Att kycklingarna mår bra är en förutsättning för att kycklingbondens verksamhet ska fungera. Branschorganisationen Svensk Fågel har som uppdrag att se till att de svenska kycklingbönderna, våra medlemmar följer både den stränga svenska djurskyddslagen och våra ännu tuffare kvalitets- och kontrollprogram för djurvälfärd. Vår ambition är att genom programmen främja en så god djuromsorg som möjligt. Våra kontrollprogram är också ett hjälpmedel för att fånga upp eventuella problem, återkoppla och ha som grund för utveckling, kompetensutbildning och forskning.

Kycklingarna kommer till gården när de är nykläckta. Till skillnad från däggdjur så har de en gulesäck (den omvandlade äggulan som nu sitter inne i kycklingens mage) som tillhandahåller dem den näring som den nykläckta kycklingen behöver i flera dygn.

På gården får de bo i ett stort kycklingsstall som är uppvärmt och där det finns fri tillgång till mat och vatten som kycklingen enkelt hittar till så fort de anländer till gården.

Det finns en myt om att kycklingarna sätts i burar under uppfödningen. Det stämmer inte och förekommer aldrig i Sverige. Svenska bönder arbetar enligt världens striktaste djurskyddsregler, allt för att djuren ska ha det bra. Fåglarna växer upp i stora luftiga stallar där de kan sprätta fritt på en bädd av halm, flis eller kutterspån. De har fri tillgång till mat och vatten samt mörka perioder, då stallet släcks ner, för vila. Alla kycklingstall byggda efter år 1994 är försedda med fönster som släpper in dagsljus.

Den generella hälsostatusen bland våra svenska kycklingar är idag mycket bra. Våra bönder betraktas som föredömen globalt och i Sverige är antibiotikaanvändningen extremt låg.  nästan obefintlig. Endast sjuka fåglar får antibiotika och då på ordination av veterinär. Antibiotika används inte i förebyggande tillväxtsyfte i Sverige.

Kycklingarna som växer upp hos våra bönder är en korsad ras som är anpassad för fågelkött och deras storlek är helt naturlig. De får inga hormoner och ingen tillväxtantibiotika (vilket är vanligt utomlands, i importerad kyckling).

Vilken storlek en kyckling har beror på ras och storleken däremellan kan variera. Fåglar växer generellt snabbt och ska i det naturliga tillståndet växa snabbt för att vara flygfärdiga framåt sommaren efter att de har kläckts på våren. Fåglarna som används för livsmedel skiljer sig väsentligt från den gamla djungelhönan då de är en korsning av olika raser. I Sverige använder vi de korsraser som uppfyller de höga kraven som vi ställer i Sverige, det vill säga att djuren ska vara friska, robusta, ha bra benhälsa och vara fria från fjäderfäsjukdomar och salmonella.

Kycklingarnas foder är helt vegetabiliskt och innehåller varken fiskmjöl eller GMO-modifierad soja Den soja som används är godkänd ansvarsfullt producerad enligt Svenska plattformen för riskgrödor. Kycklingarnas foder består huvudsakligen av spannmål från svenska gårdar.

Kycklingar är känsliga djur som lätt drabbas av olika typer av smittor. Campylobacter tillhör den vanligaste bakterieinfektionen men även salmonella och fjäderfäsjukdomar som Newcastlesjuka och Aviär influensa kan förekomma.

Om kycklingen växer upp i stora luftiga och uppvärmda stallar kan de skyddas lite extra mot smitta. Här kan de sprätta fritt på en bädd av halm, flis eller kutterspån och de har fri tillgång till både vatten och mat. Den skyddade miljön innebär att kycklingar är garanterat fria från salmonella.

Sverige tillåter en maximal beläggning (djurtäthet) på 36 kilo kyckling per kvadratmeter. Det gäller bara om bonden deltar i Svensk Fågels djuromsorgsprogram.

I många länder regleras inte beläggningen i kycklingstallet alls. Inom EU gäller dock sedan juni 2010 maximalt 42 kilo kyckling per kvadratmeter. Svenska kycklingar har gått om plats, här regleras striktare hur många kilo kyckling samt maxantal som får finnas i stallarna.