Svenska bönder som föder upp kycklingar med kvalitetsmärkningen Svensk Fågel tar ansvar. Som konsument kan du lita på att vi har en klimatsmart uppfödning, en god djurvälfärd med låg antibiotikabehandling och inte minst ett hållbart jordbruk. Genom forskning, rådgivning och utbildning arbetar Svensk Fågels medlemmar med att ständigt bli ännu bättre. Att intresseorganisationen WWF kritiserar vår uppfödning i sin senaste köttguide är felaktigt och det drabbar till syvene och sist konsumenterna som nu får det svårare att göra rätt val i butiken och på restaurangen.
Bakgrund
WWF har lanserat sin nya Köttguide där man tagit fram nya kriterier när det gäller gränsdragning för klimatbelastning och djurvälfärd. Sammantaget med olika kriterier som tillämpas för bland annat klimat, djurvälfärd, kemiska bekämpningsmedel och biolgisk mångfald tillsammans med olika poäng för att vikta dessa faktorer så får svensk kyckling generellt rött ljus.
Frågor och svar
1. Vad innebär egentligen rött ljus i Köttguiden och vad är skillnaden mot rödlistning?
Det är viktigt att understryka att det är en stor skillnad. Rödlistning görs av SLU och de genomför en sådan listning via sin artdatabank. Här handlar det främst om utrotningshotade arter eller fisksorter med höga halter av miljögifter.
WWF är en tjänstemannastyrd intressesorganisation som tagit fram olika ljusmarkeringar utifrån deras åsikter och frågor som de vill driva. De tittar på olika parametrar och ger från grönt till rött ljus och gör sedan en sammanvägning. Svensk kyckling får exempelvis grönt ljus när det gäller antibiotikaförbrukning. Men i och med att WWF i år valde att räkna klimatavtrycket på ett annat sätt blev det gult ljus på klimatet. Sammanvägt gav de då svensk kyckling rött ljus. Något som blev väldigt olyckligt eftersom de studier de bygger sina uträkningar på tyvärr inte är uppdaterade och inte stämmer.
2. Kan jag fortsätta äta/servera/sälja svensk kyckling från Svensk Fågel?
Självklart, vår kyckling med Svensk Fågels kvalitetsmärkning är ett gott val. Vi kan inte uttala oss för all svensk kyckling men våra medlemmars kyckling, certifierad med Svensk Fågels märkning kan du lugnt fortsätta att äta/servera/sälja. Precis som Livsmedelverket har gått ut och sagt den 16 november så ska vi äta svensk kyckling. Svensk kyckling har fortsatt liten klimatpåverkan, bra djurvälfärd och liten antibiotikaanvändning. Dessutom är kyckling näringstätt och innehåller mycket proteiner, mineraler och vitaminer. Svensk Fågel-märkt kyckling är ett gott val helt enkelt.
3. Varför har då WWF:s beslutat att rödmarkera svensk kyckling?
Det kan vi inte uttala oss om. Men det verkar som att deras uppgifter inte bygger på aktuell fakta. Men oavsett vilka modeller som används för att räkna ut klimatbelastningen är den Svensk Fågel-märkta kycklingen ett av de mest klimatsmarta valen som du kan göra om du väljer att äta kött. Enligt den beräkning som har gjorts av RISE ligger svensk kyckling på 2,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo benfritt kött. WWF har räknat på ett annat sätt och hamnat på 3,6. Oavsett vilken modell som används så ligger kycklingen på den lägsta klimatbelastningen om man ska välja kött. Grundproblemet är, oberoende av vilken modell som tillämpas, att det båda baseras på gammal källdata. Detta uppmärksammades redan 2019 och en förfrågan om uppdatering av källdatan har legat från Svensk Fågels sida.
WWF har inte heller kontaktat oss innan de valde att presentera sin köttguide, för att ta del av nyare siffror som skulle behövas vid en förändring av nya kriterier och bedömningar. Inte heller har de besökt någon av våra 120 familjegårdar. Och det är minst sagt anmärkningsvärt.
