Frågor och svar

Det finns olika tolkningar av hur slakt ska genomföras för att bli halal, ett sådant exempel är bedövning av djur inför slakten. All kyckling och kalkon som bär Svensk Fågels märkning har bedövats före slakt enligt svensk djurskyddslagstiftning, som ställer mer långtgående krav på bedövning än vad EU-reglerna anger.

Inget av Svensk Fågels slakterier halalslaktar. Kolla efter Svensk Fågels märkning, Gula Pippin, på förpackningen, ser du den är kycklingen inte halalslaktad utan slaktad med långtgående krav på bedövning, enligt svensk djurskyddslag och Svensk Fågels djurskyddsprogram, allt enligt bästa djurvälfärdsstandard.

Svensk Fågels medlemmar arbetar i alla led enligt både svensk djurskyddslag och branschorganisationens egna kontrollprogram för att minimera smärta, skador och stress hos svenska kycklingar.

Kycklingar är känsliga djur som lätt drabbas av olika typer av smittor. Campylobacter tillhör de vanligaste men även salmonella och fjäderfäsjukdomar som newcastlesjuka och aviär influensakan förekomma. För bönder och konsumenter som vill ha kycklingar som skyddats från smitta, finns kyckling som växer upp i stora luftiga och uppvärmda stallar.  Fönster släpper in dagsljus och ljuset regleras även teknologiskt i stallet som släcks ner på kvällen/natten då kycklingarna sover.

I kycklingsstallarna kan kycklingarna sprätta fritt och utföra naturligt beteende på en bädd av halm, flis eller kutterspån och de har fri tillgång till både vatten och mat.

Den skyddade miljön innebär att kycklingar är garanterat fria från salmonella. För personer som vill ha en kyckling som gått utomhus finns även det alternativet.

För att undvika onödig stress samlas kycklingarna när stallet är nedsläckt och kycklingarna ligger still och vilar. Själva transporten sker med bilar som är anpassade för levande djur och har oftast temperaturreglering.

Mer än 50 % av djuren bedövas idag med gas. Elbedövningen håller på att fasas ut, men att byta metod kräver en om- eller nybyggnation. Därför kan det vara svårt för en del slakterier att ställa om direkt på grund av brist på yta eller möjlighet till investering.

Kycklingarna kommer till gården när de är nykläckta. Till skillnad från däggdjur så har de en gulesäck som tillhandahåller dem den näring som den nykläckta kycklingen behöver. I stallet är det också uppvärmt och det finns fri tillgång till mat och vatten som kycklingen enkelt hittar till så fort de anländer till gården.

Den totala tiden från att de samlas in tills det att de har slaktats överskrider sällan 8 timmar. Fjäderfä får transporteras 12 timmar nattetid eftersom fjäderfän till skillnad från däggdjur har kräva som är ungefär som en ”matsäck” för kycklingarna som de bär med sig. Om transporten sker vid tidpunkten då de sover så tillåter lagstiftningen max 12 timmar. Generellt så ligger gårdarna i anslutning till slakterierna just för att minska transporttiden då transporterna även innebär kostnader för företagen.

Sverige tillåter en maximal beläggning (djurtäthet) på 36 kilo kyckling per kvadratmeter. I många länder regleras inte beläggningen i kycklingstallet alls. Inom EU gäller dock sedan juni 2010 maximalt 42 kilo kyckling per kvadratmeter.

Svenska kycklingar har gått om plats – de går lösa i uppvärmda, luftiga stallar på en bädd av halm, flis eller kutterspån. I Sverige regleras hur många kilo kyckling samt maxantal som får finnas i stallarna.

Svensk Fågels djuromsorgsprogram är dessutom tuffare än Djurskyddslagen. Programmet är godkänt av Jordbruksverket. Samtliga stallar inbesiktas och kontrolleras kontinuerligt av en rikslikare från Agria Djurförsäkring utöver den offentliga kontrollen från länsstyrelsen. De bönder som har de allra bästa anläggningarna och har högst poäng i programmet får ha upp till 36 kilo kyckling per kvadratmeter – en maxvikt som uppnås sista dagen, då kycklingarna skickas till slakt.

Vikt och antal ligger dock fortfarande långt under de maximala gränser som regleras på EU-nivå där man får ha upp till 42 kilo per kvadratmeter och antalet inte regleras alls. Och tyvärr så finns det länder som inte ens tillämpar dessa regler.

Hanteringen av fåglar på väg till slakt är noga reglerad och följs upp av myndighetskontroller samt av experter och ackrediterat oberoende kontrollorgan på uppdrag av Svensk Fågel. Svensk Fågels medlemmars kycklingarna och kalkonerna hanteras på ett bra sätt som inte ger upphov till skador eller stress bland djuren. Enligt en uppgift har ett slakteri i Sverige uppmätt marginellt högre siffror för vingskador. Berört slakteri arbetar nu aktivt för att minska skadorna och uppnå nollvision gällande skador på djuren, under insyn av Svensk Fågels rikslikare.

