Fågel i siffror

Statistik 2017

Konsumtion
Svenskarna äter alltmer matfågel. 2015 förbrukade svenskarna i snitt 22,4 kilo fågelkött per person. 2016 landade siffran på 23,6 kilo och 2017 på 23,2 kilo.

Enligt Jordbruksverkets marknadsrapport för matfågel, 2017  har förbrukningen  av kött ökat stadigt – med 26 procent, från år 1995, då Sverige gick med i EU. Från relativt låga nivåer är nu matfågel (kyckling och kalkon) det som ökar mest. Enligt Jordbruksverket avser förbrukning av fågelkött en omräkning till vara med ben. Den svenska andelen av förbrukningen uppgår till 68 procent, en höjning från 2012 då förbrukningen låg på 64,9 procent.

En del av produktionen går också till export, den är borträknad från den inhemska förbrukningen. I Sverige äter vi fortfarande mer rött kött (nöt, gris och lamm) än kyckling och kalkon. Den svenska konsumenten förbrukade 23,2 kilo per capita vilket är cirka 27 procent av den totala förbrukningen av kött år 2017. Av detta var 68 procent svenskt fågelkött. Vid en nedbrytning av faktiska siffror så konsumerades enbart 190 gram svensk kyckling per capita i veckan, dvs. 27 gram/per dag. Livsmedelsverket rekommenderar max 500 grams intag av rött kött i veckan.  

Produktion
Det producerades cirka 99 miljoner kycklingar hos Svensk Fågels medlemsföretag. Enligt Jordbruksverkets statistik för 2017 ökade produktionen av fågelkött ytterligare med 0,8 procent. Hos Svensk Fågels medlemmar ökade kycklingproduktionen med närmare 2 procent, vilket är högre än Jordbruksverkets siffror. Under året minskade även importen av fågelkött med 0,6 procent.

Även kalkonproduktionen har lyft och landade 2017 på totalt cirka 556 000 djur, 4 540 ton kalkon, vilket är en ökning med över 7  procent jämfört med året innan. Hos Svensk Fågel producerades drygt 90 procent av landets volym.

Import
Importen av fågelkött till Sverige från övriga EU minskade med 3,4 procent, jämfört med året innan,  där Danmark stod för den största andelen. Volymen från Nederländerna minskade med 6,5 % ändå idag står idag kyld dansk och holländsk kyckling för drygt 60 procent av den totala importen av kyld kyckling. Här görs ingen provtagning av campylobacter av svenska myndigheter. Den vanligaste produkten som kommer till Sverige är kylda och frysta kycklingfiléer vilka tillförts saltlake, och EU:s regelverk om krav på ursprung har varit otydligt i frågan – något som är problematiskt. Branschorganisationen reagerar också på förekommandet av produkter med svenskklingande namn den svenska marknaden.

Export
Exporten av fågelkött från Sverige minskade med 2 procent under 2017. Ändå exporteras idag 23 00 ton matfågel från Sverige (fryst, färsk och bearbetas produkt) .

Senaste prognosen från FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, visar att produktionen av fågelkött landade på 133, 6 miljoner ton under 2017. Prognosen fram till år 2025 visar att fågelkött kommer att driva den främsta tillväxten bland alla animalier. Det här beror på att prisnivån är relativt låg jämfört med andra köttslag. Och priset är i sin tur kopplat till kycklingens goda fodereffektivitet, något som innebär en lägre klimatbelastning.

Produktion, förbrukning, import, export av matfågel 2011-2017