Frågor och svar

Ja enligt epizootilagen har uppfödaren rätt till ersättning.

Ja, det finns i dag en mycket hög beredskap hos både myndigheter och bransch.

Nej, det finns ingen vaccination mot fågelinfluensa i Sverige, varken för kycklingar, djur eller människor. Det finns inget tillräckligt effektivt godkänt vaccin inom EU och det finns hittills inga planer på att börja vaccinera. Pågående forskning och tester sker i några europeiska länder som har haft stora utbrott under sista åren. Här får framtiden utvisa, hur situationen med fågelinfluensan utvecklas. Svensk kycklinguppfödning ligger i vilket fall i framkant när det gäller smittskydd och biosäkerhet och följer utvecklingen. Idag förlitar vi oss på den stärkta biosäkerhet och de sjukdomsförebyggande effekter som Svensk Fågels smittskyddsprogram och kontroller ger.

Svenska myndigheter uppdaterar ständigt sin information, på följande hemsidor hittar du senaste nytt.

www.jordbruksverket.se
www.livsmedelsverket.se
www.socialstyrelsen.se
www.sva.se

Fågelinfluensa finns relativt spritt hos vilda fåglar vilket innebär att det effektivaste skyddet är den biosäkerhet som svenska kyckling- och kalkonbesättningar tillämpar. Genom att följa de uppdateringar om lägesbilden som SVA publicerar löpande har branschen och myndigheterna en god bevakning av läget såväl nationellt som internationellt.

Symptomen kan variera beroende på vilken virustyp det handlar om. Allmänt kan man säga att sjukdomen har ett mycket hastigt förlopp och fåglarna kan dö utan att man sett några symtom. I andra fall ses nedsatt allmäntillstånd, blåfärgad hud, sänkt äggproduktion (höns), och minskad foderkonsumtion. Även hosta, andningssvårigheter, svullet huvud, symtom från nervsystemet som exempelvis darrningar, kramper och svårigheter att gå samt diarré kan förekomma.

Fåglar utsöndrar virus i avföringen. Människor som insjuknat har haft mycket nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Det finns inga säkra belägg för att sjukdomen kan överföras direkt från person till person.

Risken för människa att bli smittad är nästan obefintlig om personen i fråga inte har mycket tät kontakt med sjuka fåglar. Av alla miljontals människor i Asien som dagligen hanterar fåglar har hittills i år bara ett tiotal hamnat på sjukhus och fått diagnosen fågelinfluensa.

Ja, risken att smittas är mycket liten och UD avråder inte från resor till länder som har fågelinfluensa. Men precis som för andra svenskar så gäller det att man inte får ta med levande fjäderfä eller råa fjäderfäprodukter till Sverige. Dessutom bör man undvika att besöka fjäderfäanläggningar i dessa länder.

Om man som uppfödare varit på utlandssemester vad ska man tänka på när man kommer hem?
Här gäller samma regler som för andra svenskar, dvs att man ej får ta med sig levande fjäderfä eller råa fjäderfäprodukter till Sverige. Dessutom ska uppfödaren vara medveten om att kläder, skor etc som kan ha kommit i kontakt med avföring från fåglar är en stor smittorisk och måste därför noggrant tvättas och desinficeras.

Sedan ett antal år har förekomsten hos vilda och tama fåglar ökat markant i hela världen. I Sverige förekom fall på tamfågel från november 2020 till och med våren 2021. Symtom i en besättning som smittas är tydliga och såväl lagstiftning som beredskapsplaner på gårdsnivå innebär att djuren avlivas och stall inklusive strö desinficeras direkt för att smittan inte ska kunna föras vidare. Under 2023 har hittills en hobbyflock och en anläggning med avelsdjur konstaterats smittade. Det är med andra ord fortsatt viktigt att alla gårdar med fjäderfä tillämpar strikt biosäkerhet och skyddar tamfåglar inomhus från kontakt med vilda fåglar.

Salmonellaprogrammet fungerar som en utmärkt bas med högt ställda krav på smittskydd. Tama och vilda fåglar kommer inte direkt i kontakt med varandra och det är långt mellan anläggningarna. Dessutom är det strikta hygienbarriärer när man besöker ett kycklingstall. När vi få ett utbrott är beredskapen god och vi stoppar spridningen mycket effektivt.

