö utan att man sett några symtom. I andra fall ses nedsatt allmäntillstånd, blåfärgad hud, sänkt äggproduktion (höns), och minskad foderkonsumtion. Även hosta, andningssvårigheter, svullet huvud, symtom från nervsystemet som exempelvis darrningar, kramper och svårigheter att gå samt diarré kan förekomma.

Question 26

Hur ser det långsiktiga arbetet/forskning kring djurvälfärd etc ut hos Svensk Fågel?

jonashornblad · Accepted Answer

Inom Svensk Fågel finns en arbetsgrupp med särskilt fokus på forskningsfrågor som består av personer med kompetens inom hela värdekedjan d.v.s. inom områden som rör djurvälfärd, djurhälsa, foder och slakteri.

Viktiga forskningsområden för Svensk Fågel just nu:

Djuromsorg – vad uppfattas som god omsorg?
Benhälsa och god djurvälfärd
Hållbarhet och klimat
Hälsa – vad är hälsosamt med kyckling? Utveckla kunskapen kring näringsmässiga aspekter när det gäller kyckling
Vetenskapliga underlag när det gäller köttkontroll (för diagnoser som innebär relativt hög kassation).
Effektivisera kontroll på gårdar och slakteri – hitta tekniska medel och indikationer som kvalitetssäkrar kontrollen.

Question 27

Hur smittar den?

jonashornblad · Accepted Answer

Fåglar utsöndrar virus i avföringen. Människor som insjuknat har haft mycket nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Det finns inga säkra belägg för att sjukdomen kan överföras direkt från person till person.

Question 28

Hur smittas kycklingen med campylobacter?

jonashornblad · Accepted Answer

Forskarna vet inte i dag exakt hur kycklingarna smittas. Men några troliga orsaker kan vara:

Via kycklingarnas dricksvatten
Brister i hygien i uppfödningsstallarna
Insekter, främst flugor

Vad görs för att minska förekomsten av campylobacter hos kycklingar?
Branschorganisationen Svensk Fågel har länge arbetat med att minska förekomsten av campylobacter hos svensk kyckling. Redan år 1988 startade Svensk Fågel tillsammans med myndigheterna ett övervakningsprogram i syfte att minska förekomsten av campylobacter hos svensk kyckling. Ambitionen för branschen är att nå samma låga nivå som gäller för salmonella. I Sverige analyseras samtliga slaktkycklingflockar avseende förekomst av campylobacter vid slakten.

Det är viktigt att komma ihåg att campylobacter finns naturligt hos alla fåglar och på andra ställen i vår miljö. De svenska kycklinguppfödarna jobbar därför också dagligen med den så kallade biosäkerheten. Det betyder att man är noggrann med hygienen i uppfödningen. Inga vilda fåglar eller smågnagare kommer in i stallen och forskning sker också för att ta fram teknik för flugsäkring.

Question 29

Hur stor är risken att bli smittad för människa?

jonashornblad · Accepted Answer

Risken för människa att bli smittad är nästan obefintlig om personen i fråga inte har mycket tät kontakt med sjuka fåglar. Av alla miljontals människor i Asien som dagligen hanterar fåglar har hittills i år bara ett tiotal hamnat på sjukhus och fått diagnosen fågelinfluensa.

Question 30

Kan ekologiska kycklingar bli sjuka i koccidios?

jonashornblad · Accepted Answer

I ett forskningsprojekt som pågår på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) där man studerade förekomsten av koccidios inom sk nischuppfödning där inte koccidiostatika används, påvisades frekvent koccidieinfektioner. SVAs rekommendation baserat på dessa resultat är att kycklingar i nischproduktion bör vaccineras om inte koccidiostatika används. Vaccinering ger dock inget fullskaligt skydd mot sjukdomen och full immunitet hinner inte heller utvecklas hos kycklingarna under normal uppfödningstid.

