Jordbruksverket redovisar årligen siffror om matfågelproduktionen. Det omfattar både kyckling, kalkon, värphöns samt gås och anka. Majoriteten av produktionen är dock kyckling. Siffrorna räknas om till vara med ben för att kunna jämföras med importen och införsel av fågelkött från andra länder inom EU och från tredje land.
Den totala konsumtionen av fågelkött i Sverige ökade under 2023 med +2,57 procent samtidigt som andelen svenskt minskade med – 2,6 procent. I Sverige äter vi totalt 23,4 kilo fågelkött per person. En ökning med + 1,74 procent sedan 2022.
Ökad import av lågpriskyckling
Preliminära siffror om importen till EU visar på en fortsatt kraftig ökning från framför allt Ukraina. Samtidigt som ett flertal stora producenter inom EU begränsades att exportera till länder utanför EU på grund av fågelinfluensan. Detta skapade en stor obalans, indirekt även på den svenska marknaden.
Importen från länder till EU ökade med + 4,7 procent under 2023 (prel.). De största volymerna stod Brasilien, Ukraina, Thailand och Storbritannien för, där Ukraina ökade sin export till EU med hela 42 procent. Importen till Sverige från andra EU-länder ökade med + 4,35 procent. Största andelen import kommer från Danmark, Nederländerna, Tyskland och Polen.
Tidigare har importen huvudsakligen hamnat på restaurang och inom livsmedelsindustrin. Idag ser förekommer lågprisimporten från exempelvis Lettland, Danmark, Polen och Tyskland även i butik.
Produktion och konsumtion
Enligt Jordbruksverket har konsumtionen av fågelkött ökat med närmare 300 procent sen 1990. Konsumtionen av fågelköttkonsumtionen står dock endast för cirka 29 procent av den totala svenska köttkonsumtionen.
Andelen svenskt fågelkött av den totala konsumtionen till minskade till 71,2 procent dvs -2,6 procent från förra året. En orsak till detta beror sannolikt på de klingade effekterna av pandemin under 2021, vilket framför allt betyder att importen tog över marknadsandelar, i synnerhet när uteätandet ökade.
Produktion och konsumtion av fågelkött inom EU
Fågelköttkonsumtionen per capita inom EU beräknades 2021 ligga på cirka 24,9 kilo. Mest fågelkött konsumerades i Portugal med hela 34,5 kilo per capita. Även Ungern, Irland och Spanien räknar med en konsumtion på över 30,1 – 33 kilo per capita.
Kyckling stod för 84,4 procent av den totala produktionen av fågelkött inom EU år 2023. Kalkon stod för 12,7 procent samt anka och övrigt för 2,3 respektive 0,3 procent. Sex länder stod för 73 procent av den totala produktionen i EU. Fågelköttkonsumtionen per capita inom EU beräknades 2022 ligga på cirka 24,9 kilo. Mest fågelkött konsumerades i Portugal med hela 34,5 kilo per capita under 2022. Även Ungern, Irland och Spanien hade en konsumtion på över 30,1 – 33 kilo per capita.
Kyckling stod för 84,4 procent av den totala produktionen av fågelkött inom EU år 2023. Kalkon stod för 12,7 procent samt anka och övrigt för 2,3 respektive 0,3 procent. Sex länder stod för 73 procent av den totala produktionen i EU. Fågelköttkonsumtionen per capita inom EU beräknades 2022 ligga på cirka 24,9 kilo. Mest fågelkött konsumerades i Portugal med hela 34,5 kilo per capita under 2022. Även Ungern, Irland och Spanien hade en konsumtion på över 30,1 – 33 kilo per capita.
Så här tycker svenska konsumenter
Varje år gör Svensk Fågel en konsumentundersökning. Studien har genomförts årligen sedan 2012 och täcker bland annat in konsumtion, attityd och betalningsvilja.
Önskan att vilja gynna svenska bönder och tryggheten att välja svensk kyckling ligger fortfarande i topp bland svenska folket.
Totalt 81 procent av svenska folket tyckte det var viktigt att den kyckling som serveras i skolor och regioner är svensk. Majoriteten 62 procent, väljer svensk kyckling för att de ville gynna svenska bönder medan 38% procent gör det kvalitet och 31% för att säkra svensk självhushållning.
Källa: Novus
Mer information och kontakt:
Maria Donis, vd, Svensk Fågel:
070 – 825 48 58
maria.donis@svenskfagel.se
Senast uppdaterad: 4 maj 2018