Svensk Fågel arbetar aktivt och framgångsrikt för att minimera användningen av antibiotika i uppfödningen. Det är väldigt få kycklingflockar som behandlas årligen. Ändå finns många frågor och en del missuppfattningar om antibiotika i kyckling. Vi lät därför vår expert, chefsveterinär Pia Gustavsson, reda ut begreppen:
1. Finns det antibiotika i svensk kyckling?
Nej, det finns det absolut inte. Svensk kyckling och kalkon är idag friskare än någonsin och behöver därför inte behandlas med antibiotika.
Om en flock skulle behandlas, vilket är ovanligt, måste karensregler respekteras. Det betyder att antibiotikan i så fall måste vara helt ute ur systemet innan kycklingen slaktas och blir livsmedel.
2. Hur kan jag lita på att svensk kyckling är fritt från antibiotika?
Svensk kycklinguppfödning ingår i ett nationellt övervakningsprogram. Jordbruksverket gör stickprovskontroller på gårdarna och kontrollerar att de levande djuren inte innehåller några läkemedel som inte är godkända. Dessutom gör Livsmedelsverket liknande kontroller på slaktade djur som blir livsmedel, så att karenstider respekteras och köttet inte innehåller antibiotika eller andra läkemedel.
3. Hur är det med antibiotika i utländsk kyckling jämfört med svensk?
Det är svårt för oss som svensk branschorganisation att svara på. Inom EU får inte tillväxtfrämjande antibiotika användas.
När det gäller behandling med antibiotika, som ges först om djuret har blivit sjukt, finns stora skillnader mellan olika länder inom EU. I vissa länder behandlas en flock flera gånger under uppfödningen, utan att det går att spåra rester av antibiotika i köttet. Spår av antibiotikabehandling försvinner nämligen några dagar efter att kuren avslutats (efter karenstiden).
Antibiotikabehandling i olika EU-länder:
Problemet med den här typen av ”överanvändning” är givetvis risken för att bakterier utvecklar resistens. Det är ur ett svenskt perspektiv inte ett hållbart sätt att föda upp djur som ska bli livsmedel. I Sverige har kyckling- och kalkonbönder istället under många år framgångsrikt arbetat med att skapa en optimal miljö i stallarna där djuren är friska under hela uppfödningstiden.
Antal antibiotikabehandlade kycklingflockar i Sverige per år (i blått):
För 2022 behandlades enbart 10 flockar av 3470 – (0,3 %) – antibiotikaanvändning för Svensk Fågel-anslutna kycklingflockar.
Observera att de svenska nivåerna ligger under 1 procent för de senaste sex åren. Utomlands ligger nivåerna betydligt högre, på nivåer från 20 till 80 procent. Den jämförelsevis högre nivån i svenska mått för år 2015 låg fortfarande under 1 % antibiotikabehandling och berodde på ett e-coliutbrott bland föräldradjuren.
4. Antibiotikaresistenta bakterier då, finns det risk för det?
Resistenta bakterier finns i vår omvärld och även på kött. Generellt så har Sverige ett bättre läge tack vare låg antibiotikaförbrukning och ett väl fungerande förebyggande smittskydd på gårdarna. Det är en bra anledning till att leta efter Gula Pippin, Svensk Fågels märkning, när du ska köpa kyckling.
Bakteriestammar som bär på ESBL är vanligare utomlands än i Sverige. Många svenska turister som har varit i Thailand eller andra delar av Asien bär ESBL i tarmen vid hemkomst, troligtvis genom att förekomsten i dessa länder är mycket hög.
En viss förekomst av antibiotikaresistenta bakterier, så kallade ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) kan förekomma i tarmen hos kycklingar. Med rätt hantering och tillagning är det ingen fara för oss konsumenter eftersom ESBL dör vid 70 grader. Hettar du upp kycklingköttet till 72 grader, vilket normalt görs vid matlagning, så dör alla typer av bakterier.
Sverige och övriga EU länder övervakar förekomsten av antibiotikaresistens och ESBL löpande – Rapporter om resultat publiceras årligen här, genom Swedres Svarm – Svensk veterinär antibiotika resistens monitoring program som är en del av Strama – samverkan mot antibiotikaresistens.
För dig som vill veta mer:
Livsmedelsverkets rapport om resistenta bakterier och livsmedel
Om antibiotika och djur av SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt
Mer om antibiotika och antibiotikaresistens
Kontakt:
Pia Gustavsson, chefsveterinär, Svensk Fågel
pia@svenskfagel.se
073 811 80 50