Question 31

Kan fåglarna skadas och bryta sina vingar på väg till slakt?

jonashornblad · Accepted Answer

Hanteringen av fåglar på väg till slakt är noga reglerad och följs upp av myndighetskontroller samt av experter och ackrediterat oberoende kontrollorgan på uppdrag av Svensk Fågel. Svensk Fågels medlemmars kycklingarna och kalkonerna hanteras på ett bra sätt som inte ger upphov till skador eller stress bland djuren. Enligt en uppgift har ett slakteri i Sverige uppmätt marginellt högre siffror för vingskador. Berört slakteri arbetar nu aktivt för att minska skadorna och uppnå nollvision gällande skador på djuren, under insyn av Svensk Fågels rikslikare.

Question 32

Kan förekomsten av VRE ha samband med användning av koccidiostatika?

jonashornblad · Accepted Answer

Nej, det finns ingenting som tyder på ett sådant samband. Det är helt olika typer av substanser.

Question 33

Kan kycklingarna ha blivit smittade genom fodret?

jonashornblad · Accepted Answer

Ja det skulle vara tänkbart, men VRE har inte påvisats i miljöprov från svenska foderfabriker och inte heller i foder i länder som Danmark och Norge.

Question 34

Kan kycklingarnas levnadsförhållanden orsaka stress, sjukdomar och andra besvär?

jonashornblad · Accepted Answer

Nej – den generella hälsostatusen bland våra svenska fåglar är idag mycket bra. Våra bönder betraktas som föredömen globalt och i Sverige är antibiotikaanvändningen extremt låg. Endast sjuka fåglar får antibiotika och då på ordination av veterinär.

Question 35

Kan man bli smittad med vankomycinresistenta enterokocker,VRE, om man äter kyckling?

jonashornblad · Accepted Answer

Ja, men med rätt tillagning och god kökshygien, som man ju alltid ska ha, så dör bakterien och då finns det ingen risk. Inga av de fall som finns rapporterade från sjukhus i Sverige kan kopplas till kyckling.

Question 36

Kan man smittas med VRE när man är inne i ett kycklingstall?

jonashornblad · Accepted Answer

Ja, det finns en viss risk, om än liten, om man vistas i ett smittat stall, men man kan minska risken genom att tvätta händerna noga efter besöket.

Question 37

Kan människor överföra VRE till djur?

jonashornblad · Accepted Answer

Ja, på samma sätt som djuren kan överföra VRE till oss genom exempelvis direktkontakt, kan vi överföra VRE till djur.

Question 38

Kan uppfödaren åka på semester till länder som har drabbats av fågelinfluensa?

jonashornblad · Accepted Answer

Ja, risken att smittas är mycket liten och UD avråder inte från resor till länder som har fågelinfluensa. Men precis som för andra svenskar så gäller det att man inte får ta med levande fjäderfä eller råa fjäderfäprodukter till Sverige. Dessutom bör man undvika att besöka fjäderfäanläggningar i dessa länder.

Om man som uppfödare varit på utlandssemester vad ska man tänka på när man kommer hem?
Här gäller samma regler som för andra svenskar, dvs att man ej får ta med sig levande fjäderfä eller råa fjäderfäprodukter till Sverige. Dessutom ska uppfödaren vara medveten om att kläder, skor etc som kan ha kommit i kontakt med avföring från fåglar är en stor smittorisk och måste därför noggrant tvättas och desinficeras.

Question 39

Kommer fågelinfluensan till Sverige, och i så fall hur drabbas vi?

jonashornblad · Accepted Answer

Sedan ett antal år har förekomsten hos vilda och tama fåglar ökat markant i hela världen. I Sverige förekom fall på tamfågel från november 2020 till och med våren 2021. Symtom i en besättning som smittas är tydliga och såväl lagstiftning som beredskapsplaner på gårdsnivå innebär att djuren avlivas och stall inklusive strö desinficeras direkt för att smittan inte ska kunna föras vidare. Under 2023 har hittills en hobbyflock och en anläggning med avelsdjur konstaterats smittade. Det är med andra ord fortsatt viktigt att alla gårdar med fjäderfä tillämpar strikt biosäkerhet och skyddar tamfåglar inomhus från kontakt med vilda fåglar.

