Fågel i siffror

Fågel i Sverige

  • År 2019 ökade konsumtionen av fågel med 2,2 procent i Sverige. Det innebär att vi äter 22,4 kilo fågelkött per person och år, andelen av just svensk fågel ökade med 3,1 procent jämfört med 2018.
  • Totalt producerades ca 105 miljoner kycklingar hos Svensk Fågels medlemsföretag under 2019, vilket är 99 procent av den totala produktionen i Sverige. Den totala produktionen av matfågel ökade under 2019 med 5,4 procent och enbart kyckling från medlemsföretagen inom Svensk Fågel ökade sin produktion i ton med 8,5 procent.
  • Konsumtionen av förädlade produkter har mer eller mindre fördubblats och fortsätter att öka bland svenska konsumenter.
  • Den största andelen av importerat fågelkött kommer från Danmark. En stor överproduktion i landet har resulterat i att danska produkter tagit andel från andra införselländer som Nederländerna och Tyskland. En stor andel av styckade, frysta produkter har ökat inom ”private label” och inom ”foodservice”. Andra stora införselländer på den svenska marknaden är Nederländerna, Tyskland och Polen samt Lettland, varav den senare har ökat under sista året. Totalt ökade importen till Sverige under året med 2,5 procent och beräknas landa på 94 960 ton.
  • Av den totala konsumtionen av kött och fågel i Sverige på gaffeln, dvs. köttslag i rå vikt och på gaffeln enligt Jordbruksverkets beräkningar, så står fågel för 25 procent av den totala konsumtionen.

    Total förbrukning av kött (nöt, gris och lamm) och fågel per år i Sverige: 

 

Fågel i världen

  • Effekten av den afrikanska svinpesten i Kina har påverkat den internationella marknaden genom en ökad import av kyckling till Kina, framför allt när det gäller fötter, bakdel och vingar. Exempelvis ökade den ryska exporten till Kina kraftigt under 2019. Idag är närmare 40 stycken anläggningar godkända för den kinesiska marknaden. Närmare 207 000 ton beräknas ha exporterats från Ryssland, vilket är en ökning med 10 procent.
  • Under hösten lyfte Kina sina handelsrestriktioner mot USA som därmed kunde återuppta exporten som varit stängd sedan landet drabbades av aviär influensa år 2015.
  • Brasilien som under några år minskat sin produktion, på grund av recession i landet samt livsmedelsskandaler i ett flertal anläggningar, har nu återhämtat sig. Den tidigare kraftiga minskningen av import från Brasilien till EU, på grund av salmonellaskandalen har vänt. År 2019 ökade importen till EU med 3,8 procent, vilket innebär att de återigen är ledande importör till EU med cirka 832 838 ton. Kina har också blivit Brasiliens viktigaste exportland och byter därmed plats med Saudiarabien. Även Ukraina ökade kraftigt sin export till EU med 8,6 procent. Thailand som fortfarande är nummer två som exportör till EU tappade knappt 1 procent. Totalt ökade importen till EU från tredje land med 2,4 procent.
  • Av den totala produktionen i EU så står kyckling för 83 procent, kalkon för 13 procent anka för 3 procent och övrigt för procent. Sex länder, inberäknat Storbritannien står för 71 procent av den totala produktionen i EU.