Arkiv: FAQs

  • Hur får jag mer information om fågelinfluensan?

    Svenska myndigheter uppdaterar ständigt sin information, på följande hemsidor hittar du senaste nytt. www.jordbruksverket.sewww.livsmedelsverket.sewww.socialstyrelsen.sewww.sva.se

  • Går det att vaccinera mot fågelinfluensa?

    Nej, det finns ingen vaccination mot fågelinfluensa i Sverige, varken för kycklingar, djur eller människor. Det finns inget tillräckligt effektivt godkänt vaccin inom EU och det finns hittills inga planer på att börja vaccinera. Pågående forskning och tester sker i några europeiska länder som har haft stora utbrott under sista åren. Här får framtiden utvisa,…

  • Finns det i dag en beredskap bland myndigheter och bransch för ett utbrott?

    Ja, det finns i dag en mycket hög beredskap hos både myndigheter och bransch.

  • Ersätts uppfödaren om fåglarna slaktas ut?

    Ja enligt epizootilagen har uppfödaren rätt till ersättning.

  • Varför följer inte Svensk Fågel ECC?

    För Svensk Fågel är frågor om djurvälfärd, livsmedelssäkerhet och god djurhälsa med låg användning av antibiotika grunden för en hållbar kycklinguppfödning och har så varit under många år, långt innan ECC-kraven framhölls. Som branschorganisation har Svensk Fågel därmed på många sätt mer långtgående krav än de som framförs i ECC, European Chicken Commitment, som är…

  • Vad skiljer Sveriges krav och kontroller från EU:s gällande kycklinguppfödning?

    När det gäller kycklingarnas välmående följer Svensk Fågels medlemmar både svensk djurskyddslag, den tuffaste i världen, samt branschorganisationens egna stränga regler och djurskyddskrav. Svensk Fågels olika övervaknings- och kontrollprogram ställer ännu striktare krav och kontroller än vad som regleras i EU och den nationella lagstiftningen. Sammantaget har det skapat en verksamhet som föregår som gott…

  • Samarbetar Svensk Fågel med någon djurskyddsorganisation?

    Svensk Fågel har en dialog med olika djurskyddsorganisationer (World Animal Protection, Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen och Vi Konsumenter) för att redovisa hur den svenska matfågelbranschen arbetar med djurvälfärd, djurhälsa och smittskydd. Svensk Fågel ingår även i flera av myndigheternas dialog- och referensgrupper inom djurskydd.

  • Hur ser det långsiktiga arbetet/forskning kring djurvälfärd etc ut hos Svensk Fågel?

    Inom Svensk Fågel finns en arbetsgrupp med särskilt fokus på forskningsfrågor som består av personer med kompetens inom hela värdekedjan d.v.s. inom områden som rör djurvälfärd, djurhälsa, foder och slakteri. Viktiga forskningsområden för Svensk Fågel just nu:

  • Har Svensk Fågel uppfyllt de krav/de punkter som ställs i ECC?

    Många av punkterna i ECC är redan uppfyllda av Svensk Fågels medlemmar, andra är under utredning som en del i Svensk Fågels utvecklingsarbete och ytterligare några punkter har vi drivit längre och uppfyller här högre kriterier än ECC gällande svensk kycklinguppfödning. Se den här tabellen för detaljnivå

  • Vilka kycklingraser används?

    I Sverige finns det idag tre olika typer av kycklingraser, Ross 308, Ranger Gold och Hubbard. De flesta av Svensk Fågels medlemmar använder idag Ross 308 i sina stallar, men även Ranger Gold och Hubbard används i viss utsträckning. Ross 308 är genom avel anpassade för uppfödning av traditionell svensk kyckling och uppfyller kraven som…

  • Varför växer kycklingen nästan dubbelt så mycket som sin vuxna vilda släkting?

    Vilken storlek en kyckling har beror på ras och storleken däremellan kan variera. Fåglar växer generellt snabbt, och ska i det naturliga tillståndet växa snabbt för att vara flygfärdiga framåt sommaren efter att de har kläckts på våren. Fåglarna som används för livsmedel skiljer sig väsentligt från den gamla djungelhönan då de är en korsning…

  • Vad händer med tuppkycklingarna, avlivas de?

