Frågor och svar med anledningen av WWF:s Köttguide

Svenska bönder som föder upp kycklingar med kvalitetsmärkningen Svensk Fågel tar ansvar. Som konsument kan du lita på att vi har en klimatsmart uppfödning, en god djurvälfärd med låg antibiotikabehandling och inte minst ett hållbart jordbruk. Genom forskning, rådgivning och utbildning arbetar Svensk Fågels medlemmar med att ständigt bli ännu bättre. Att intresseorganisationen WWF kritiserar vår uppfödning i sin senaste köttguide är felaktigt och det drabbar till syvene och sist konsumenterna som nu får det svårare att göra rätt val i butiken och på restaurangen.

Bakgrund

WWF har lanserat sin nya Köttguide där man tagit fram nya kriterier när det gäller gränsdragning för klimatbelastning och djurvälfärd. Sammantaget med olika kriterier som tillämpas för bland annat klimat, djurvälfärd, kemiska bekämpningsmedel och biolgisk mångfald tillsammans med olika poäng för att vikta dessa faktorer så får svensk kyckling generellt rött ljus.

Frågor och svar

1. Vad innebär egentligen rött ljus i Köttguiden och vad är skillnaden mot rödlistning?

Det är viktigt att understryka att det är en stor skillnad. Rödlistning görs av SLU och de genomför en sådan listning via sin artdatabank. Här handlar det främst om utrotningshotade arter eller fisksorter med höga halter av miljögifter.

WWF är en intresse- och medlemsorganisation som tagit fram olika ljusmarkeringar utifrån deras åsikter och frågor som de vill driva. De tittar på olika parametrar och ger från grönt till rött ljus och gör sedan en sammanvägning. Svensk kyckling får exempelvis grönt ljus när det gäller antibiotikaförbrukning. Men i och med att WWF i år valde att räkna klimatavtrycket på ett annat sätt så fick vi gult ljus på klimatet. Sammanvägt gav de oss då rött ljus. Något som blev väldigt olyckligt eftersom de studier de bygger sina uträkningar på tyvärr inte är uppdaterade och inte stämmer.

2. Kan jag fortsätta äta/servera/sälja svensk kyckling från Svensk Fågel?

Självklart, vår kyckling med Svensk Fågels kvalitetsmärkning är ett gott val. Vi kan inte uttala oss för all svensk kyckling men våra medlemmars kyckling, certifierad med Svensk Fågels märkning kan du lugnt fortsätta att äta/servera/sälja. Precis som Livsmedelverket har gått ut och sagt den 16 november så ska vi äta svensk kyckling. Svensk kyckling har fortsatt liten klimatpåverkan, bra djurvälfärd och liten antibiotikaanvändning. Dessutom är kyckling näringstätt och innehåller mycket proteiner, mineraler och vitaminer. Svensk Fågel-märkt kyckling är ett gott val helt enkelt.

3. Varför har då WWF:s beslutat att rödmarkera svensk kyckling?

Det kan vi inte uttala oss om. Men det verkar som att deras uppgifter inte bygger på aktuell fakta. Men oavsett vilka modeller som används för att räkna ut klimatbelastningen är den Svensk Fågel-märkta kycklingen ett av de mest klimatsmarta valen som du kan göra om du väljer att äta kött. Enligt den beräkning som har gjorts av RISE ligger svensk kyckling på 2,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo benfritt kött. WWF har räknat på ett annat sätt och hamnat på 3,6. Oavsett vilken modell som används så ligger kycklingen på den lägsta klimatbelastningen om man ska välja kött. Grundproblemet är, oberoende av vilken modell som tillämpas, att det båda baseras på gammal källdata. Detta uppmärksammades redan 2019 och en förfrågan om uppdatering av källdatan har legat från Svensk Fågels sida.

WWF har inte heller kontaktat oss innan de valde att presentera sin köttguide, för att ta del av nyare siffror som skulle behövas vid en förändring av nya kriterier och bedömningar. Inte heller har de besökt någon av våra 120 familjegårdar. Och det är minst sagt anmärkningsvärt.

4. Vad är er främsta kritik av WWF?

Det är bra att WWF hjälper konsumenter att göra rätt val i butik. Men det är olyckligt att det blev fel den här gången när det gäller kyckling från svenska bönder. Köttguiden bygger helt enkelt på felaktiga fakta och gammal rådata.  De har utgått ifrån gamla studier och studier som har gjorts utomlands, inte i Sverige. I dag i Sverige, på gårdar anslutna till Svensk Fågel ser det helt annorlunda. Utveckling av djurvälfärd och klimatarbetet på gården går otroligt fort, så det gäller att vara uppdaterad.

