SVT gör en uppföljning av sitt gamla program om avelshöns i Sverige från slutet av 2023. I samband med uppföljningen har Svensk Fågels vd Maria Donis medverkat och svarat på frågor. Här följer en kort kommentar samt frågor och svar.
Övergripande kommentar
De filmer som visas i programmet är gamla och kommer från en flock höns med stora problem. Så ska det självklart inte se ut. Sedan inslaget visades 2023 har Svensk Fågel infört ett helt nytt djuromsorgsprogram för avelshöns som föds upp i Sverige, vilket är unikt. Det gäller både för de traditionella hönsen och de som växer lite längre, vars kläckägg även exporteras till Norge. Programmet kontrolleras av oberoende, externa kontroller. Allt för att förbättra djurvälfärden ytterligare.
Att den enda lösningen för en god djuromsorg är en kyckling som växer några dagar längre håller vi inte med om. Forskningen visar att det är böndernas jobb ute i stallarna som är det viktiga. Förebyggande arbete och strikta rutiner är A och O. Och återigen ingen tjänar på höns eller kycklingar som mår dåligt, hela branschen strävar hela tiden efter den bästa djuromsorgen, både för djurens skull och för lönsamheten. Ett kvitto på en god djuromsorg och god djurhälsa är den mycket låga antibiotikaanvändningen i svensk kycklinguppfödning samt djurvälfärdsparametrar som mäts i form av fothälsa. Fothälsoprogrammet bedöms under översyn av Livsmedelsverkets officiella veterinär.
Antibiotikaanvändning och resistens i Sverige vs EU
Fördjupad fakta
Nytt djuromsorgsprogram för avel
En viktig del av Svensk Fågels verksamhet är våra olika kontroll- och omsorgsprogram. Vi har sedan tidigare ett omfattande djuromsorgsprogram för våra kycklingar. Sedan 2020 har vi även tagit fram ett djuromsorgsprogram för avelshönsen som föds upp i Sverige, vilket är unikt. Programmet sjösattes i slutet av 2023, precis efter att SVT:s inslag sändes. Programmet har nu rullat i drygt två år och samtliga kläckerier och 123 avdelningar i 50 stallar har på plats kontrollerats av ett externt, oberoende kontrollorgan.
Svensk Fågels Djuromsorgsprogram
Resultaten av mätningar av välfärdsparametrarna visar på en god kvalitet på fjäderdräkten och en mycket låg förekomst av skador eller spår av hackning. Detta tyder på att aggressiv fjäderplockning och hackning är ytterst ovanligt förekommande och har inte kunnat påvisas vid något kontrolltillfälle under åren 2023–2025.
Under 2025 har även den offentliga kontroller på uppdrag av Jordbruksverket genomförts på plats på gårdar med avelshöns och kläckerier. Kontrollen sker inom ramen för den offentliga kontrollen av djurhälsa hos avelshönsen och kläckerier landet. Svensk Fågel känner i dag inte till att det kommit in någon djurskyddsanmälan till länsstyrelsen med anledning av dom kontrollerna.
Offentlig djurhälsokontroll och djurhälsoövervakning vid vissa fjäderfäanläggningar och kläckerier
God djurhälsa
God djurhälsa handlar i första hand inte om valet av kycklingras. Erfarenhet visar tydligt att god djurhälsa framför allt är ett resultat av förebyggande arbete och goda rutiner i stallarna, snarare än valet av sort. Svensk Fågels Djuromsorgsprogram omfattar ett flertal djurvälfärdsparametrar som följs upp kontinuerligt tillsammans med rådgivare och fjäderfäexperter i branschen. Parametrarna sammanställs årligen och rapporteras till Jordbruksverket.
Branschen har ständigt fokus på att utveckla skötsel och rutiner hos bönder och företag. Utbildning, kontroll och uppföljning är A och O för att säkerställa god djuromsorg. Här gör svenska bönder ett mycket gott arbete.
Svensk Fågels Djuromsorgsprogram
Ökad efterfrågan
Svenska kycklingbranschen och branschföreningen Svensk Fågel jobbar ständigt med att utvecklas och bli ännu bättre. Och vårt arbete ger resultat. Enligt en färsk Ipsos-undersökning väljer allt fler svensk kyckling, efterfrågan ökar och många tycker att kyckling är gott, hälsosamt och man vill stötta svenska bönder.
