Arkiv: FAQs

  • Vad gör man för att få bort VRE hos kyckling?

    Man har slutat använda denna antibiotikatyp, avoparcin, i all djuruppfödning i Europa sedan 1998. I Sverige försöker vi finna vägar för att helt få bort bakterien från stallarna.

  • Kan människor överföra VRE till djur?

    Ja, på samma sätt som djuren kan överföra VRE till oss genom exempelvis direktkontakt, kan vi överföra VRE till djur.

  • Kan man smittas med VRE när man är inne i ett kycklingstall?

    Ja, det finns en viss risk, om än liten, om man vistas i ett smittat stall, men man kan minska risken genom att tvätta händerna noga efter besöket.

  • Kan man bli smittad med vankomycinresistenta enterokocker,VRE, om man äter kyckling?

    Ja, men med rätt tillagning och god kökshygien, som man ju alltid ska ha, så dör bakterien och då finns det ingen risk. Inga av de fall som finns rapporterade från sjukhus i Sverige kan kopplas till kyckling.

  • Kan kycklingarna ha blivit smittade genom fodret?

    Ja det skulle vara tänkbart, men VRE har inte påvisats i miljöprov från svenska foderfabriker och inte heller i foder i länder som Danmark och Norge.

  • Kan förekomsten av VRE ha samband med användning av koccidiostatika?

    Nej, det finns ingenting som tyder på ett sådant samband. Det är helt olika typer av substanser.

  • Har VRE alltid funnits hos kyckling?

    VRE har funnits i Europa utanför Sverige, åtminstone sedan 1994 då den första publikationen om detta kom.

  • Har uppfödare, kläckeri eller avelsföretagen använt antibiotika till kyckling som lett till VRE på kyckling?

    Nej, den typ av antibiotika som leder till vankomycinresistens har inte använts de senaste 20 åren i svensk djuruppfödning.

  • Förekommer VRE i kyckling från andra länder?

    Ja, det gör det. VRE hittas på både svenskt och utländskt kycklingkött. I till exempel Norge och Danmark är det mycket vanligare att kycklinguppfödningar är infekterade.

  • Förekommer VRE i andra livsmedel?

    Ja det kan finnas i till exempel fläskkött i länder där man använt denna typ av antibiotika, dvs. avoparcin, i svinuppfödningen. I Sverige har VRE aldrig hittats på svin.

  • Vad är koccidiostatika?

    Koccidiostatika ges i fodret för att förebygga en allvarlig parasitsjukdom som finns i kycklingens miljö, såväl inomhus som utomhus. Medlet har dålig effekt mot bakterier och används inte till människor. Vid utbrott av koccidios hos kycklingar använder man däremot antibiotika av helt andra typer. Men är det inte en risk att bakterierna utvecklar antibiotikaresistens?Parasitformen koccidier…

  • Vad är koccidios?

    Koccidios är en tarmparasit som ger tarmskador med nedsatt allmäntillstånd hos fåglarna, och kan vid sporadiska utbrott även orsaka hög dödlighet.

  • Vad används för typ av parasitmedel i Sverige?

    Det används för närvarande endast en form av koccidiostatika till kyckling i Sverige som kallas narasin. Det får användas fram till 3 dagar före slakt och i undantagsfall med 1 dags karens vid flyttad slakt, tillfällig störning på inrådan av veterinär eller för enskilda flockar vid delat slakt. Vilket är mer strikt än den gällande…

  • Så ni accepterar att det förekommer resistens?

    Svensk Fågel driver ett resistensövervakningsprogram för coccidier i samarbete med Livsmedelsverket, SVA och Jordbruksverket. Den övervakningen visar att det inte finns någon resistensproblematik kopplat till koccidiostatika i den svenska kycklinguppfödningen. Anledningen till det är att svenska kycklingbönder arbetar förebyggande med god hygien i sina stallar. Den omgångsvisa uppfödning där stallarna tvättas noggrant mellan varje uppfödningsomgång…

  • Kan ekologiska kycklingar bli sjuka i koccidios?

    I ett forskningsprojekt som pågår på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) där man studerade förekomsten av koccidios inom sk nischuppfödning där inte koccidiostatika används, påvisades frekvent koccidieinfektioner. SVAs rekommendation baserat på dessa resultat är att kycklingar i nischproduktion bör vaccineras om inte koccidiostatika används. Vaccinering ger dock inget fullskaligt skydd mot sjukdomen och full immunitet hinner…

  • Hur kontrolleras användningen?

    Förekomsten av koccidios i svenska kycklingflockar övervakas inom kontrollprogrammet för koccidios och klostridios. I nämnden sitter experter från Jordbruksverket, SVA och Livsmedelsverket. Även fjäderfäveterinärer finns i nämnden som årligen ordinerar typ och mängd för dem som är anslutna till Svensk Fågel. I Sverige registrerar Jordbruksverket och sammanställer den mängd som foderföretagen använt vad gäller koccidiostatika.

  • Har ekokycklingen också koccidios?

    Ja, eftersom parasiten förekommer i kycklingens miljö, såväl inomhus som utomhus.

  • Får ekokyckling också koccidiostatika?

    Nej, om eko-kycklingen får koccidios så måste den behandlas med antibiotika.

  • Får alla kycklingar i Svensk Fågel koccidiostatika?

    Nej det finns mindre, nischproducenter med sitt koncept att inte använda koccidiostatika. De vaccinerar sina djur vilket fungerar då man slaktar djuren vid en högre ålder. Det finns även medlemmar i branchen som inte använder koccidostatika, till exempel Bjärefågel.

  • Är koccidiostatika ett antibiotika?

    Koccidiostatika är ett tillåtet medel som enligt en mycket strikt och teoretisk definition tillhör det man kallar antibiotika. Detta för att koccidiostatika bildas av en levande organism och har effekt mot en annan levande organism. Dock är det ett medel mot tarmparasiten koccidios och klassas av EU som en fodertillsats. Det finns ingen risk för…

  • Varför säljs kycklingar som är smittade med campylobacter? Går det inte att göra motsvarande kontroll och åtgärdsprogram som man i Sverige gör med salmonella?

    Kycklingarna tycks ofta bli smittade av campylobacter under de sista dagarna före slakt och eftersom det ännu så länge inte finns tillräckligt snabba och säkra analysmetoder går det inte säkerställa leverans av helt campylobacterfria kycklingar. Vi vet att kyckling är en potentiell smittkälla men också att det finns många andra smittkällor (se ovan). De senaste…