5. WWF hävdar att ni inte har officiella, uppdaterade siffror när det gäller klimatet, stämmer det?

WWF har inte kontaktat oss och ställt frågan. Om de hade gjort det så skulle de ha fått reda på att vi kontaktade forskningsinstiutet RISE redan 2019 och ville uppdatera med nya siffror eftersom så mycket har hänt såväl med djuren som på våra gårdar och därmed blivit ännu mer klimatsmarta. Men eftersom det förekommer olika modeller på hur LCA ska beräknas och även vad som ska omfattas i en beräkning så har branschen tillsammans med RISE valt att avvakta. Under tiden har RISE fått uppdraget att istället studera vattenavändningen i våra stallar. Viktiga parametrar för att bli ännu mer klimatsmarta men framför allt utifrån ett hållbarhetsperspektiv effektivisera planetens resurser.

Även Livsmedelsföretagen och Dagligvaruhandeln har gjort en förstudie för att ta fram gemensam standard för hållbarhetsberäkningar standarden är dock inte fastställd ännu.

Vi är mer klimatsmarta idag än vi var i den guide som WWF gav ut för två år sedan. Trots detta har de valt att lägga en gul markering, istället för grön, som svensk kyckling var tidigare. Både foderproduktion, kycklingarnas utnyttjande av foder samt åtgärder som vidtas på gården för tex. energieffektivisering har förbättrats. Dessa åtgärder finns inte med i beräkningarna. 

6. Vad vill ni att WWF ska göra?

Vi har bjudit in WWF:s generalsekreterare och övriga nyckelpersoner att komma ut och besöka vår ordförande Jenny Anderssons går utanför Fliseryd i Småland, men vi har inte fått något svar. Sedan hoppas vi att vi kan ses, föra en dialog samt vilken data som efterfrågas när man upprättar nya kriterier och bedömningar. Vi tror att man når framgång genom att ha en dialog och föra en diskussion. Det gör det i slutändan enklare för konsumenten att göra ett bra val och agera mer hållbart.

7. Är Svensk Fågels kyckling klimatsmart?

Om du väljer att äta kött så är kyckling från Svensk Fågel ett av de mest klimatsmarta valen. Vår klimatbelastning är t o m ännu mindre än den var för några år sedan, vi är ännu mer klimatsmarta i dag tack vare utveckling och forskning. Klimat och hållbarhet är oerhört viktigt och vi jobbar ständigt med att bli bättre. Våra bönder bor och verkar ju på sina gårdar, ofta i generationer. Vår koldioxidbelastning är betydligt lägre i dag än bara för några år sedan. Och vi jobbar hela tiden med att göra gården mer energieffektiv. Totalt 97 procent av oss bönder har exempelvis förnybar energi. Men självklart jobbar vi hela tiden med att utveckla och förbättra oss, just nu går fler över till solceller.

8. WWF menar att det är ett djurskyddsproblem att kycklingraserna är snabbväxande och att de har benproblem, stämmer det?

Först och främst ska man konstatera vad vi pratar om här. Det som man i dag kallar långsamväxande i dessa sammanhang föds upp 5 till 10 dagar eller längre än traditionella kycklingar. De kycklingar som föds upp inom ramen för Svensk Fågel har inte benproblem i dag. Det förekom för 20 år sedan och har vartefter förbättrats och har sedan dess genomförts många åtgärder. Och att det har gett resultat visas tydligt i den nya miljöberikningsstudie som är inlämnat till Jordbruksverket. Så återigen, här utgår WWF tyvärr från gamla, ej aktuella studier.

9. Har ni god djurvälfärd?

Ja, våra djur mår bra. De sitter inte i bur, utan rör sig fritt i stora luftiga stallar med tillgång till vatten och foder. Våra bönder arbetar i stallarna dagligen och ser till djuren och deras välbefinnande. Vi samarbetar också med oberoende certifierad kontrollorgan som hela tiden övervakar och kontrollerar att djuren mår bra utöver myndigheternas kontroller och kan utföra naturlig beteende inomhus. Ingen tjänar på att djuren skulle må dåligt, inte djuren, bönderna eller konsumenterna.

Är man ansluten till Svensk Fågels Djuromsorgsprogram har man dessutom att följa ett fothälsoprogram som indikerar om det förekommer problem hos kycklingen på gården. Krav på uppföljning och åtgärder ligger inom programmet som rapporteras årligen till Jordbruksverket.

En nygjord svensk studie, som lämnats in till Jordbruksverket, bekräftar att djurvälfärden är mycket bra. I studien analyseras bla djurvälfärden och den så kallade benhälsan enligt ”Welfare Quality-protokollet” för fjäderfä, som tagits fram av bland annat SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).

Svensk Fågel och forskning

Forskning är viktig och pågår hela tiden. Allt för att vi ska utvecklas som bransch. Vi förbättrar ständigt djurhälsan, livsmedelssäkerheten och blir alltmer klimatsmarta. Det pågår idag totalt 11 forskningsprojekt i Sverige, som rör svensk kycklinguppfödning där branschen är direkt eller indirekt inblandad. Här handlar det om allt från att undersöka om man kan ha musslor och insekter i fodret för att bli mer klimatvänlig till att forska vidare kring hur vi minskar andelen campylobacter i köttet ytterligare. Nedan listas pågående projekt på SLU *.