    Nej, inom svensk matfågeluppfödning görs ingen skillnad vad gäller kön, därför sker ingen avlivning av tuppkycklingar. Alla friska kycklingar tas tillvara och går till uppfödning hos bonden. Matfågeluppfödning skiljer sig därmed från äggproduktion med värphöns för konsumtionsägg, en annan bransch och produktionsform där mer information finns att få från branschorganisationen Svenska Ägg.

  • Trimmar ni fåglarnas näbbar?

    Nej, svenska bönder trimmar inte fåglarnas näbbar, det är förbjudet enligt svensk lag. Metoden används ofta utomlands för att motverka att stressade och/eller understimulerade fåglar, framförallt könsmogna och vuxna djur, skadar varandra genom hackning. I Sverige jobbar vi istället förebyggande med en bättre fodersammansättning bra miljö i stallarna. Könsmogna kalkoner får exempelvis halmbalar och bollar…

  • Stämmer det att nästan alla kycklingar är halta vid fem veckors ålder?

    Nej. Detta är en myt som tyvärr spritt sig. På nätet cirkulerar flera fall som inte är representativ för Sverige och för majoriteten i den svenska lantbruksnäringen. De är fall där dålig skötsel och andra omständigheter resulterat till en dålig djurhållning.

  • Sitter kycklingarna i bur?

    Nej – det förekommer aldrig i Sverige. Svenska bönder arbetar enligt världens striktaste djurskyddsregler, allt för att djuren ska ha det bra. Fåglarna växer upp i stora luftiga stallar där de kan sprätta fritt på en bädd av halm, flis eller kutterspån. De har fri tillgång till mat och vatten samt mörka perioder för vila.

  • Kycklingarna är stora. Vad matar ni dem med?

    Kycklingarna som växer upp hos våra bönder är en korsras som är anpassad för fågelkött och deras storlek är helt naturlig. De får inga hormoner, ingen tillväxtantibiotika (vanligt utomlands) och heller inget fiskmjöl eller GMO-soja. Maten besår huvudsakligen av spannmål från svenska gårdar.

  • Kan kycklingarnas levnadsförhållanden orsaka stress, sjukdomar och andra besvär?

    Nej – den generella hälsostatusen bland våra svenska fåglar är idag mycket bra. Våra bönder betraktas som föredömen globalt och i Sverige är antibiotikaanvändningen extremt låg. Endast sjuka fåglar får antibiotika och då på ordination av veterinär.

  • Kan fåglarna skadas och bryta sina vingar på väg till slakt?

    Hanteringen av fåglar på väg till slakt är noga reglerad och följs upp av myndighetskontroller samt av experter och ackrediterat oberoende kontrollorgan på uppdrag av Svensk Fågel. Svensk Fågels medlemmars kycklingarna och kalkonerna hanteras på ett bra sätt som inte ger upphov till skador eller stress bland djuren. Enligt en uppgift har ett slakteri i…

  • Hur många kycklingar bor det per kvadratmeter?

    Sverige tillåter en maximal beläggning (djurtäthet) på 36 kilo kyckling per kvadratmeter. I många länder regleras inte beläggningen i kycklingstallet alls. Inom EU gäller dock sedan juni 2010 maximalt 42 kilo kyckling per kvadratmeter. Svenska kycklingar har gått om plats – de går lösa i uppvärmda, luftiga stallar på en bädd av halm, flis eller…

  • Hur lång tid går det mellan insamling och slakt?

    Den totala tiden från att de samlas in tills det att de har slaktats överskrider sällan 8 timmar. Fjäderfä får transporteras 12 timmar nattetid eftersom fjäderfän till skillnad från däggdjur har kräva som är ungefär som en ”matsäck” för kycklingarna som de bär med sig. Om transporten sker vid tidpunkten då de sover så tillåter…

  • Hur gamla är kycklingarna när de kommer till gården?

    Kycklingarna kommer till gården när de är nykläckta. Till skillnad från däggdjur så har de en gulesäck som tillhandahåller dem den näring som den nykläckta kycklingen behöver. I stallet är det också uppvärmt och det finns fri tillgång till mat och vatten som kycklingen enkelt hittar till så fort de anländer till gården.