Nej – den generella hälsostatusen bland våra svenska fåglar är idag mycket bra. Våra bönder betraktas som föredömen globalt och i Sverige är antibiotikaanvändningen extremt låg. Endast sjuka fåglar får antibiotika och då på ordination av veterinär.

Kycklingarna som växer upp hos våra bönder är en korsras som är anpassad för fågelkött och deras storlek är helt naturlig. De får inga hormoner, ingen tillväxtantibiotika (vanligt utomlands) och heller inget fiskmjöl eller GMO-soja. Maten besår huvudsakligen av spannmål från svenska gårdar.

Nej – det förekommer aldrig i Sverige. Svenska bönder arbetar enligt världens striktaste djurskyddsregler, allt för att djuren ska ha det bra. Fåglarna växer upp i stora luftiga stallar där de kan sprätta fritt på en bädd av halm, flis eller kutterspån. De har fri tillgång till mat och vatten samt mörka perioder för vila.

Nej. Detta är en myt som tyvärr spritt sig. På nätet cirkulerar flera fall som inte är representativ för Sverige och för majoriteten i den svenska lantbruksnäringen. De är fall där dålig skötsel och andra omständigheter resulterat till en dålig djurhållning.

Nej, svenska bönder trimmar inte fåglarnas näbbar, det är förbjudet enligt svensk lag. Metoden används ofta utomlands för att motverka att stressade och/eller understimulerade fåglar, framförallt könsmogna och vuxna djur, skadar varandra genom hackning. I Sverige jobbar vi istället förebyggande med en bättre fodersammansättning bra miljö i stallarna. Könsmogna kalkoner får exempelvis halmbalar och bollar att leka med och i vissa fall används speciella ljusprogram.

Nej, inom svensk matfågeluppfödning görs ingen skillnad vad gäller kön, därför sker ingen avlivning av tuppkycklingar. Alla friska kycklingar tas tillvara och går till uppfödning hos bonden. Matfågeluppfödning skiljer sig därmed från äggproduktion med värphöns för konsumtionsägg, en annan bransch och produktionsform där mer information finns att få från branschorganisationen Svenska Ägg.

Vilken storlek en kyckling har beror på ras och storleken däremellan kan variera. Fåglar växer generellt snabbt, och ska i det naturliga tillståndet växa snabbt för att vara flygfärdiga framåt sommaren efter att de har kläckts på våren. Fåglarna som används för livsmedel skiljer sig väsentligt från den gamla djungelhönan då de är en korsning av olika raser. I Sverige använder vi de korsraser som uppfyller de höga kraven som vi ställer i Sverige, det vill säga att djuren ska vara friska, robusta och fria från fjäderfäsjukdomar och till exempel salmonella.

I Sverige finns det idag tre olika typer av kycklingraser, Ross 308, Ranger Gold och Hubbard. De flesta av Svensk Fågels medlemmar använder idag Ross 308 i sina stallar, men även Ranger Gold och Hubbard används i viss utsträckning.

Ross 308 är genom avel anpassade för uppfödning av traditionell svensk kyckling och uppfyller kraven som Sverige har när det gäller att hålla djuren friska från en rad fjäderfäsjukdomar. Med rätt foder och skötsel föds djuren upp utan negativ inverkan på välfärden.

De mer långsamtväxande raserna Rowan Gold och Hubbard är väl anpassade för nischuppfödning där djuren hålls under en lite längre period och där man tillämpar egna konceptuella krav.

Kycklingar växer av naturen snabbt, även de vilda fåglarna. Benämningen långsamväxande handlar om kycklingar som lever kanske 10–20 dagar längre än den traditionella kycklingen. Skillnaden mellan långsamtväxande och traditionella kycklingar i tillväxt rör sig med andra ord om ca 8-10 gram/dag, och finns ingen standard för detta då länderna har olika definitioner på vad som är en långsamväxande ras. Tillväxttakten avgörs även av stallmiljön, fodersammansättningen och skötsel

Utveckling och val av ras är inget som Svensk Fågel har synpunkter på då vikten snarare ska läggas på djurens förmåga, välfärd och friskhet. Varje ras har vitt skilda behov och det är viktigt att bonden anpassar foder och skötsel efter just den specifik ras de har för tillfället. Svensk Fågel följer upp kycklingarnas välfärd och hälsa genom våra gedigna kontroll- och smittskyddprogram och ställer samma höga krav oavsett vilken ras som våra bönder har i sina stallar.