Kyckling kan till och från bära på campylobacter, i synnerhet om den har vistats utomhus. Under en period 2016 ökade förekomsten av campylobacter hos kyckling på grund av ett tekniskt fel i ett av slakterierna. Felet upptäcktes i januari 2017 och åtgärdades direkt följt av att kycklingbönderna gjorde en stor saneringsinsats.
– Nu ligger mängden campylobacter hos svensk kyckling på historiskt låga nivåer och det visar att de åtgärder som vidtagits av både bönder och slakterier verkligen haft effekt, säger Maria Donis, vd för branschorganisationen Svensk Fågel.
Under utbrottet har Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt spelat en viktig roll. Den 21 september meddelade myndigheterna i ett gemensamt pressmeddelande att de ska utreda sitt eget agerade under campylobacterutbrottet. För att säkerställa en så opartisk bedömning som möjligt tar de svenska myndigheterna nu hjälp av sina finländska kollegor, myndigheterna THL (Institutet för hälsa och välfärd) samt Evira (Livsmedelssäkerhetsverket).
– En belysning av hanteringen av externa experter är bra. Det är klart att det blir rörigt när det är fyra olika myndigheter som hanterar frågan och som ska kommunicera med varandra, med oss och allmänheten, säger Maria Donis.
Förekomst av campylobacter
2018:
Jan: 2,6%
Feb: 5,5%
Mars: 2,5%
April: 0,8%
Maj: 2,1%
Juni: 15,6%
Juli: 15,1%
Aug: 16,9 %
Sept: 11%
Medeltal 2018, jan-sept: 7,9 %