Svenskarnas stöd för svensk kyckling ökar kraftigt
Norge är till stor del en stängd marknad, med mycket liten import av kyckling. Kycklingen som lever längre ger ett större klimatavtryck och blir också dyrare för konsumenten. Denna kyckling finns i Sverige i dag, men efterfrågan är låg. I Sverige har vi redan i dag en lågprisimport av kyckling på hela 30 procent, motsvarande siffra i Norge är cirka 1 procent. För att kunna ha kvar ett svenskt lantbruk och bidra till en ökad beredskap behöver vi ta fram mat som svenska konsumenter vill ha. Och det gör vi i dag.
Svensk traditionell kyckling
I Sverige dominerar uppfödningen av vår traditionella kyckling som också är populär hos konsumenterna. Men för den som vill finns svenskuppfödd kyckling som levt i genomsnitt cirka 10–15 dagar längre och som kommer från samma avelsföretag. Denna kyckling som i programmet kallas långsamväxande kräver mer foder och blir därför dyrare och hittills har efterfrågan i Sverige varit låg. Vi har inte kunnat se någon skillnad när det gäller såväl djuromsorg som djurhälsa mellan de olika sorterna.
Frågor & Svar utifrån de frågor som har ställts inför programmet
Vad är resultatet av ert nya avelsprogram?
Samtliga kläckerier och 123 avdelningar i 50 stallar har kontrollerats på plats av ett externt, oberoende kontrollorgan, HS Certifiering som är ackrediterade av SWEDAC. Resultaten av mätningar av välfärdsparametrarna visar på en god kvalitet på fjäderdräkten och en mycket låg förekomst av skador eller spår av hackning. Detta tyder på att aggressiv fjäderplockning och hackning är ytterst ovanligt förekommande och har inte kunnat påvisas vid något kontrolltillfälle under åren 2023–2025. Svensk Fågel sammanställer resultatet och rapporterar till Jordbruksverket.
Under 2025 har det även genomförts offentliga kontroller på uppdrag av Jordbruksverket. Detta sker inom ramen för den offentliga kontrollen för djurhälsa hos avelshöns och kläckerier.
Offentlig djurhälsokontroll och djurhälsoövervakning vid vissa fjäderfäanläggningar och kläckerier
Svensk Fågel känner i dag inte till att det kommit in någon djurskyddsanmälan till länsstyrelsen baserat på dom kontrollerna.
Varför får inte Tv-teamet komma in och filma hos avelshönsen i Skåne?
Svensk Fågel är en branschorganisation som främst arbetar med kontroll- och djuromsorgsprogram, forskning och information om svensk matfågel. Företagen som är medlemmar hos oss har egna mediepolicyer och vi måste här hänvisa till det enskilda företaget.
Varför ställer ni inte om till så kallade långsamväxande kycklingar?
Det viktigt att förklara vad som menas med långsamväxande:
- Denna kycklingsort kommer från samma avelsföretag och den lever i genomsnitt tio, femton dagar längre än den traditionella kycklingen. De föds upp ute på svenska kycklinggårdar och enligt de studier som gjorts kan vi kan inte se någon skillnad när det gäller djurhälsan.
- Denna kycklingsort finns redan i Sverige i dag, men efterfrågan har varit låg och flera av våra företag har fått avbryta denna uppfödning. I dag står den för ungefär 1 procent av uppfödningen. Våra företag lyssnar på konsumenterna, men i detta fall har efterfrågan helt enkelt inte funnits.
- Den kyckling som lever lite längre har ett större klimatavtryck eftersom den äter mer foder och är därför dyrare.
Hur kommer det sig att Norge har gått över till kycklingar som lever lite längre?
Det kan vi inte uttala oss om, men den norska marknaden ser helt annorlunda ut än den svenska. Norge är inte med i EU och de importerar väldigt lite kyckling, cirka 1 procent i jämförelse med Sverige som har cirka 30 procent import. Deras marknad är mycket mer skyddad mot import än den svenska, vilket innebär att de ej behöver konkurrera med lågprisimport på samma sätt som i Sverige. Den kyckling som lever lite längre och som man nu har infört på vissa håll i Norge är omkring 20 procent dyrare än den traditionella kycklingen.
För mer information:
Svensk Fågels Djuromsorgsprogram
Djuromsorgsprogrammet för avel och kläckeri
Resultat från Ipsos-undersökningen:
https://svenskfagel.se/svenskarnasstod-for-svensk-kyckling-okar-kraftigt/
För frågor kontakta:
Maria Donis, VD
Branschorganisationen Svensk Fågel