Benhälsa hos svenska kycklingar

Svenska kycklingar är friska, robusta och tas om hand av skickliga bönder som har ett gott djuröga. De strövar fritt på en torr och lucker ströbädd av halm, spån eller torv, där de kan utföra naturliga beteenden såsom att picka, krafsa och sandbada. Det är även vanligt att kycklingarna utför olika typer av lekbeteenden som är ett tecken på en god djurvälfärd.

Men även om bonden arbetar förebyggande, kan kycklingar, precis som andra lantbruksdjur och sällskapsdjur, bli sjuka eller skadade. Bonden tillkallar då sin veterinär och tillsammans bestämmer de hur de ska arbeta för att djuren ska må så bra som möjligt och tillfriskna. Åtgärder som kan sättas in är extra tillsyn, mer personal och riktade skötselåtgärder, men det kan också innebära att bonden måste sortera bort djur som inte kommer tillfriskna.  Ett av de problem som kan uppstå faller under samlingsbegreppet benproblem eller benhälsa.

Vad är benhälsa hos kyckling?
Benhälsa är ett samlingsbegrepp för cirka femton olika typer åkommor som orsakar mer eller mindre allvarliga rörelsestörningar hos djuren. Det handlar alltså inte om en typ av skada eller sjukdom, utan är mycket mer komplext än så.

Orsaken till försämrad benhälsa hos kycklingar kan bero på tre olika saker, vilket är viktigt att beakta när man talar om benhälsostatus hos en individ, ras eller population av kycklingar. Benproblem kan vara av metaboliskt (beroende på näringstillförsel) eller infektiöst (orsakad av bakterieinfektion) ursprung, eller kopplad till bentillväxten (utvecklingen av skelettet).

Hur är benhälsostatusen hos svenska kycklingar?
Med hjälp av en balanserad avel har andelen genetiskt betingade benproblem minskat drastiskt de senaste 20 åren och benhälsan hos svenska kycklingar är god. Uppkomsten av benfel går att förebygga med hjälp av god skötsel, rätt foder och ett gott smittskydd.

För decennier sedan när kyckling ökade i popularitet fokuserades tyvärr avelsarbetet främst på ökad tillväxt av muskler (kött). Detta resulterade i ett ökat antal kycklingar med benproblem, vilket uppmärksammades i samband med en pilotstudie som Svensk Fågel var delaktig i. Dessa benfel berodde till stor del på att den snabba tillväxten och orsakade en tillväxtrubbning i kycklingens knäled (kallad Tibial dyschondroplasia, TD) vilket orsakade kycklingen smärta. TD har visat sig ha hög arvbarhet, vilket betyder att det går att målmedvetet avla bort problemet. I dag är det i princip inga kycklingar alls som lider av TD. Benhälsa samt flertalet andra välfärdsparametrar är numera är inkluderade i de allmänna avelsmålen.

Ifall problem med benhälsan uppstår i besättningarna idag är det med största sannolikhet av metabolisk eller infektiöst ursprung. Felaktig näringstillförsel som orsak till försämrad benhälsa är sällsynt, då kontrollen av foderinnehållet är rigoröst. Uppstår problem i flockarna idag är det mest troligtvis på grund av en bakterinfektion i lederna. Det innebär att det går att arbeta förebyggande med smittskydd för att hålla djuren friska. Så problem som uppstår i dag kan påverkas i positiv riktning med god skötsel i stallarna, skickliga bönder med djuröga och ett gott smittskydd. Ett kvitto på att svenska bönder är duktiga på detta är den låga antibiotikaanvändningen.

Att mäta benhälsa
Gait Score-skalan är framtagen som en metod för forskare att undersöka benhälsan hos kyckling. En utbildad bedömare poängsätter kycklingarnas gång enligt en 6-gradig skala (0-5, där 0= perfekt gång och 5 =djuret kan inte gå).

Ofta presenteras resultaten genom att man slår ihop 0, 1 och 2 och kategoriserar dessa som ”Inga benproblem”. Gait Score 4 och 5 anses som allvarliga benproblem. Dessa djur har ont och har svårt att nå vatten och foder och bör sorteras bort. Gait Score 3 är mer omdiskuterad gällande dess påverkan på djurets välfärd och kategoriseras som ”lindrigt benfel”. Dessa djur har en rörelsestörning som är kopplad till deras kroppsbyggnad (stora lårmuskler och förskjuten tyngdpunkt på grund av bröstmuskulaturen) och därav en mer ”gungande” gång än jämförelsevis en värphöna.

Nedan följer ett exempel på gait score-resultat i svenska besättningar och en jämförelse med gait score-resultat från studier med andra typer av raser (som växer långsammare och är lämpade för ekologisk- eller nischuppfödning).  Resultaten är en del av Svensk Fågels miljöberikningsstudie som ni hittar här. Grafen visar att kycklingar som föds upp av Svensk Fågels medlemmar har en benhälsa som är lika god som hos de så kallade långsamtväxande raserna. För att få en ännu bättre bild av benhälsostatusen kommer Svensk Fågel under 2023 anlita RISE för att utföra en övergripande benhälsokartläggning på de svenska gårdarna.

Grafen visar att kycklingar som föds upp av Svensk Fågels medlemmar har en benhälsa som är lika god som hos så kallade långsamtväxande raser.

a