Övervakning av antibiotikaresistents – ESBL
ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) är en resistensmekanism hos vissa bakterier, ett enzym, som gör dem resistenta mot somliga typer av antibiotika. Fullt friska djur och människor kan bära på ESBL-bakterier utan att bli sjuka. Människor kan bli smittade på utlandsresor till exempelvis Sydeuropa, Indien, Egypten eller Thailand.
Det finns en rad olika resistenta bakterier i vårt samhälle och de har framför allt blivit ett stort problem inom sjukvården. ESBL är en av dem. Den typ av ESBL som man funnit på svenska sjukhus är inte av samma typ som påträffas i svensk kyckling. Det innebär att risken att bli smittad av ESBL genom att hantera och äta kyckling är väldigt liten. Under 2024 har Folkhälsomyndigheten larmat om en markant ökning av en viss typ av ESBL, sk ESBL carba. Den typen har aldrig påvisats hos svensk kyckling.
År 2010 infördes ett övervakningsprogram som innebär att alla avelsdjur testas för att upptäcka förekomst av ESBL. Sedan 2018 har varken klassisk ESBL eller ESBL carba påvisats inom programmet.
Historik
I de fall ESBL har förekommit i kycklingproduktionen har det i huvudsak skett via import av dagsgamla avelskycklingar (mor- och farföräldraflockar, GP=grandparents). Under år 2010 och 2011 bar samtliga avelskycklingar som importerades till Sverige på ESBL. Andelen har därefter successivt minskat och under år 2016 och 2017 vände trenden.
Sedan år 2018 har ingen ESBL kunnat påvisas i införda avelsflockar.
Dialog med de utländska avelsföretagen gällande ESBL var intensiv under ett antal år – med goda resultat. Mot bakgrund av de diskussioner som förs idag och hur avelsarbetet under senare år alltmer fokuserat på hållbarhet framför tillväxt, finns det inga skäl att betvivla utländska avelsföretags prioriteringar för framtiden.
Kontrollprogram
Syftet med Svensk Fågels program för resistensövervakning var att kartlägga förekomsten av ESBL i avelsflockar, och spridningen genom avelsledet till kyckling.
Samtliga införda avelsflockar har testats;
- vid ankomst
- vid 7 dagars ålder
- före flytt från uppfödning till produktion
- efter flytt till produktion och
- före slakt.
Inom programmet testades och utvärderades också olika åtgärder för att förhindra den överföringen.
ESBL- införda avelsflockar
ESBL – kyckling
Antibiotikaresistens ESBL internationellt
Sverige är ett föregångsland när det gäller låg antibiotikaanvändning och har bland de lägsta nivåerna av antibiotikaresistens i Europa. Genom långsiktiga och samspelade insatser har Sverige arbetat aktivt för att förhindra uppkomst och spridning av antibiotikaresistens, både inom human- och djurhälsa samt livsmedelssektorn, står det i en rapport från EU-kommissionen från 2024.
Rapporten “Joint One Health country visit to Sweden on antimicrobial resistance” är skriven efter European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) och det europeisk kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet var på ett besök i Sverige, inför uppdateringen av Sveriges strategi mot antibiotikaresistens.
Rapporten framhäver att Sverige arbetar med:
- Effektiv samordning mellan olika myndigheter genom Intersektoriella samordningsmekanismen har skapat bred medvetenhet om AMR.
- Politiskt engagemang, både nationellt och internationellt, har varit en viktig framgångsfaktor.
- Den nuvarande One Health-strategin och handlingsplanen löper ut 2025, vilket gör att nuvarande arbete kan finjusteras.
Den svenska modellen ses som en förebild inom EU och fungerar som en bästa praxis för andra medlemsländer. Genom att hålla djuren friska från början minskar behovet av antibiotika, vilket i sin tur minskar risken för antibiotikaresistens – en av de största globala hälsoutmaningarna.
Sverige och övriga EU länder övervakar förekomsten av antibiotikaresistens och ESBL löpande – Rapporter om resultat publiceras årligen här: Swedres Svarm – Svensk veterinär antibiotika resistens monitoring program som är en del av Strama – samverkan mot antibiotikaresistens.
Kökshygien är A och O
Allt rått kött innehåller bakterier vilket är naturligt. Därför är det viktigt att alltid hålla god kökshygien och säkerställa att kycklingen är genomstekt. Olika temperaturer gäller för olika köttslag och styckdetaljer, så stektermometer är att rekommendera.
Då händerna är en vanlig smittobärare är det viktigt att tvätta händerna före, under och efter hantering av kött. Knivar och andra redskap ska diskas ordentligt i hett vatten. En separat skärbräda för kött bör också finnas i varje hem.
Se en film om sunt förnuft i köket med kyckling här: