Antibiotikaanvändning och resistens i Sverige vs EU

Användningen av antibiotika och förekomsten av antibiotikaresistens bland bakterier hos matfågel (kyckling och kalkon) i Sverige är mycket låg.  I övriga Europa och i övriga länder i världen ser situationen annorlunda ut.

I EU:s övervakning av antibiotikaresistens hos bakterier från djur undersöks bland annat tarmbakterier (kolibakterier) från slumpmässigt valda friska djur vid slakt.

Resultaten speglar hur användningen av antibiotika över tid har påverkat djurpopulationens bakterieflora. Man kan se det som ett ekologiskt fotavtryck. Därför används ofta begreppet indikatorbakterier för denna typ av undersökning. Normalfloran anses utgöra ett lager av resistensgener som på olika sätt kan spridas till andra bakterier hos djur och människor.

Bilden nedan illustrerar hur användning/överanvändning av antibiotika kan spegla graden av antibiotikaresistens. Användningen av antibiotika till matfågel i Sverige och i de övriga nordiska länderna är mycket låg, vilket resulterar i få resistenta tarmbakterier.

Ju mörkare grönt i kartan – desto färre bakterier bär resistens. Alltså ju mer grönt desto bättre.

Bild från:  The European Union summary report on antimicrobial resistance in zoonotic and indicator bacteria from humans, animals and food in 2019/2020  (Figur 33 c sid. 82 i rapporten, Spatial distribution of complete susceptibility to the antimicrobials tested in indicator E. coli. (c) broiler)

Låg användning av antibiotika till svensk kyckling

I Sverige är målsättningen att alltid jobba förebyggande för att minska behovet av antibiotika. Under de år då det förekommit någon behandling alls har det varit i samband med någon form av problem, innan de identifierats och åtgärdats. Enbart när det har funnits  behov av djurskyddsskäl – ”så lite som möjligt men så mycket som behövs”.

För 2022 behandlades enbart 10 flockar av 3470 – (0,3 %) – antibiotikaanvändning för Svensk Fågel-anslutna kycklingflockar.