Övervakningen av fågelinfluensaviruset hos vilda fåglar och svenska fjäderfä sker genom EU:s gemensamma övervakningsprogram. Det svenska kontrollprogrammet omfattar undersökning av värphöns, avelsdjur, kalkoner, gäss, strutsar och vilda fåglar. Provtagning av fjäderfä sker genom blodprov vid slakt. Utöver den löpande kontrollen ingår aktiv övervakning genom provtagning av flockar med symtom där fågelinfluensa och/eller Newcastelsjuka inte kan uteslutas.

Anledningen till att man inte tillåter införsel av levande fjäderfä eller färska fjäderfäprodukter från fågelinfluensainfekterade länder är för att minimera risken att sådana produkter ska kunna infektera tamfjäderfä eller vilda fåglar. Det finns inga konstaterade fall där människor blivit sjuka genom att äta fågelkött. Kycklingkött som har värmebehandlats (virus har avdödats) från länder med fågelinfluensa får importeras.

Här gäller samma regler som för andra svenskar, dvs att man ej får ta med sig levande fjäderfä eller råa fjäderfäprodukter till Sverige. Dessutom ska uppfödaren vara medveten om att kläder, skor etc som kan ha kommit i kontakt med avföring från fåglar är en stor smittorisk och måste därför noggrant tvättas och desinficeras.

Ja, självklart – det finns inga misstankar om att någon har fått fågelinfluensa genom att äta kyckling. Viruset dör när det upphettas till 70 grader, därför är det som alltid viktigt att köttet är genomstekt. Svensk kyckling är inte smittad, titta efter vår blågula kvalitets- och ursprungsmärkning när du handlar så att du vet vad du köper.

Fågelinfluensa orsakas av ett virus vilket kan ge upphov till plötsliga sjukdomsutbrott med varierande symtom/dödlighet från relativt symtomlösa (fr.a hos ankor och gäss) till mycket hög dödlighet hos tamfåglar. Sjukdomen har förekommit sporadiskt bland fjäderfä under hela 1900-talet men förekomsten har ökat både hos vilda fåglar och tamfjäderfä under senare år.

Fågelinfluensaviruset är som de flesta influensavirus relativt artspecifikt, men samtidigt har dessa virus på olika sätt förmåga att ändra sin genetiska karaktär och därigenom möjlighet att infektera annan art. I Sydostasien har det rapporterats c:a 120 humanfall, varav ungefär hälften har avlidit. I samtliga dessa fall har det varit en mycket nära kontakt mellan sjuka fåglar och den insjuknade personen. Europeiska medicinska experter gör bedömningen att de fall som på senaste tiden rapporterats inte innebär någon risk för människa.

Svenska kycklingbönder som är medlemmar i Svensk Fågel har redan i dag en mycket hög smittskyddskontroll, inte minst via vår tuffa salmonellakontroll. Hygienreglerna är mycket strikta och personal och besökare får bara tillträde till stallet efter att ha passerat en hygienbarriär där det sker sko-/klädbyte eller att man sätter på skoskydd/skyddskläder . Dessutom får man inte besöka svenska kyckling-och kalkonbönder inom 24 timmar från det att man varit i kontakt med andra fåglar.

Redan vid misstanke om fågelinfluensa lägger Jordbruksverket ett förbud/en spärr mot att flytta levande djur, ägg, gödsel eller annat som kan sprida smittan från gården. En veterinär tar ut prov och transporterar några fåglar till SVA. Där genomförs obduktion samt analyser. SVA har dygnet runt jour. Jordbruksverket påbörjar omedelbart en smittskyddsutredning där man bland annat försöker spåra smittan. Om smittan kan ha spridits till en annan besättning spärras även denna av.

Om fågelinfluensa konstateras i en fjäderfäbesättning avlivas och destrueras samtliga djur omedelbart. Därefter rengörs och desinfekteras stallarna och andra utrymmen där djuren varit. Runt smittade anläggningar inrättas skydds- och övervakningsområden på tre respektive tio kilometers radie.

Uppfödaren anmäler omedelbart detta till en veterinär som i sin tur kontaktar Jordbruksverket och länsstyrelsen (enligt epizootilagen).

Jordbruksverket har det övergripande ansvaret i bekämpningen.