Medan många sjukhus runt om i Sverige kämpar med att bekämpa multiresistenta bakterier serveras patientierna importerad, antibiotikabehandlad kyckling. Det visar en kartläggning som branschorganisationen Svensk Fågel har genomfört. Regeringen har nyligen lyft frågan och vill ha en obligatorisk ursprungsmärkning inom restaurang och storkök. Men det tar tid att skapa förändring och under tiden ökar risken för resistens i världen på grund av överanvändning av antibiotika i livsmedelsproduktionen. Landsting och regioner bör därför omedelbart se över sina rutiner vid inköp av livsmedel och välja kyckling där en restriktiv antibiotikabehandling tillämpas.
I många länder – både i Europa men även i Asien och Syd- och Nordamerika – används antibiotika ofta slentrianmässigt i uppfödning av djur. Något som kamouflerar en dålig djurhållning och djurhälsa vilket leder till en ökad resistens mot antibiotika i världen. WHO beskriver de motståndskraftiga bakterierna som det största hotet mot folkhälsan.
Trots detta serveras en del av Sveriges regioner och landsting importerad kyckling från länder som inte har samma strikta krav och kontroll som i Sverige. Detta både när det gäller djurhälsa, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet. Det framkommer av en kartläggning som Svensk Fågel genomfört bland upphandlingsansvariga i Sveriges regioner och Landsting under våren 2018.
Endast 5 serverar 100 procent svensk kyckling
Samtliga landsting/regioner i kartläggningen uppger att en majoritet av den kyckling som serveras kommer från Sverige. Däremot importeras i många fall färdiglagad eller behandlad kyckling från Europa men också från tredje land, exempelvis Thailand och Brasilien. En majoritet av de svarande landstingen/regionerna anger att de följer Upphandlingsmyndighetens riktlinjer men detta resulterar ändå i att exempelvis thailändsk kyckling serveras på sjukhusen.
Detta tyder på att kriterierna behöver ses över för att uppfylla de svenska kraven, både när det gäller djurvälfärd på gården men också på slakteriet. Dessutom måste nivån på antibiotikabehandlingar regleras eftersom förskrivning av veterinär inte behöver innebära att mängden antibiotika är låg.
Upphandlingsmyndigheten brister
Tyvärr har Upphandlingsmyndigheten inte lyckats hela vägen med att ställa motsvarande kriterier som ställs på den inhemska uppfödningen av kyckling. Detta arbete pågår dock nu. Kriterierna bör överensstämma med det svenska regelverket inklusive den svenska modellen som omfattar både djurvälfärd, djurhälsa och livsmedelssäkerhet.
Kartläggningen visar trots allt att det går att ställa krav för att få närodlad kyckling från våra gårdar i Sverige. Är det brist på kunskap eller brist på uppföljning och kontroll? Den politiska ambitionen hos ett flertal landsting behöver stärkas upp om det inte i slutändan enbart ska handla om lägsta pris utan motsvarande kvalitetskrav som ställs på svenska bönder och producenter. Det är billigare med en kyckling som fötts upp under dåliga förhållanden och transporterats över halva jordklotet än att köpa mat från gårdar i närheten. Men på sikt kommer detta att kosta samhället enorma pengar men även lidande hos både patienter och djur. En översyn av kriterierna är därför angeläget. Dessutom måste den politiska viljan hos landstingspolitikerna höjas för god, mat med hög kvalitet. Och inte minst så måste kunskapen hos de offentliga upphandlarna höjas.
Maria Donis, VD Branschorganisationen Svensk Fågel
Läs hela kartläggningen från Svensk Fågel här:
Kartläggningsrapport Svensk Fågel i landsting och regioner 180723 slutligt (kopia)