Slakteri

Veterinären har också till uppgift att kontrollera slakteriets hygien samt ta prov på den färdiga produkten. Djurskyddsinspektören i kommunen och Livsmedelsverkets veterinärer på plats kontrollerar djurskyddet på slakteriet.

Efter cirka fem veckor på gården samlas kycklingarna in. Det sker manuellt eller med en plockmaskin, och ofta nattetid då stallet är nedsläckt och kycklingarna vilar. På så sätt undviker man onödig stress för djuren.

Lastning sker manuellt eller med hjälp av en lastmaskin där gummifingrar för fram kycklingarna på ett transportband. Lastmaskinen är prövad av Jordbruksverket samt testad och utvärderad av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Jordbruksverkets referensgrupp och näringen. Allt för att passa de svenska kraven. Fördelen med lastmaskinen är den är uthållig. Risken med manuell hantering är att trött personal kan brista i uppmärksamhet eller varsamhet gentemot djuren. Det behöver aldrig vara ett orosmoment vid användning av en lastmaskin.

Transporten till slakteriet sker i bilar anpassade för transport av levande djur och de flesta av bilarna är utrustade med temperaturreglering och luftkonditionering. Medlemmar i Svensk Fågel har sin uppfödning av fjäderfä i nära anslutning till slakterierna. Detta innebär att transportsträckor och tider minimeras.

Svenska matfågeluppfödare och slakterier behöver följa regelverk och lagstiftning när det gäller transport av djur. I Svensk Fågels djuromsorgsprogram ingår också egna krav på lastning, transport samt lossning och ankomst till slakteriet.

Slakten inleds med att djuren bedövas och i svenska slakterier kontrolleras alltid att bedövning och avlivning sker i enlighet med Sveriges lagstiftning. Djuren är inte vid medvetande vid avlivningen, och denna görs med kniv på ett sätt så att kycklingen snabbt töms på blod. För att fjädrarna lättare ska kunna tas bort passerar kycklingen ett skållbad innan de går igenom en maskin som plockar bort fjädrarna.

Därefter sker urtagningen av inre organ. En besiktningsveterinär har hela tiden översikt. Kropparna kyls till sist ner i antingen vattenbad eller i luft. Därefter klassificeras och sorteras matfågeln för olika produkter, t.ex. grillkyckling, gödkyckling eller styckningsråvara.

Styckning och annan vidareförädling sker normalt på slakterierna men kan även förekomma på andra godkända anläggningar.

Sortimentet med kyckling- och kalkonprodukter är idag brett och stort, och konsumenter kan välja efter egen tid och smak. Det finns färsk och fryst kyckling – hel, styckad, naturell, kryddad eller marinerad. Men också köttbullar, prinskorv, bacon och andra charkuteriprodukter gjorda på kyckling eller kalkon. Efterfrågan på mat som är lätt och snabb att laga har även lett till en mängd produkter färdiga för att sättas in i ugnen direkt.

Våra svenska kycklingar härstammar från avelsdjur som importeras från England och köps som far- och morföräldrar (Grandparents). Sverige har ingen egen avel eftersom detta skulle kosta för mycket i förhållande till det antal djur som behövs.