Under Svensk Fågels årsstämma som hölls i Jönköping den 22 mars framkom att svensk kyckling är frisk, antibiotikaanvändningen är låg och närmast obefintlig liksom campylobacternivån som nu är extremt låg. På årsstämman diskuterades även kommande regler från Jordbruksverket samt ett ökat fokus på export och hållbarhet.
Svenska kycklingar och kalkoner mår bra och är friska. Antibiotikaanvändning är i princip obefintlig – en enda kycklingflock av cirka 3 400 flockar behandlades under 2017.
Förra årets campylobacterutbrott hanterade Svensk Fågels medlemmar genom att med gemensamma krafttag och tuffa åtgärder hitta källan (förorenat vatten genom en felinstallerad tvättanläggning) och stoppa smittspridningen. Medlemmarna fick möjlighet att vidta extra åtgärder för att sanera gårdarna och under sommarhalvåret uppnåddes en historiskt låg förekomst av campylobacter, en nivå som har hållit i sig.
— Nu fortsätter arbetet framåt tillsammans, vi har alla ett ansvar i kedjan; från foderkvalitet till kyckling- och kalkonprodukten. Genom samarbetet i branschen kan vi lättare se till att våra fåglar mår bra och att vi når framgång på flera plan, säger Jenny Andersson, ordförande för Svensk Fågel och kycklingbonde.
Förutom samarbete i branschen fortsätter arbetet med kvalitets- och ursprungsmärket Gula Pippin som nu allt fler konsumenter känner igen och väljer för mer medveten matkonsumtion.
Nytt regelverk från Jordbruksverket
Under året har Jordbruksverket tagit fram ett regelverk som är anpassat till de djurslagsspecifika uppfödningsformerna och som i första hand tar hänsyn till djurens behov och välfärd.
— Flexibilitet genom en snabbfotad bransch och myndighet är viktigt på den konkurrensutsatta marknad som vi befinner oss på. Vi kanske är små i den stora världen men det kan vändas till en fördel om vi kan nå ett effektivt och följsamt samarbete mellan bransch och myndigheter, säger Jenny Andersson, ordförande för Svensk Fågel och kycklingbonde.
Toleransnivån för campylobacter är mycket låg bland svenska myndigheter. Samarbetet mellan myndigheter, forskare och näringsverksamhet har varit en framgång i den svenska modellen och för Svensk Fågels medlemmar är det viktigt att myndigheterna informerar konsumenter och handel tydligt om de krav som branschen har att följa. I myndigheternas informationsmaterial är det därför viktigt att svensk kycklinguppfödning täcks in. Svensk Fågels verksamhet kan därmed bli ett föredöme i såväl övriga EU som i resten av världen.
Exportmöjlighet och starkare hållbarhetsfokus
Produktionen och konsumtionen av fågel ökar i världen, varav andelen svensk fågel som produceras ökar. Svensk Fågel välkomnar nu de insatser som regeringen och svenska myndigheter gör för att även öka möjligheten för export.
— Ska vi kunna öka den inhemska marknaden så måste även exporten fungera och riskerna minimeras. Här behöver Jordbruksverket räkna om och räkna rätt när det gäller möjlighet till vaccinering mot Newcastle. Vi har till exempel hög kvalitet på våra kycklingfötter – ett mervärde som går att få betalt för på den internationella marknaden. Vi har även friska djur och låg antibiotikaförbrukning som gör våra kläckägg attraktiva på den oroliga och rörliga marknaden. Gemensamma krafttag och ökade resurser till myndigheterna behövs nu. Min förhoppning är att det kommer utlovas av vår regering, säger Jenny Andersson, ordförande för Svensk Fågel och kycklingbonde.
Sist men inte minst, ett av Svensk Fågels starkaste mervärden är arbetet med hållbarhet. Det handlar om allt från klimatsmarthet till social och ekonomisk hållbarhet – både på gården och på slakterierna. Under 2018 kommer Svensk Fågel ta ytterligare krafttag och utföra en omfattande översyn av branschens hållbarhetsarbete. Allt för att hitta nuvarande starka sidor och undersöka vad som kan förbättras ytterligare.