År 2022 var ett tufft år för svenska bönder och företag som föder upp kyckling. Höjda råvarupriser och elpriser tillsammans med en oroligare värld gjorde att importen av billig lågpriskyckling ökade.
Den totala konsumtionen av fågelkött i Sverige ökade under 2022 med knappt 0,5 procent samtidigt som andelen svenskt minskade med fyra procent. I Sverige äter vi totalt 23 kilo fågelkött per person. En ökning med 0,5 procent sedan 2021.
Ökad import av lågpriskyckling
Importen till EU ökade under året dramatiskt. Detta samtidigt som ett flertal stora producenter inom EU begränsades att exportera
till länder utanför EU på grund av fågelinfluensan. Detta skapade en stor obalans, indirekt även på den svenska marknaden.
Importen från länder utanför EU in till EU ökade med 9,6 procent under 2022. De största volymerna stod Brasilien, Ukraina och Thailand för, där Ukraina ökade sin export till EU med hela 61 procent. Importen till Sverige från andra EU-länder ökade med
11,6 procent. Största andelen import kommer från Danmark, Nederländerna, Tyskland och Litauen.
Tidigare har importen huvudsakligen hamnat på restaurang och inom livsmedelsindustrin. Trenden har dock under året förändrats då lågprisimporten från exempelvis Lettland, Danmark och Tyskland ökade och säljs i butik under detaljhandelns egna varumärken.
Produktion och konsumtion
Enligt Jordbruksverket är matfågel det köttslag som har ökat mest sedan 1980 och mer än fyrdubblats till 23,0 kg per person 2022 (minskning 0,2 procent sedan 2021). Fågelköttkonsumtionen står dock endast för cirka 29 procent av den totala svenska köttkonsumtionen.
Andelen svenskt fågelkött av den totala konsumtionen landade på 241,8 ton 2022 (76,4 procent) och innebar en ökning med 0,5 procent från förra året. En orsak till detta beror sannolikt på de klingade effekterna av pandemin under 2021, vilket framför allt betyder att importen tog över marknadsandelar, i synnerhet när uteätandet ökade.
Produktion och konsumtion av fågelkött inom EU
Fågelköttkonsumtionen per capita inom EU beräknades 2021 ligga på cirka 24,9 kilo. Mest fågelkött konsumerades i Portugal med hela 34,5 kilo per capita. Även Ungern, Irland och Spanien räknar med en konsumtion på över 30,1 – 33 kilo per capita.
Kyckling stod för 82,6 procent av den totala produktionen av fågelkött inom EU år 2022. Kalkon stod för 13,7 procent samt anka och övrigt för 3,3 respektive 0,4 procent. Sex länder stod för 73 procent av den totala produktionen i EU. Fågelköttkonsumtionen per capita inom EU beräknades 2022 ligga på cirka 24,9 kilo. Mest fågelkött konsumerades i Portugal med hela 34,5 kilo per capita under 2022. Även Ungern, Irland och Spanien hade en konsumtion på över 30,1 – 33 kilo per capita.
Så här tycker svenska konsumenter
Varje år gör Svensk Fågel en konsumentundersökning. Studien har genomförts årligen sedan 2012 och täcker bland annat in konsumtion, attityd och betalningsvilja.
Resultatet för konsumentundersökningen 2022 visade att andelen som anger att pris ären mycket viktig faktor vid köp av kyckling ökade med hela 10 procent. Men skillnaden var stor mellan olika åldersgrupper. Önskan att vilja gynna svenska bönder och tryggheten
att välja svensk kyckling ligger fortfarande i topp bland svenska folket.
Totalt 84 procent av svenska folket tyckte det var viktigt att den kyckling som serveras i skolor och regioner är svensk och majoriteten, 61 procent ville gynna svenska bönder medan 59 procent ansåg att det är tryggt med svensk kyckling. Undersökningen visade också att 38 procent av personerna under 30 år hade ett mycket högt förtroende för Svensk Fågel och motsvarande 23 procent av de som är 60 plus eller äldre.
Mer information och kontakt:
Maria Donis, vd, Svensk Fågel:
070 – 825 48 58
maria.donis@svenskfagel.se
Senast uppdaterad: 4 maj 2018