4. Vad är er främsta kritik av WWF?
Det är bra att WWF hjälper konsumenter att göra rätt val i butik. Men det är olyckligt att det blev fel den här gången när det gäller kyckling från svenska bönder. Köttguiden bygger helt enkelt på felaktiga fakta och gammal rådata. De har utgått ifrån gamla studier och studier som har gjorts utomlands, inte i Sverige. I dag i Sverige, på gårdar anslutna till Svensk Fågel ser det helt annorlunda. Utveckling av djurvälfärd och klimatarbetet på gården går otroligt fort, så det gäller att vara uppdaterad.
5. WWF hävdar att ni inte har officiella, uppdaterade siffror när det gäller klimatet, stämmer det?
WWF har inte kontaktat oss och ställt frågan. Om de hade gjort det så skulle de ha fått reda på att vi kontaktade forskningsinstiutet RISE redan 2019 och ville uppdatera med nya siffror eftersom så mycket har hänt såväl med djuren som på våra gårdar och därmed blivit ännu mer klimatsmarta. Men eftersom det förekommer olika modeller på hur LCA ska beräknas och även vad som ska omfattas i en beräkning så har branschen tillsammans med RISE valt att avvakta. Under tiden har RISE fått uppdraget att istället studera vattenavändningen i våra stallar. Viktiga parametrar för att bli ännu mer klimatsmarta men framför allt utifrån ett hållbarhetsperspektiv effektivisera planetens resurser.
Även Livsmedelsföretagen och Dagligvaruhandeln har gjort en förstudie för att ta fram gemensam standard för hållbarhetsberäkningar standarden är dock inte fastställd ännu.
Vi är mer klimatsmarta idag än vi var i den guide som WWF gav ut för två år sedan. Trots detta har de valt att lägga en gul markering, istället för grön, som svensk kyckling var tidigare. Både foderproduktion, kycklingarnas utnyttjande av foder samt åtgärder som vidtas på gården för tex. energieffektivisering har förbättrats. Dessa åtgärder finns inte med i beräkningarna.
6. Vad vill ni att WWF ska göra?
Vi har bjudit in WWF:s generalsekreterare och övriga nyckelpersoner att komma ut och besöka vår ordförande Jenny Anderssons går utanför Fliseryd i Småland, men vi har inte fått något svar. Sedan hoppas vi att vi kan ses, föra en dialog samt vilken data som efterfrågas när man upprättar nya kriterier och bedömningar. Vi tror att man når framgång genom att ha en dialog och föra en diskussion. Det gör det i slutändan enklare för konsumenten att göra ett bra val och agera mer hållbart.
7. Är Svensk Fågels kyckling klimatsmart?
Om du väljer att äta kött så är kyckling från Svensk Fågel ett av de mest klimatsmarta valen. Vår klimatbelastning är t o m ännu mindre än den var för några år sedan, vi är ännu mer klimatsmarta i dag tack vare utveckling och forskning. Klimat och hållbarhet är oerhört viktigt och vi jobbar ständigt med att bli bättre. Våra bönder bor och verkar ju på sina gårdar, ofta i generationer. Vår koldioxidbelastning är betydligt lägre i dag än bara för några år sedan. Och vi jobbar hela tiden med att göra gården mer energieffektiv. Totalt 97 procent av oss bönder har exempelvis förnybar energi. Men självklart jobbar vi hela tiden med att utveckla och förbättra oss, just nu går fler över till solceller.
8. WWF menar att det är ett djurskyddsproblem att kycklingraserna är snabbväxande och att de har benproblem, stämmer det?
Först och främst ska man konstatera vad vi pratar om här. Det som man i dag kallar långsamväxande i dessa sammanhang föds upp 5 till 10 dagar eller längre än traditionella kycklingar. De kycklingar som föds upp inom ramen för Svensk Fågel har inte benproblem i dag. Det förekom för 20 år sedan och har vartefter förbättrats och har sedan dess genomförts många åtgärder. Och att det har gett resultat visas tydligt i den nya miljöberikningsstudie som är inlämnat till Jordbruksverket. Så återigen, här utgår WWF tyvärr från gamla, ej aktuella studier.
