Arkiv: FAQs

  • Hur bedövas djuren före slakt, används el eller gas?

    Mer än 50 % av djuren bedövas idag med gas. Elbedövningen håller på att fasas ut, men att byta metod kräver en om- eller nybyggnation. Därför kan det vara svårt för en del slakterier att ställa om direkt på grund av brist på yta eller möjlighet till investering.

  • Hur är transporten till slakteriet?

    För att undvika onödig stress samlas kycklingarna när stallet är nedsläckt och kycklingarna ligger still och vilar. Själva transporten sker med bilar som är anpassade för levande djur och har oftast temperaturreglering.

  • Får kycklingarna vistas utomhus?

    Kycklingar är känsliga djur som lätt drabbas av olika typer av smittor. Campylobacter tillhör de vanligaste men även salmonella och fjäderfäsjukdomar som newcastlesjuka och aviär influensakan förekomma. För bönder och konsumenter som vill ha kycklingar som skyddats från smitta, finns kyckling som växer upp i stora luftiga och uppvärmda stallar.  Fönster släpper in dagsljus och…

  • Är kyckling och kalkon från Svensk Fågels medlemmar halalslaktad?

    Det finns olika tolkningar av hur slakt ska genomföras för att bli halal, ett sådant exempel är bedövning av djur inför slakten. All kyckling och kalkon som bär Svensk Fågels märkning har bedövats före slakt enligt svensk djurskyddslagstiftning, som ställer mer långtgående krav på bedövning än vad EU-reglerna anger. Inget av Svensk Fågels slakterier halalslaktar.…

  • Vilka kan bli medlemmar i Svensk Fågel?

    Endast de som uppfyller Svensk Fågels krav och kontroller som rör djurhälsa, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet kan bli medlemmar. Svensk Fågels medlemmar representerar 99,2 procent av matfågelproduktionen i Sverige.

  • Vilka får använda märkningen?

    Produkter som kommer från Svensk Fågels medlemmar får bära märkningen. Medlemmarna består av kläckerier, uppfödare, fodertillverkare och slakteriföretag som ska vara godkända enligt programmen i hela värdekedjan.

  • Vem kontrollerar att kraven uppfylls?

    För att garantera hög standard och livsmedelssäkerhet genomförs löpande kontroller. Kontrollerna omfattar djurvälfärd, djurhälsa och smittskydd för hela kycklingen och kalkonens liv, från uppfödningen på gården till lastning, transport och slakt. Veterinärer från Livsmedelsverket finns på plats på slakterierna för att inspektera fåglarna och se till att reglerna följs. Resultaten från kontrollerna rapporteras årligen till…

  • Varför övergår ni inte till märkningen ”Från Sverige”?

    Märkningen ”Från Sverige” är endast en ursprungsmärkning som visar att produkten kommer från Sverige. Vår Svensk Fågel-märkning ställer även krav på kvalitet och kontroll som rör djurhälsa, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet i hela värdekedjan (se ovan).

  • Vad står Svensk Fågels märkning för?

    Vår märkning – Den Gula Pippin – garanterar att kycklingen eller kalkonen är kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i Sverige. Märkningen är också ett bevis på att fåglarna är uppfödda enligt strikta kvalitets- och kontrollprogram för djurvälfärd, djurhälsa och smittskydd där kraven är hårdare än svensk djurskyddslag. Svensk Fågels bönder och företag ska dessutom sträva…

  • Varför har inte ekologisk kyckling eller kyckling med tillgång till utevistelse (free range) märkningen?

    Olika märkningar har olika krav. Svensk Fågel har höga krav när det gäller smittskydd, på gårdsnivå innebär det bland annat att kycklingarna hålls inomhus. Fåglar som vistas utomhus löper större risk att drabbas av bakterier och smittor och uppfyller därmed inte Svensk Fågels krav om smittskydd på gården. Några av Svensk Fågels medlemsföretag säljer både…