Salmonellaprogrammet fungerar som en utmärkt bas med högt ställda krav på smittskydd. Tama och vilda fåglar kommer inte direkt i kontakt med varandra och det är långt mellan anläggningarna. Dessutom är det strikta hygienbarriärer när man besöker ett kycklingstall. När vi få ett utbrott är beredskapen god och vi stoppar spridningen mycket effektivt.

Question 40

Kontrolleras svenska fåglar?

jonashornblad · Accepted Answer

Övervakningen av fågelinfluensaviruset hos vilda fåglar och svenska fjäderfä sker genom EU:s gemensamma övervakningsprogram. Det svenska kontrollprogrammet omfattar undersökning av värphöns, avelsdjur, kalkoner, gäss, strutsar och vilda fåglar. Provtagning av fjäderfä sker genom blodprov vid slakt. Utöver den löpande kontrollen ingår aktiv övervakning genom provtagning av flockar med symtom där fågelinfluensa och/eller Newcastelsjuka inte kan uteslutas.

Question 41

Kycklingarna är stora. Vad matar ni dem med?

jonashornblad · Accepted Answer

Kycklingarna som växer upp hos våra bönder är en korsras som är anpassad för fågelkött och deras storlek är helt naturlig. De får inga hormoner, ingen tillväxtantibiotika (vanligt utomlands) och heller inget fiskmjöl eller GMO-soja. Maten besår huvudsakligen av spannmål från svenska gårdar.

Question 42

Om man inte blir sjuk av köttet, varför är det då importstopp på kycklingkött från de länder som har drabbats?

jonashornblad · Accepted Answer

Anledningen till att man inte tillåter införsel av levande fjäderfä eller färska fjäderfäprodukter från fågelinfluensainfekterade länder är för att minimera risken att sådana produkter ska kunna infektera tamfjäderfä eller vilda fåglar. Det finns inga konstaterade fall där människor blivit sjuka genom att äta fågelkött. Kycklingkött som har värmebehandlats (virus har avdödats) från länder med fågelinfluensa får importeras.

Question 43

Om man som uppfödare varit på utlandssemester vad ska man tänka på när man kommer hem?

jonashornblad · Accepted Answer

Här gäller samma regler som för andra svenskar, dvs att man ej får ta med sig levande fjäderfä eller råa fjäderfäprodukter till Sverige. Dessutom ska uppfödaren vara medveten om att kläder, skor etc som kan ha kommit i kontakt med avföring från fåglar är en stor smittorisk och måste därför noggrant tvättas och desinficeras.

Question 44

Så ni accepterar att det förekommer resistens?

jonashornblad · Accepted Answer

Svensk Fågel driver ett resistensövervakningsprogram för coccidier i samarbete med Livsmedelsverket, SVA och Jordbruksverket. Den övervakningen visar att det inte finns någon resistensproblematik kopplat till koccidiostatika i den svenska kycklinguppfödningen. Anledningen till det är att svenska kycklingbönder arbetar förebyggande med god hygien i sina stallar. Den omgångsvisa uppfödning där stallarna tvättas noggrant mellan varje uppfödningsomgång innebär att mängden bakterier och kvarvarande coccidier minskar. Hygienrutinerna har även bidragit till att vi har en salmonellafri kyckling och väldigt friska djur där vi mycket sällan behöver behandla dem mot sjukdomar.

Question 45

Så ni accepterar att det förekommer resistens?

jonashornblad · Accepted Answer

Svensk Fågel driver ett resistensövervakningsprogram för coccidier i samarbete med Livsmedelsverket, SVA och Jordbruksverket. Den övervakningen visar att det inte finns någon resistensproblematik kopplat till koccidiostatika i den svenska kycklinguppfödningen. Anledningen till det är att svenska kycklingbönder arbetar förebyggande med god hygien i sina stallar. Den omgångsvisa uppfödning där stallarna tvättas noggrant mellan varje uppfödningsomgång innebär att mängden bakterier och kvarvarande coccidier minskar. Hygienrutinerna har även bidragit till att vi har en salmonellafri kyckling och väldigt friska djur där vi mycket sällan behöver behandla dem mot sjukdomar.

