Svartmålning, menar branschorganisationen i sitt debattsvar och tillbakavisar kritiken från Djurens rätt i branschtidningen Fri Köpenskap. Här kan du ta del av Jennys svar på tal mot kritiken.
Min familj har brukat vår gård i Småland i generationer. Vi lägger ner hela vår själ och hjärta i att bruka marken och föda upp djur. Djur som föds upp på bästa sätt och sedan blir mat till svenska folket.
Jag är stolt över mina kycklingar och vår uppfödning. Svenska bönder har en unik djurvälfärd och ett hållbarhetstänk utöver det vanliga. Men det är också tufft, för vi tummar självklart aldrig på kvaliteten och vi följer världens kanske strängaste djurskyddslag samtidigt som vi inom Svensk Fågel har ännu hårdare krav.
Att då läsa Djurens Rätts kritik och påhopp i Fri Köpenskap 3 juni, på oss svenska bönder gör mig både ledsen och riktigt arg. Är vårt arbete inget värt? Jo, som tur är vet jag att svenska folket verkligen uppskattar vårt jobb och den mat vi tar fram, enligt flera konsumentundersökningar.
Förra året ökade andelen av svensk matfågel med 3,1 procent men samtidigt importeras det cirka 30 procent till Sverige (Jordbruksverket), huvudsakligen till offentlig sektor och privatrestauranger, där konsumenten inte får göra ett aktivt val.
Att påstå att franska kycklingar haft det bättre än svenska saknar grund och tyder tyvärr på okunskap. Däremot välkomnar jag att franska livsmedelskedjor nu äntligen börjar välja den väg som vi i Sverige har jobbat med sedan 1980-talet.
En väg som har lett till att vi kan erbjuda konsumenterna en svensk kyckling som är unik – fri från salmonella och med världens kanske lägsta förbrukning av antibiotika. En antibiotikaförbrukning som i stora delar av världen, även i Frankrike, leder till resistenta bakterier.
Den franska kycklingproduktionen har en mycket hög andel resistens (enligt ECDC och EFSA, rapport om antibiotikaresistens i EU) och som enligt WHO är ett av vår tids stora hälsoproblem. En frisk välmående kyckling behöver ingen onödig antibiotikabehandling.
All svensk kyckling hos Svensk Fågels medlemmar är uppfödd med långtgående krav utöver EU-lagstiftningen. När det gäller de punkter som Djurens Rätt hänvisat till så kan vi visa att svensk kyckling svarar upp på de flesta kraven, det är inget nytt för oss – tvärtom.
Men produktion av livsmedel kräver så mycket mer än enbart dessa krav och här är frågor som livsmedelssäkerhet och hållbarhet med effektiv resursanvändning minst lika viktigt. En helhetsbild från jord till bord är nödvändigt att ha och kanske det viktigaste, resultatet.
För oavsett ras eller sort så är det viktigt för mig som bonde och för svenska konsumenter att kycklingen är hållbar, har god djurhälsa och inte minst är säker utöver att den ska vara god. Det fina här är att vi i Sverige verkligen mäter allt detta.
Vi har omfattande kvalitets- och omsorgsprogram samt utför kontinuerligt undersökningar. Alla program är utarbetade av experter, forskare och sker i nära samarbete med myndigheterna. Programmen övervakas för att vi ska kunna följa upp resultat som ett verktyg för att hela tiden bli bättre. Det handlar inte bara om tyckande. Vi vet att vi gör rätt och våra tuffa krav bygger på årtionden av forskning och utveckling.
Att Djurens rätt, som har som mål att vi inte ska äta animaliska proteiner överhuvudtaget, väljer att svartmåla mitt och andra svenska bönders arbete gör mig besviken. Jag tror mig också veta att svenska livsmedelskedjor har stor kunskap om vad vi står för och inte minst att de har stort förtroende för oss svenska bönder. Precis som svenska konsumenter har.
Jenny Andersson, småländsk kycklingbonde och ordförande i branschorganisationen Svensk Fågel.