Den tillfälliga ökning av vingskador som inträffade i början av förra året hos ett av Svensk Fågels medlemsföretag har nyligen uppmärksammats i media. Företaget har sedan upptäckten genomfört en rad åtgärder och arbetar intensivt tillsammans med Svensk Fågel och berörda myndigheter med att få ned skadorna ytterligare.
– Den kartläggning som gjorts och de kraftfulla åtgärder som företaget genomför ger effekt. Men det är ett komplicerat system och det tar tid att ta reda på exakt var skadorna kan uppkomma, säger Maria Donis, VD för Svensk Fågel.
Företaget arbetar nu intensivt tillsammans med experter och går systematiskt igenom hela produktionskedjan. Troligtvis är det flera faktorer som samverkar – något som gör att arbetet tar tid.
Konkreta åtgärder
De konkreta åtgärder som företaget har gjort är att att gå igenom följande delar för att se var brister kan uppkomma:
-
– Lastningsmaskin
– Lastningspersonal
– Transportbehållare
– Miljö i stallar
– Ljusnivå vid lastning
– Foderpåverkan
– Hälsostatus kyckling
– Slaktvikt
– Rutiner i hela värdekedjan
– Skillnader i anläggningar och mellan bönder
– Transporten av kycklingar
– Hantering och rutiner på slakterier
Lastmaskinen ersätter inte människor
I nyhetsinslagen om vingskador har en lastningsmaskin visats, filmad i Kanada. En lastningsmaskin ersätter inte människor, men den är ett hjälpmedel, även i Sverige, för att göra hanteringen av kycklingarna så skonsam som möjligt. Ett flertal vetenskapliga studier samt mer än ett decenniums användning i Sverige visar att den maskinella lastningen inte orsakar fler skador på kycklingarna än handlastning.
Maskinen styrs av flera människor som är på plats inne i stallet. Dessa personer har god kunskap om maskinens funktioner och erfarenhet av kycklinghantering. De reglerar noga hastighet och riktning på maskinen, baserat på kycklingarnas beteende. Då kycklingarna i grunden är bytesdjur kan de uppfatta handlastning som mycket skrämmande. En människa som lyfter upp en kyckling kan likställas med ett rovdjursangrepp av kycklingen.
Lastningsmaskinen är också konstant och funktionen påverkas inte, som hos en människa av faktorer som trötthet, stress etc.
Lita på gula pippin
Svensk kyckling märkt med gula pippin-symbolen är uppfödd hos Svensk Fågels medlemmar där man i alla led har arbetat enligt både svensk djurskyddslag och branschorganisationens egna kontrollprogram för att minimera skador och stress hos svenska kycklingar.
– Som medlem i Svensk Fågel följer företag och bönder kontroll- och övervakningsprogram som är tuffare än den svenska djurskyddslagen. Tillsammans med oss som branschorganisation sker även ett nära samarbete med berörda myndigheter – allt för att djuren ska må bra, säger Maria Donis.