Question 46

Samarbetar Svensk Fågel med någon djurskyddsorganisation?

jonashornblad · Accepted Answer

Svensk Fågel har en dialog med olika djurskyddsorganisationer (World Animal Protection, Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen och Vi Konsumenter) för att redovisa hur den svenska matfågelbranschen arbetar med djurvälfärd, djurhälsa och smittskydd. Svensk Fågel ingår även i flera av myndigheternas dialog- och referensgrupper inom djurskydd.

Question 47

Sitter kycklingarna i bur?

jonashornblad · Accepted Answer

Nej – det förekommer aldrig i Sverige. Svenska bönder arbetar enligt världens striktaste djurskyddsregler, allt för att djuren ska ha det bra. Fåglarna växer upp i stora luftiga stallar där de kan sprätta fritt på en bädd av halm, flis eller kutterspån. De har fri tillgång till mat och vatten samt mörka perioder för vila.

Question 48

Stämmer det att nästan alla kycklingar är halta vid fem veckors ålder?

jonashornblad · Accepted Answer

Nej. Detta är en myt som tyvärr spritt sig. På nätet cirkulerar flera fall som inte är representativ för Sverige och för majoriteten i den svenska lantbruksnäringen. De är fall där dålig skötsel och andra omständigheter resulterat till en dålig djurhållning.

Question 49

Törs jag äta kyckling?

jonashornblad · Accepted Answer

Ja, självklart – det finns inga misstankar om att någon har fått fågelinfluensa genom att äta kyckling. Viruset dör när det upphettas till 70 grader, därför är det som alltid viktigt att köttet är genomstekt. Svensk kyckling är inte smittad, titta efter vår blågula kvalitets- och ursprungsmärkning när du handlar så att du vet vad du köper.

Question 50

Trimmar ni fåglarnas näbbar?

jonashornblad · Accepted Answer

Nej, svenska bönder trimmar inte fåglarnas näbbar, det är förbjudet enligt svensk lag. Metoden används ofta utomlands för att motverka att stressade och/eller understimulerade fåglar, framförallt könsmogna och vuxna djur, skadar varandra genom hackning. I Sverige jobbar vi istället förebyggande med en bättre fodersammansättning bra miljö i stallarna. Könsmogna kalkoner får exempelvis halmbalar och bollar att leka med och i vissa fall används speciella ljusprogram.

Question 51

Vad används för typ av parasitmedel i Sverige?

jonashornblad · Accepted Answer

Det används för närvarande endast en form av koccidiostatika till kyckling i Sverige som kallas narasin. Det får användas fram till 3 dagar före slakt och i undantagsfall med 1 dags karens vid flyttad slakt, tillfällig störning på inrådan av veterinär eller för enskilda flockar vid delat slakt. Vilket är mer strikt än den gällande EU-förordningen som inte har någon karens alls före slakt.

Question 52

Vad är campylobacter?

jonashornblad · Accepted Answer

Campylobacter finns naturligt i vår miljö och bakterien kan förekomma i till exempel kycklingflockar. I Sverige är dock förekomsten bland kycklingar lägre än i många andra länder. Bakterien kan orsaka maginfektioner hos människor men med rätt hantering av djur och mat kan riskerna minskas.

Campylobacter är en bakterie som vanligen förekommer i tarmkanalen i de flesta varmblodiga däggdjur och fåglar och därmed också i jord och vatten. Men campylobacter framkallar sällan sjukdom hos djur. Hos människa framkallar campylobacter en mag- och tarminfektion med diarré. Campylobacter är den vanligaste bakteriella orsaken till mag- och tarmsjukdomar hos människor i Sverige.

