Antibiotikaanvändning och resistens i Sverige vs EU

Förekomsten av antibiotikaresistens bland bakterier hos matfågel (kyckling och kalkon) i Sverige är mycket låg. Förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos kyckling har dessutom minskat rejält. I övriga Europa och i övriga länder i världen ser situationen sämre ut, här är förekomsten av ESBL bland kyckling betydligt högre.

I EU:s övervakning av antibiotikaresistens hos bakterier från djur undersöks bland annat tarmbakterier (kolibakterier) från slumpmässigt valda friska djur vid slakt.

Resultaten speglar hur användningen av antibiotika över tid har påverkat djurpopulationens bakterieflora. Man kan se det som ett ekologiskt fotavtryck. Därför används ofta begreppet indikatorbakterier för denna typ av undersökning.

Normalfloran anses utgöra ett lager av resistensgener som på olika sätt kan spridas till andra bakterier hos djur och människor.

Bilden nedan illustrerar hur användning/överanvändning av antibiotika kan spegla graden av antibiotikaresistens. Användningen av antibiotika till matfågel i Sverige och i de övriga nordiska länderna är mycket låg, vilket resulterar i få resistenta tarmbakterier.

Ju mörkare grönt i kartan – desto färre bakterier bär resistens. Alltså ju mer grönt desto bättre.

Ju mörkare grönt i kartan – desto färre bakterier bär resistens. Alltså ju mer grönt desto bättre.

Bild från The European Union summary report on antimicrobial resistance in zoonotic and indicator bacteria from humans, animals and food in 2016 (Figur 91, sid. 187 i rapporten), ECDC och EFSA.

Låg användning av antibiotika till svensk kyckling

I Sverige är målsättningen att alltid jobba förebyggande för att minska behovet av antibiotika. Under de år då det förekommit någon behandling alls har det varit i samband med någon form av problem, innan de identifierats och åtgärdats. Enbart när det har funnits  behov av djurskyddsskäl – ”så lite som möjligt men så mycket som behövs”.

ESBL Extended spectrum betalactamase
Inom ramen för övervakningsprogrammet SVARM har förekomsten av ESBL bildande E. coli-bakterier från svenska friska slaktkycklingar undersökts med selektiva metoder sedan 2010.

Redan 2010 upptäcktes att en stor andel av kycklingarna bar på sådana bakterier. Initialt ökade förekomsten men sedan dess har den minskat över tid med en avsevärd minskning från2017 (Figur 2) i Sverige.

Figur 2: Andel tarmprov från kyckling i Sverige i vilka ESBL-bildande E. Coli isoleras med selektiva metoder.

Data från övervakningsprogrammet SVARM.

 

Figur 3: Andel flockar med daggamla avelsdjur och andel av prov från dessa flockar där ESBL-bildande E.coli isolerats med selektiva metoder. Data från SVA.2