9. Har ni god djurvälfärd?
Ja, våra djur mår bra. De sitter inte i bur, utan rör sig fritt i stora luftiga stallar med tillgång till vatten och foder. Våra bönder arbetar i stallarna dagligen och ser till djuren och deras välbefinnande. Vi samarbetar också med oberoende certifierad kontrollorgan som hela tiden övervakar och kontrollerar att djuren mår bra utöver myndigheternas kontroller och kan utföra naturlig beteende inomhus. Ingen tjänar på att djuren skulle må dåligt, inte djuren, bönderna eller konsumenterna.
Är man ansluten till Svensk Fågels Djuromsorgsprogram har man dessutom att följa ett fothälsoprogram som indikerar om det förekommer problem hos kycklingen på gården. Krav på uppföljning och åtgärder ligger inom programmet som rapporteras årligen till Jordbruksverket.
En nygjord svensk studie, som lämnats in till Jordbruksverket, bekräftar att djurvälfärden är mycket bra. I studien analyseras bla djurvälfärden och den så kallade benhälsan enligt ”Welfare Quality-protokollet” för fjäderfä, som tagits fram av bland annat SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).
10. Ni har under den senaste tiden fått kritik kring att kycklingarna växer för snabbt och att det kan skada deras benhälsa, stämmer det?
Att svenska kycklingar skulle ha problem att gå för att de är alltför hårt avlade är en myt. I en beteendestudie, finansierat och godkänd av Jordbruksverket där bland annat benhälsan kontrollerades, fanns inga rörelsestörningar bland kycklingarna. Och det ges heller aldrig några smärtstillande medel till svenska kycklingar eller antibiotika för att de ska växa bättre.
Det man i dag kallar långsamväxande korsade raser i dessa sammanhang föds upp 5 till 15 dagar längre än en traditionell kyckling beroende på slaktvikt. Vilket innebär att det går åt mer foder per kilo kött och därmed en ökad klimatbelastning. Både avelsdjur och uppfödning av svensk kyckling är strikt reglerat och övervakat av myndigheter, oavsett vilken sorts kyckling man föder upp. Svensk lag ställer tuffa krav och dessa följs samt mer därtill. Inom Svensk Fågel följer man kontinuerligt upp kycklingarnas hälsa och välfärd genom gedigna kontroll- och omsorgsprogram, oavsett vilken korsad ras man använder. Alltid i nära samarbeten med myndigheter.
God djurvälfärd handlar om att med rätt foder, skötsel och tillsyn samt hög kvalitet på stallarna föda upp friska och robusta kycklingar. Kycklingar som svenska bönder är stolta över och som inköpsanssvariga inom kommuner och regioner med gott samvete kan servera till sina gäster. Till skillnad från kyckling som importeras från länder som Lettland eller Thailand har inköpsanssvariga som kunder också full insyn och transparens kring den svenska uppfödningen. Varje år rapporterar Svensk Fågel resultatet och prover analyserade av Statens veterinärmedicinska anstalt till svenska myndigheter, där alla handlingar självklart är offentliga. Dessutom uppdateras löpande på Svensk Fågels hemsida med fakta och nya studier.
Svensk Fågel och forskning
Forskning är viktig och pågår hela tiden. Allt för att vi ska utvecklas som bransch. Vi förbättrar ständigt djurhälsan, livsmedelssäkerheten och blir alltmer klimatsmarta. Det pågår idag totalt 11 forskningsprojekt i Sverige, som rör svensk kycklinguppfödning där branschen är direkt eller indirekt inblandad. Här handlar det om allt från att undersöka om man kan ha musslor och insekter i fodret för att bli mer klimatvänlig till att forska vidare kring hur vi minskar andelen campylobacter i köttet ytterligare. Nedan listas pågående projekt på SLU *.