Question 53

Vad är fågelinfluensa?

jonashornblad · Accepted Answer

Fågelinfluensa orsakas av ett virus vilket kan ge upphov till plötsliga sjukdomsutbrott med varierande symtom/dödlighet från relativt symtomlösa (fr.a hos ankor och gäss) till mycket hög dödlighet hos tamfåglar. Sjukdomen har förekommit sporadiskt bland fjäderfä under hela 1900-talet men förekomsten har ökat både hos vilda fåglar och tamfjäderfä under senare år.

Fågelinfluensaviruset är som de flesta influensavirus relativt artspecifikt, men samtidigt har dessa virus på olika sätt förmåga att ändra sin genetiska karaktär och därigenom möjlighet att infektera annan art. I Sydostasien har det rapporterats c:a 120 humanfall, varav ungefär hälften har avlidit. I samtliga dessa fall har det varit en mycket nära kontakt mellan sjuka fåglar och den insjuknade personen. Europeiska medicinska experter gör bedömningen att de fall som på senaste tiden rapporterats inte innebär någon risk för människa.

Question 54

Vad är koccidios?

jonashornblad · Accepted Answer

Koccidios är en tarmparasit som ger tarmskador med nedsatt allmäntillstånd hos fåglarna, och kan vid sporadiska utbrott även orsaka hög dödlighet.

Question 55

Vad är koccidiostatika?

jonashornblad · Accepted Answer

Koccidiostatika ges i fodret för att förebygga en allvarlig parasitsjukdom som finns i kycklingens miljö, såväl inomhus som utomhus. Medlet har dålig effekt mot bakterier och används inte till människor. Vid utbrott av koccidios hos kycklingar använder man däremot antibiotika av helt andra typer.

Men är det inte en risk att bakterierna utvecklar antibiotikaresistens?
Parasitformen koccidier kan bli resistenta mot koccidiostatika precis som bakterier kan utveckla resistens mot antibiotika. Men medlet används inte inom humansjukvården vilket innebär att det inte har någon relevans i den aktuella problematiken där risken för att resistens utvecklas hos djur och förs över till människor.

Question 56

Vad gör man för att få bort VRE hos kyckling?

jonashornblad · Accepted Answer

Man har slutat använda denna antibiotikatyp, avoparcin, i all djuruppfödning i Europa sedan 1998. I Sverige försöker vi finna vägar för att helt få bort bakterien från stallarna.

Question 57

Vad gör svenska kycklingbönder för att förhindra att deras fåglar smittas?

jonashornblad · Accepted Answer

Svenska kycklingbönder som är medlemmar i Svensk Fågel har redan i dag en mycket hög smittskyddskontroll, inte minst via vår tuffa salmonellakontroll. Hygienreglerna är mycket strikta och personal och besökare får bara tillträde till stallet efter att ha passerat en hygienbarriär där det sker sko-/klädbyte eller att man sätter på skoskydd/skyddskläder . Dessutom får man inte besöka svenska kyckling-och kalkonbönder inom 24 timmar från det att man varit i kontakt med andra fåglar.

Question 58

Vad händer med tuppkycklingarna, avlivas de?

jonashornblad · Accepted Answer

Nej, inom svensk matfågeluppfödning görs ingen skillnad vad gäller kön, därför sker ingen avlivning av tuppkycklingar. Alla friska kycklingar tas tillvara och går till uppfödning hos bonden. Matfågeluppfödning skiljer sig därmed från äggproduktion med värphöns för konsumtionsägg, en annan bransch och produktionsform där mer information finns att få från branschorganisationen Svenska Ägg.

Question 59

Vad händer om en kyckling eller kalkonbesättning insjuknar?

jonashornblad · Accepted Answer

Redan vid misstanke om fågelinfluensa lägger Jordbruksverket ett förbud/en spärr mot att flytta levande djur, ägg, gödsel eller annat som kan sprida smittan från gården. En veterinär tar ut prov och transporterar några fåglar till SVA. Där genomförs obduktion samt analyser. SVA har dygnet runt jour. Jordbruksverket påbörjar omedelbart en smittskyddsutredning där man bland annat försöker spåra smittan. Om smittan kan ha spridits till en annan besättning spärras även denna av.

Om fågelinfluensa konstateras i en fjäderfäbesättning avlivas och destrueras samtliga djur omedelbart. Därefter rengörs och desinfekteras stallarna och andra utrymmen där djuren varit. Runt smittade anläggningar inrättas skydds- och övervakningsområden på tre respektive tio kilometers radie.

Question 60

Vad kan jag som konsument göra för att undvika att smittas av campylobacter när jag äter kyckling?

jonashornblad · Accepted Answer

Det viktigaste vid hantering av kyckling, precis som allt kött, är att ha god hygien i köket. Det innebär till exempel att man ska diska knivar och skärbrädor efter att man har skurit i kycklingen/köttet. Man ska också se till att kycklingköttet blir helt genomstekt, vilket sker vid cirka 70º C (kokt/grillat). Det innebär att köttet ska vara helt vitt — inte skärt, rött eller blodigt invid benen. Om man följer dessa regler så smittas man inte av campylobacter.

Question 61

Vad ska uppfödaren göra om han eller hon misstänker att fåglarna är smittade?

jonashornblad · Accepted Answer

Uppfödaren anmäler omedelbart detta till en veterinär som i sin tur kontaktar Jordbruksverket och länsstyrelsen (enligt epizootilagen).

Question 62

Vad skiljer Sveriges krav och kontroller från EU:s gällande kycklinguppfödning?

jonashornblad · Accepted Answer

När det gäller kycklingarnas välmående följer Svensk Fågels medlemmar både svensk djurskyddslag, den tuffaste i världen, samt branschorganisationens egna stränga regler och djurskyddskrav. Svensk Fågels olika övervaknings- och kontrollprogram ställer ännu striktare krav och kontroller än vad som regleras i EU och den nationella lagstiftningen. Sammantaget har det skapat en verksamhet som föregår som gott exempel i övriga EU och resten av världen.

Question 63

Vad står Svensk Fågels märkning för?

jonashornblad · Accepted Answer

Vår märkning – Den Gula Pippin – garanterar att kycklingen eller kalkonen är kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i Sverige. Märkningen är också ett bevis på att fåglarna är uppfödda enligt strikta kvalitets- och kontrollprogram för djurvälfärd, djurhälsa och smittskydd där kraven är hårdare än svensk djurskyddslag. Svensk Fågels bönder och företag ska dessutom sträva efter en hållbar uppfödning och produktion, därför är det till exempel inte tillåtet med fiskmjöl i fodret och majoriteten av bönderna har ett eget kretslopp på gården.

Question 64

Varför följer inte Svensk Fågel ECC?

jonashornblad · Accepted Answer

För Svensk Fågel är frågor om djurvälfärd, livsmedelssäkerhet och god djurhälsa med låg användning av antibiotika grunden för en hållbar kycklinguppfödning och har så varit under många år, långt innan ECC-kraven framhölls.

Som branschorganisation har Svensk Fågel därmed på många sätt mer långtgående krav än de som framförs i ECC, European Chicken Commitment, som är framtaget av djurrättsorganisationer inom EU.

Sökresultat för: ”antibiotika”

Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens

Frågor och svar om antibiotika i kyckling

Antibiotikaanvändning och resistens i Sverige vs EU

Övervakning av antibiotikaresistents – ESBL

Sverige omnämns som ett föregångsland i en rapport från EU-kommissionen

K-Djuromsorg

Fakta om fågel

Svensk Fågel presenterar Matfågelrapporten 2024 – Fokus på hållbar djuromsorg

En kycklings liv – så har kycklingarna det i bondens stall

Policyer

Foder

Foder

Program

Svenska folket väljer svensk kyckling: Men lågpriskyckling hotar bönderna

Tarmhälsoprogram: Koccidios- och Clostridiosprogrammet

Övervakning av resistenta bakterier – ESBL

Smittskyddskontroll vid införsel av fjäderfä och kläckägg

Svenskar väljer allt mer svensk kyckling – ny trend i köttkonsumtionen

Frågor och svar

Nytt och unikt Djuromsorgsprogram för avelsdjur

Svensk Fågels integritetspolicy och GDPR