10. Hur blir forskningen tillgänglig?

I dag finns det mycket data, såväl inom organisationen som hos medlemmarna, men på grund av GDPR går det inte att lämna ut resultat och data hur som helst. Därför upprättas ett avtal med forskarna som hör av sig till oss för att kunna dela med oss vad som efterfrågas i de fallet att organisationen kan tillhandahålla den informationen.

11. Varför har ni inte delat med er av data till WWF när de har frågat?

Svaret är enkelt. Vi har inte fått någon förfrågan. Om WWF påstår det så får de gärna visa fram mejl eller annat som bevisar deras påstående. Som vi har sagt tidigare så blev vi tagna på sängen och själva Köttguiden var klar innan vi fick någon information överhuvudtaget. Vi har heller inte blivit kontaktade av SLU i rapporten som rör ”Carbon footprint meat, egg, cheese and plant-based protein sources” för behov av aktuella data.

Vi tror att det bästa sättet att utvecklas är genom dialog, inte genom PR-utspel. Dessutom är det ju förvånansvärt att ingen från WWF har varit ute och besökt våra gårdar. Vi har nu skrivit ett brev till generalsekreterare Gustaf Lind och bjudit in honom till vår ordförande, Jenny Anderssons gård i Småland.

12. Varför skiljer sig era och WWF:s klimatberäkningar sig åt?

Vi kan börja med att konstatera att hur man än räknar så står sig svensk kyckling väldigt bra när det gäller klimatbelastning jämfört med andra köttslag. Vi har förlitat oss på det statliga forskningsinstitutet RISE livsmedelsdatabas från 2020. Nu har det visat sig att den till stor del bygger på gamla rådata. Sedan dess har våra kycklingbönder blivit mycket mer klimatsmarta. Totalt 97 procent av våra gårdar värmer idag upp sina stallar med förnybar energi.  Allt fler har solpaneler och vindkraft. Dessutom har vi värmeväxlare som sparar energi om och om igen. Den största delen av fodret kommer från svenskt spannmål, vi har inget fiskmjöl och den soja som används är certifierad enligt Sojadialogen i samarbete med WWF samt GMO-fritt.

Därför är en uppdatering av LCA Kyckling är också nödvändig. Vi vände oss därför till RISE redan 2019. Men då man inte har en gemensam standard för LCA-beräkning och det svenska foderprogrammet inte är uppdaterat beslutades att invänta uppdatering på foderdata. Under tiden har vi valt att genomföra en vattenanalys, då vattenförbrukningen är en viktig resurs i vårt hållbarhetsarbete. Vår förhoppning är nu att en ny och uppdaterad LCA-analys kommer att genomföras inom en snar framtid med uppdaterade data för en rättvis bild av den svenska kycklingproduktionen.

I sin nya modell har WWF ändrat sina beräkningar och innefattar andra parametrar som inte ingick i den tidigare versionen av Köttguiden. Det tycker vi är positivt. Vi behöver bli ännu mer klimatsmarta. Problemet är bara att vi inte har tillfrågats eller bjudits in när det gäller att bidra med underlag.

13. Hur vill ni arbeta framåt?

Vi tror att det bästa för planeten, djuren och konsumenterna är att alla parter för en dialog och att vi jobbar tillsammans. Svenska bönder och WWF vill i mångt och mycket samma sak. Vi vill kunna ta fram bra mat, mätta så många som möjligt och med ett så litet klimatavtryck som möjligt.

Mer information och kontakt:

Maria Donis, VD Svensk Fågel tel: 0708 2548 58
Jenny Andersson, ordförande Svensk Fågel tel: 070-533 58 59

* Pågående forskningsprojekt på SLU: 

Inst. för Kliniska vetenskaper (KV)

Underhudsinflammation hos slaktkyckling

Inst. för Husdjurens miljö och hälsa (HMH)

Låt sovande kycklingar sova – ostörd och synkroniserad vila hos slaktkycklingar

Inst. för Husdjurens utfodring och vård (HUV)

Anpassad kläckning – kycklingens första tid i livet

Inst för Husdjurens utfodring och vård (HUV)

Kan naturliga fodertillsatser minska förekomsten av Campylobakter hos kyckling?

Inst. för Husdjurens miljö och hälsa (HMH)

Inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF)

Konsten att leverera kycklingkött utan Campylobacter

Inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF)
Adenovirus hos kyckling: smittspridning och virustypning

Rengöring och desinfektion på slakterier

Och andra projekt som pågår/nyss avslutade;

      • Berikning hos kyckling
      • Kläcka i stall
      • Alternativ foder – musslor, insekter
      • Vattenmätning
      • Hållbarhetsstudie på gårdsnivå

Mer information ”Svenska kycklingar mår bra – WWF får gärna besöka våra gårdar”