11. Hur blir forskningen tillgänglig?
I dag finns det mycket data, såväl inom organisationen som hos medlemmarna, men på grund av GDPR går det inte att lämna ut resultat och data hur som helst. Därför upprättas ett avtal med forskarna som hör av sig till oss för att kunna dela med oss vad som efterfrågas i de fallet att organisationen kan tillhandahålla den informationen.
12. Varför har ni inte delat med er av data till WWF när de har frågat?
Svaret är enkelt. Vi har inte fått någon förfrågan. Om WWF påstår det så får de gärna visa fram mejl eller annat som bevisar deras påstående. Som vi har sagt tidigare så blev vi tagna på sängen och själva Köttguiden var klar innan vi fick någon information överhuvudtaget. Vi har heller inte blivit kontaktade av SLU i rapporten som rör ”Carbon footprint meat, egg, cheese and plant-based protein sources” för behov av aktuella data.
Vi tror att det bästa sättet att utvecklas är genom dialog, inte genom PR-utspel. Dessutom är det ju förvånansvärt att ingen från WWF har varit ute och besökt våra gårdar. Vi har nu skrivit ett brev till generalsekreterare Gustaf Lind och bjudit in honom till vår ordförande, Jenny Anderssons gård i Småland.
13. Varför skiljer sig era och WWF:s klimatberäkningar sig åt?
Vi kan börja med att konstatera att hur man än räknar så står sig svensk kyckling väldigt bra när det gäller klimatbelastning jämfört med andra köttslag. Vi har förlitat oss på det statliga forskningsinstitutet RISE livsmedelsdatabas från 2020. Nu har det visat sig att den till stor del bygger på gamla rådata. Sedan dess har våra kycklingbönder blivit mycket mer klimatsmarta. Totalt 97 procent av våra gårdar värmer idag upp sina stallar med förnybar energi. Allt fler har solpaneler och vindkraft. Dessutom har vi värmeväxlare som sparar energi om och om igen. Den största delen av fodret kommer från svenskt spannmål, vi har inget fiskmjöl och den soja som används är certifierad enligt Svenska plattformen för riskgrödor i samarbete med WWF samt GMO-fritt.
Därför är en uppdatering av LCA Kyckling är också nödvändig. Vi vände oss därför till RISE redan 2019. Men då man inte har en gemensam standard för LCA-beräkning och det svenska foderprogrammet inte är uppdaterat beslutades att invänta uppdatering på foderdata. Under tiden har vi valt att genomföra en vattenanalys, då vattenförbrukningen är en viktig resurs i vårt hållbarhetsarbete. Vår förhoppning är nu att en ny och uppdaterad LCA-analys kommer att genomföras inom en snar framtid med uppdaterade data för en rättvis bild av den svenska kycklingproduktionen.
I sin nya modell har WWF ändrat sina beräkningar och innefattar andra parametrar som inte ingick i den tidigare versionen av Köttguiden. Det tycker vi är positivt. Vi behöver bli ännu mer klimatsmarta. Problemet är bara att vi inte har tillfrågats eller bjudits in när det gäller att bidra med underlag.
14. Hur vill ni arbeta framåt?
Vi tror att det bästa för planeten, djuren och konsumenterna är att alla parter för en dialog och att vi jobbar tillsammans. Svenska bönder och WWF vill i mångt och mycket samma sak. Vi vill kunna ta fram bra mat, mätta så många som möjligt och med ett så litet klimatavtryck som möjligt.
15.Varför är svensk kyckling bra mat?
Kyckling är näringstätt, bara några tuggor innehåller mycket proteiner, mineraler och vitaminer. Det mörka kycklingköttet innehåller relativt mycket järn och oavsett vilken del på kycklingen du väljer innehåller köttet en låg mängd fett. Och fettet är av en hälsosam, enkelomättad sort. Kyckling är också lättlagat och kan varieras och passar oavsett om man lagar asiatiskt, svenskt eller kanske medelhavsmat. Dessutom gillar många kyckling och man äter det oavsett vilken religion man tillhör.
