Myter och fakta om svensk kyckling
Svensk kyckling är gott, hälsosamt och hållbart. Dessutom kommer kyckling märkt med Gula Pippin från kycklingar som har haft ett bra liv, som är uppfödda hos svenska bönder i princip utan antibiotika. Tyvärr finns en hel del myter om svensk kyckling och kycklinguppfödning, här reder vi därför ut begreppen.
Burmyten
Inga kycklingar i Sverige sitter i bur. Svenska bönder arbetar enligt världens striktaste djurskyddsregler, allt för att djuren ska ha det bra.
Alla kycklingar växer upp i stora luftiga stallar där de får sprätta fritt på en bädd av kutterspån och halm. Dessutom har alla kycklingstallar som är byggda efter 1994 fönster som släpper in gott om dagsljus.
Antibiotikamyten
När du köper kyckling som märks med Gula Pippin är kycklingen uppfödd i princip utan antibiotika. I Sverige får kycklingarna endast antibiotika när de är sjuka, vilket de är väldigt sällan. Förra året behandlades endast 0,12 procent av kycklingflockarna. Våra bönder utbildas i att arbeta smittförebyggande vilket resulterar i att vi har friska och starka kycklingar som inte behöver antibiotika.
I många länder, både i Europa men även i Asien och Syd- och Nordamerika, används antibiotika ofta slentrianmässigt i uppfödning av djur. Något som kamouflerar en dålig djurhållning och djurhälsa vilket leder till en ökad resistens mot antibiotika i världen. WHO beskriver de motståndskraftiga bakterierna som det största hotet mot folkhälsan.
Klimatmyten
Om du väljer att äta animaliskt protein så är kyckling märkt med Gula Pippin ett hållbart och klimatsmart val. Kycklingen släpper ut betydligt mindre växthusgaser än både gris och ko.
Inom Svensk Fågel är hela produktionsledet noga reglerat för att vara så hållbart som möjligt. Svenska kycklingar äter till största delen svenskt spannmål, ofta från den egna gården eller granngården.
De flesta av våra bönder har i dag ett eget kretslopp på gården där biobränslepannan är hjärtat. Halm, ved eller flis, oftast från den egna gården, värmer upp stallarna och många gånger även bostadshusen på gården. Detta har lett till ett kraftigt minskat behov av fossila bränslen som olja. Idag har även fler och fler kycklingbönder börjat använda sig av solcellsanläggningar på taket till kycklingstallarna.
Näbbmyten
I Sverige klipper vi inte fåglarnas näbbar. Det är en självklarhet att fåglarna ska ha kvar hela näbben. Så kallad näbbtrimning är förbjudet enligt svensk lag.
I vissa länder, där djurhållningen är dålig, näbbtrimmas fåglar för att förhindra fjäderplockning och för att de inte ska picka på varandra. Det är obehagliga bilder från den här typen av uppfödning som bidragit till myten om näbbtrimning. I Sverige jobbar vi istället förebyggande med en bättre fodersammansättning och en bra miljö i stallarna.
Salmonellamyten
Svensk kyckling är fri från salmonella och har låga nivåer av campylobacter. Det gör den till världens säkraste kyckling. Hemligheten är förebyggande arbete och en skyddad miljö under hela uppfödningen.
Sveriges arbete med att motverka salmonella har länge väckt internationell uppmärksamhet och fungerar ofta som förebild. Förekomsten av salmonella bland svenska djur är unikt låg, under 0,1 procent för kycklingar, mycket tack vare effektiva bekämpningsprogram som varit verksamma sedan 1960-talet. Om en kycklingflock smittas så tas den omedelbart bort och köttet når aldrig konsumenten.
Men som med alla livsmedel är det viktigt med egen skärbräda för rått kött och en god kökshygien.
Ekomyten
Det är inte stor skillnad mellan en ekologisk kyckling och en kyckling märkt med den Gula Pippin. Den ekologiska kycklingen växer några veckor längre och är av en annan korsad ras.
Den ekologiska kycklingen måste äta ekologiskt spannmål. Vidare får ekologiska kycklingar fiskmjöl i sitt foder vilket inte gäller för svensk, certifierad kyckling från Svensk Fågel. För att minska utfiskningen av våra hav får inget fiskmjöl användas i fodret till kycklingar från Svensk Fågel.
Till skillnad från ekologisk kyckling så har den traditionella Svensk Fågel-märkta kycklingen färre bakterier och riskerar färre sjukdomar då den hålls inomhus. Det beror på att ekologisk kyckling generellt sett utsätts för mer bakterier när den vistas utomhus.
Myt: Svenska kycklingar är genmodifierade för att växa snabbt och får därmed benproblem, stämmer det?
Kycklingar från Svensk Fågel är inte genmodifierade. Avelsarbetet för kyckling sker på samma sätt som för alla andra djur (t.ex. hästar, hundar eller katter), där man noga analyserar egenskaperna hos de djur man väljer ut att bli föräldrar för att skapa förändringar i nästa generation.
För uppfödning av kyckling gäller det att uppfylla de krav som svensk lag och branschen har när det gäller att hålla djuren friska från en rad fjäderfäsjukdomar. Med rätt foder, skötsel och tillsyn föds djuren upp utan negativ inverkan på välfärden. Svensk Fågel följer även upp kycklingarnas välfärd och hälsa genom gedigna kontroll- och smittskyddprogram.
Myt: Svensk kyckling får smärtstillande medel i sitt foder?
Nej, verkligen inte. Läkemedel används bara om kycklingarna är sjuka och om en veterinär har ordinerat behandling, och det sker sällan. I dessa fall råder även strikta karenstider före slakt.
Kycklingar från Svensk Fågel får ett naturligt foder som är optimalt anpassat för deras välmående och hälsa. Kycklingfodret består av spannmål från den egna eller närliggande gårdar och innehåller till exempel vete, raps och åkerböna.
Av hållbarhetsskäl, för att inte störa ekosystem i haven, används inte fiskmjöl i kycklingfodret. Den soja som används i fodret för att tillgodose kycklingens behov av protein är ansvarsfullt odlad enligt Svenska plattformen för riskgrödor och är GMO-fri.
Läs gärna mer foder här eller på Svenska plattformen för riskgrödor
Myt om svältande föräldradjur
Avelsdjuren (föräldrar och mor- och farföräldrar till kycklingarna) är värdefulla djur vars välmående är av största vikt för att de ska para sig och lägga ägg. De får ett foder som är specialanpassat efter deras näringsbehov. Likt idrottare behöver de ett näringsrikt foder som gör att de orkar vara aktiva, får ett starkt skelett och är friska, men utan att de växer för fort och blir för tunga. Djurvälfärden kontrolleras under hela deras livstid, precis som deras vikt, hälsa och produktion, allt för att säkerställa en god djuromsorg.
Frågor och svar
Här kan du läsa fler svar kring svensk kyckling märkt med Gula Pippin.
Titta in i kycklingstallet
Produktionskedjan
Vi vill att du som konsument ska veta vad du får när du köper våra medlemmars produkter märkta med den Gula Pippin. Här kan du lära dig mer om varje steg i vår produktionskedja och hur det ser ut när vi tillsammans med våra medlemsföretag arbetar för att ta fram världens bästa kyckling och kalkon.
Fågel i siffror
Jordbruksverket redovisar årligen siffror om matfågelproduktionen. Det omfattar både kyckling, kalkon, värphöns samt gås och anka.
