Överanvändning av antibiotika och utveckling av resistenta bakterier är en av vår tids viktigaste och allvarligaste hälsofrågor. Svensk Fågel arbetar aktivt för att minimera användningen av all form av antibiotika. Svenska kycklingbönder använder inte tillväxtantibiotika eller preparat som äventyrar hälsan hos djur eller människor. I andra länder är situationen tyvärr inte lika positiv.
Att använda antibiotika i förebyggande syfte inom djur- uppfödning är direkt kopplat till ökad antibiotikaresistens. Det kan i förlängningen leda till att vi får allt svårare att behandla olika former av sjukdomar hos människor. Svensk Fågel har sedan många år tillbaka arbetat förebyggande med smittskydd på gårdsnivå för att minska behovet och användningen av antibiotika. Endast sjuka djur behandlas och det skiljer Sverige från många andra länder. Utomlands ges antibiotika ofta i förebyggande syfte för att de inte ska bli sjuka och för att de ska växa bättre.
För att slippa använda antibiotika krävs arbete som minimerar risken för att djuren överhuvudtaget ska bli sjuka. Det är det som också har varit den svenska model- len under många år. Svenska kycklingbönder arbetar med fokus på att föda upp friska djur genom gott smittskydd och djurvälfärd för att skapa miljöer där antibiotikabehandling inte behövs.
Varsamt användande vid sjukdom
Ibland händer det att kycklingar blir sjuka och behöver få antibiotika. Även då är det viktigt med vilken typ av antibiotika som används. I Sverige undviks exempelvis antibiotikatyper som gynnar förekomsten av ESBL vid behandling av kyckling. ESBL är enzymer som bryter ner viktiga antibiotikatyper. Bakterier som bildar ESBL är resistenta mot dessa läkemedel. Kort sagt är användning av antibiotika till svensk kyckling och kalkon mycket begränsad och statistik samlas in årligen via besättningsveterinärer för uppföljning som stäms av med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Koccidiostatika är ett tillåtet medel som enligt en mycket strikt och teoretisk definition tillhör det man kallar antibiotika. Detta för att Koccidiostatika bildas av en levande organism och har effekt mot en annan levande organism. Dock är det ett medel mot tarmparasiten koccidios och klassas av EU som en fodertillsats och används inte i Sverige för att behandla sjuka djur. Det finns ingen risk för resistens hos människor vid användning av parasitmedlet då substansen inte används inom sjukvården.
Antibiotikaanvändning hos kycklingflockar inom Svensk Fågel:
Resultat
Den svenska kycklingbranschen har arbetat konsekvent och långsiktigt med att minska behovet av antibiotika vilket har varit framgångsrikt. All antibiotikaanvändning till kyckling- flockar inom Svensk Fågel registreras och skickas till SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt). Resultatet är, med internationella mått, helt unikt. Av 3 684 provtagna flockar under 2021 hade endast en flock antibiotikabehandlats, det vill säga 0,4 procent. Det är exceptionellt låga siffror jämfört med övriga EU och andra köttslag.
Och det är skillnad
Den svenska antibiotikaanvändningen är som sagt mycket liten och det är enbart kycklingar och kalkoner med diagnos av veterinär med receptförskrivning som behandlas. Att konsekvent tillsätta små doser antibiotika i foder eller vatten, så kallad tillväxtbefrämjande antibiotikaanvändning, har varit förbjudet inom svensk kycklinguppfödning sedan 1986. Sverige var tidiga med den här typen av reglering och först 2006 började samma förbud gälla inom EU, mycket tack vare svensk påtryckning. Användandet av antibiotika är fortfarande avsevärt mycket lägre i Sverige än i de flesta andra europeiska länderna.
Faktablad om antibiotikaresistens som pdf
Senast uppdaterad: 12 juli 2022