Sammantaget är kyckling ett bra val, inte minst för våra äldre och våra barn.
16. Varför är det viktigt att kycklingen är svensk?
När svenska folket får säga sitt vill så många som 83 procent att svensk kyckling serveras inom offentlig sektor (Novus, december 2021). Genom att välja svensk kyckling märkt med Svensk Fågel så väljer du en kyckling av högsta kvalitet, både när det gäller god djurhälsa, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet och som är certifierad och kontrollerad av ett ackrediterat kontrollorgan.
Svenska kycklingbönder och företag har under många år arbetat nära svenska myndigheter och forskare. Tillsammans har man tagit fram strikta kontroll- och kvalitetsprogram, allt för att djuren ska må bra och att maten som serveras ska hålla högsta kvalitet och vara säker. Sverige var tidigt ute och lyckades ta fram en kyckling helt fri från salmonella. Ett kvitto på att svenska bönder faktiskt gör mycket rätt är att i stort sett inte används någon antibiotikabehandling i uppfödningen. Svenska kycklingar är friska och robusta och behöver inte någon onödig antibiotika.
Dessutom har pandemin och den oroliga värld runtomkring visat på behovet av en högre självförsörjningsgrad. Den importerade kycklingen kan komma från exempelvis Baltikum, Polen, Thailand eller Brasilien. Länder där motsvarande krav, kontroll eller insyn inte förekommer samt att exempelvis förbrukningen av antibiotika är betydligt högre och kan leda till en ökad resistens.
17. Är det inte bättre att gå över till en mer vegetarisk kost?
Det är viktigt för oss alla att få i oss olika näringsämnen. Men det är kanske extra viktigt för våra barn och äldre. En del näringsämnen finns inom vegetabilier, medan andra får vi lättare i oss via exempelvis kycklingkött. Därför är det viktigt med en blandad kost.
Jämfört med vegetariska proteinkällor behöver barn och vuxna dessutom äta betydligt mer (större mängd) linser och böner för att komma upp i samma höga mängd proteiner och andra näringsämnen som när man äter kyckling. När det gäller processade vegetabiliska livsmedel, som till exempel köttersättningsprodukter bestående av svamp och dylikt eller sojaprodukter, är svensk kyckling ett bättre val, både för att få så ren råvara som möjligt och för att uppnå bättre hållbarhets- och klimateffekter.
Mer information och kontakt:
Maria Donis, VD Svensk Fågel tel: 0708 2548 58
Jenny Andersson, ordförande Svensk Fågel tel: 070-533 58 59
* Pågående forskningsprojekt på SLU:
Inst. för Kliniska vetenskaper (KV)
Underhudsinflammation hos slaktkyckling
Inst. för Husdjurens miljö och hälsa (HMH)
Låt sovande kycklingar sova – ostörd och synkroniserad vila hos slaktkycklingar
Inst. för Husdjurens utfodring och vård (HUV)
Anpassad kläckning – kycklingens första tid i livet
Inst för Husdjurens utfodring och vård (HUV)
Kan naturliga fodertillsatser minska förekomsten av Campylobakter hos kyckling?
Inst. för Husdjurens miljö och hälsa (HMH)
Inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF)
Konsten att leverera kycklingkött utan Campylobacter
Inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF)
Adenovirus hos kyckling: smittspridning och virustypning
Rengöring och desinfektion på slakterier
Och andra projekt som pågår/nyss avslutade;
-
-
- Berikning hos kyckling
- Kläcka i stall
- Alternativ foder – musslor, insekter
- Vattenmätning
- Hållbarhetsstudie på gårdsnivå
-
Mer information ”Svenska kycklingar mår bra – WWF får gärna besöka våra gårdar”
Senast uppdaterad: 17 november 2021