Avel
Våra svenska kycklingar härstammar från avelsdjur som importeras från England och köps som far- och morföräldrar (Grandparents). Sverige har ingen egen avel eftersom detta skulle kosta för mycket i förhållande till det antal djur som behövs.
De raser som används idag har tagits fram i ett långsiktigt avelsarbete med fokus på friska, starka djur. Liksom i allt avelsarbete kontrolleras djuren ytterst noga så att inte medfödda defekter, sjukdomar eller andra störningar ska föras vidare i kommande generationer.
Grandparents
Blivande mor- och farföräldrar kommer som dagsgamla kycklingar till Sverige och placeras i karantän under de första åtta veckorna. Under denna period tas en mängd prover för att säkerställa att djuren inte bär på några sjukdomar.
Vid 18-20 veckors ålder flyttas mor- och farföräldrarna till ett värpstall utrustat med gott om värpreden. Här lever hönorna och tupparna ett fritt liv på golvet. Vid 24 veckors ålder börjar hönan att värpa och hon värper sedan ca 160 ägg under en period på 40 veckor. Varje dag samlas äggen in, desinficeras och transporteras till kläckeriet.
Parents
Äggen från värpstallet sätts till en början i ruvmaskiner där den miljö hönan själv skapar när hon ruvar efterliknas i mesta möjliga mån. Temperatur och luftfuktighet kontrolleras noggrant. Äggen ruvas med tjockändan uppåt och tippas flera gånger per dygn för att gulan (embryot) ska hållas centrerad. Precis som under naturliga förhållanden.
När äggen är 18 dagar gamla flyttas de över till kläckmaskiner där de får mer plats. Också här kontrolleras temperatur och luftfuktighet noga. Efter ytterligare tre dagar pickar kycklingarna sönder sitt skal. Dessa föräldradjur (Parents) sorteras efter kön och transporteras sedan till uppfödningshusen.
När föräldradjuren börjar värpa samlas äggen in och förs till kläckeriet. Där ruvas och kläcks äggen och räknas innan kycklingarna, våra matfågelkycklingar, skickas till uppfödarna.
Kalkon
De kalkoner som föds upp i Sverige idag härstammar framförallt från hybridrasen BUT (British United Turkey) från Storbritannien. Aveln baseras på import av föräldrafåglar. Det produceras två olika storlekar av kalkon. Den mindre, minikalkonen, som väger omkring 4,5 kg används oftast hel till jul. Den större, som väger över 14 kg, används för styckning eller som charkråvara.
På gården
Förutom uppfödarna som föder upp föräldradjur finns det cirka 120 kycklinguppfödare inom Svensk Fågel. Dessa svarar för 99 procent av kycklinguppfödningen i landet. Uppfödarna finns från Mälardalen och söderut, i anslutning till slakteriföretagen. Samtliga uppfödare har kontakt med ett slakteri och vissa slakterier har också egen uppfödning.
Foder
För att ta tillvara dessa egenskaper är en förutsättning att fodret innehåller alla nödvändiga näringsämnen som protein, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Fodertillverkarna komponerar foder som är baserat på kycklingens behov och alla ingredienser måste godkännas av Jordbruksverket. Foderblandningar till fjäderfä värmebehandlas också enligt svensk lagstiftning för att förhindra salmonellasmitta.
