Den internationella antibiotikaveckan – World Antimicrobial Awareness Week har nu inletts. Huvudtemat för denna världsomspännande vecka är att många samhällssektorer behöver arbeta tillsammans mot antibiotikaresistens. Detta gäller både för djur och människor. Svensk Fågels medlemmar har sedan många år arbetat fokuserat för att minska antibiotikabehandling i kyckling- och kalkonflockar och tycker att det känns tryggt att frågan om antibiotikaresistens ligger högt på agendan både inom EU och internationellt. Bakterier och resistens bryr sig inte om gränser och därför är det en gemensam global ödesfråga.
Svensk Fågels medlemmar bidrar konkret med att minska risken för resistens med varje flock, varje dag. Det arbetet görs genom att ge kycklingarna en miljö där behovet av antibiotikabehandling är minimalt.
Friska djur behöver inte antibiotika
Sedan kan djur givetvis bli sjuka. I Sverige, till skillnad mot i många andra länder innebär det inte att flocken per automatik behandlas med antibiotika. Virusinfektioner ska ju till exempel inte behandlas med antibiotika (ingen effekt mot virus) och om miljön i övrigt är bra är risken för bakterieinfektioner som följd av virus relativt liten. Det finns med andra ord inget behov av antibiotika. Detsamma gäller vid de flesta infektioner med E.coli, där antibiotika fungerar dåligt samtidigt som risken för att E.coli utvecklar resistens är relativt hög.
För att kunna upprätthålla god djurvälfärd i en flock med en E.coli infektion utan antibiotika kan djurägaren behöva avliva sjuka djur som inte tillfrisknar. Valet är givetvis enklare i ett samhälle där medvetenhet och kunskap om både hur djur föds upp och om risken för resistens, är hög. Valet att undvika antibiotikabehandling och alla förebyggande åtgärder som krävs för friska djur, innebär att det är ett medvetet val som gör svensk kyckling och kalkon dyrare än motsvarande importerad. Samtidigt är det ett mervärde, kanske det viktigaste, kopplat till svensk kyckling och kalkon.
Svensk Fågels policy är att minska behovet av antibiotika så mycket som möjligt och i hög utsträckning helt avstå behandling vid infektioner med E.coli. Resultatet syns tydligt när man jämför förekomsten av resistens hos vanliga E.coli i tarmen på friska kycklingar och kalkoner, mellan olika länder inom EU.
Källa: (EFSA)
https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2022.7209
Behandlade flockar i procent:
2011 0,2
2012 0,04
2013 0,13
2014 0,1
2015 1,0
2016 0,4
2017 0,03
2018 0,12
2019 1,6
2020 0,35
2021 0,4
Källa: Rapporterat till SVA
Expertstöd
Oskar Nilsson är expert på antibiotikafrågor på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och stödjer Svensk Fågels och svenska kycklingbönders arbete i antbiotikafrågan:
”Antibiotikabehandling av kyckling och kalkon i kommersiell produktion i Sverige sker mycket sällan. Normalt behandlas endast ett fåtal flockar per år. Detta är en tydlig indikation på att hälsan i kyckling/kalkonbesättningar i Sverige är god. Troligtvis som en följd av att goda hygien- och smittskyddsrutiner hindrar att fåglarna infekteras av många smittämnen.”
Oskar Nilsson, SVA
”Den låga användningen avspeglas i ett stabilt gott resistensläge hos slumpmässiga tarmbakterier (Escherichia coli) från friska slaktkycklingar (ex figur 31 samt figur 35a kyckling och b kalkon i EU:s rapport om AMR 2019–2020).
Det goda läget syns framför allt när förekomsten i Sverige ställs i relation till jämförbara data från andra länder i Europa där situationen i Sverige, Norge, Finland och Island är betydligt bättre än i exempelvis Syd- och Östeuropa (se figur 33c samt figur 35a i EU:s rapport om AMR 2019–2020).”
Fig 35 a (kyckling), b (kalkon) – andel e-coli utan resistens. Ju högre staplar desto mer mottaglig är e-colibakterien för antibiotikabehandling med anledning av att resistensen hos bakterien i dessa länder är lägre eller mycket låg:
Ju lägre nivå på kurvorna desto mer mottaglig är e-colibakterien för antibiotikabehandling med anledning av att resistensen hos bakterien i dessa länder är lägre eller mycket låg.
Länk till hela rapporten: