Med anledning av kritiken i media kring ett av våra medlemsföretag vill vi tydliggöra arbetet vi gör inom hela den svensk kycklingbranschen, från gård till slakteri. Vårt mål är att djuren ska må så bra som möjligt under hela uppfödningen, från bonde till transport och slakteri. Vi arbetar intensivt med att minimera antalet skador under lastning och transport.
Svensk Fågels vision är att inga djur på något sätt ska påverkas negativt under transport och slakt. I Sverige har vi kommit väldigt långt, men vi kan och ska hela tiden bli bättre.
Transport, lastning och myndighetskontroller
Den svenska uppfödningen av kyckling och kalkon ligger långt framme inom EU. Tyvärr finns det ännu inte någon jämförbara data kring last- eller transportskador tillgänglig på europeisk nivå. Hade det funnits det skulle den datan visa att Sverige ligger långt fram när det gäller provtagning, kontroll och rapportering. I Sverige finns 96 slakterier som står under myndighetens kontroll, endast 6 st av dem är anslutna till Svensk Fågel. Att det förekommer anmärkningar och kontrollrapporter från myndigheter under produktionen är inte konstigt utan ett hjälpmedel för företagen att agera. Med anmärkningar menas allt ifrån att en fläkt inte fungerar till att ett djur kan vara skadat.
I nuläget förekommer endast ett (1) pågående föreläggande som företaget håller på att stänga. Det handlar om dokumentation och beskrivning om vilka åtgärder som görs vid skadade djur. Övriga 90 slakterier som angavs i media är slakterier som inte är anslutna till Svensk Fågel och som även innefattar andra djurslag.
Åtgärder och resultat gällande vingskador
Branschriktlinjer för vingskador utarbetades redan 2006 av Svensk Fågel men bedömning av skador har varierat mellan anläggningarna. I samband med att en ökning av vingskador noterades vid årsskiftet 2018/2019 vidtog branschen ytterligare åtgärder. Följande arbetar vi med i dag som har gett effekt och visar att förekomsten har gått ner för alla våra medlemsföretag:
Direkta åtgärder
- Svensk Fågel tillsatte en arbetsgrupp, Vingskadegruppen som består av veterinär, fjäderfäexpert, djurskyddsansvariga på slakterier, last/plockföretag och djurägare.
- Översyn och uppdatering av branschriktlinjer har genomförts där stickprovsmätning sker före och efter urlastning samt vid ankomst till slakteri för att kunna identifiera var skador uppstår (tidigare riktlinjer mätte endast att skador förekom).
- Kalibrering i bedömning av vingskador på slakterierna.
- Individuella larmnivåer upprättas på respektive slakteri. Vid en ökning ska åtgärder vidtas beroende på var skadan uppstår.
- Utbildningsinsatser genomfördes av Svensk Fågel för lastpersonal under hösten 2020 med föreläsare från länsstyrelsen och revisor från certifieringsorgan. Framöver är det inplanerat två nya utbildningstillfällen till vintern 2021.
- Svensk Fågel genomförde utbildningsinsatser hos uppfödare och djurskyddsansvariga på slakterierna i samband med utbildningsdagar och branschmöte under jan-feb 2019, hösten 2020 och våren 2021.
- Månatlig redovisning och trendutveckling med VD på respektive slakteriföretag redovisas av Svensk Fågel.
- Digitalt utbildningsmaterial färdigställdes under sommaren 2021 som nu används av branschfolk.
- Ny operatör och ägarbyte har skett hos två lastföretag samt investering i ytterligare lastmaskiner.
- Dialog med Livsmedelsverket tillsammans med branschföreträdare har genomförts för att upprätta snabba återkopplingar och regionala dialoger med berörda aktörer.
- All personal ska upprätthålla tillräcklig kompetens för att hantera kycklingar, här är det speciellt viktigt att arbetsledaren har genomgått den digitala utbildningen.
- Lastningsparametrar (kompetens och utbildning hos personal samt djurhantering), är tillagda som kontrollpunkt vid Svensk Fågels interna slakterirevisioner
Resultat
- Med standardiserad mätning och återrapportering har frekvensen. vingskador tydligt minskat i branschen.
- Då mätning numera sker såväl före som efter urlastning på slakterierna har ytterligare investeringar gjorts i utrustning som minskar skadefrekvensen.
- Månatlig redovisning redogörs för respektive slakteri (data finns alltid tillgänglig). Om en ökning har förekommit ska slakteriet följa upp orsak och beroende på var orsaken ligger ska åtgärder vidtas av berörd part (djurägare/lastföretag/transportör/slakteri).
- Resultat används i Erfa-grupper och vid utbildningstillfällen.
- Förekomsten av vingskador har minskat och ligger idag på betydligt lägre nivåer.
Klämskador
Klämskador kan förekomma i samband med lastning då djuren rör på sig och flaxar. Här är det viktigt att djuren hanteras varsamt och att personalen är observanta på om olyckor sker. Det är viktigt att klämda djur avlägsnas direkt och om djuren är kraftigt skadade, att djuren avlivas omgående.
Klämskador är inget som Svensk Fågel i dag mäter men det här är under utredning för hur det ska rapporteras in, då det samlas in vid en annan position på anläggningen.
Då behållarna inte alltid är optimala ur ett djurskyddsperspektiv, trots att dom är godkända av myndigheten, så sker det en ständig modifiering för att minska risken för skador.
Ostuckna djur
I avvikelsen kring ostuckna kycklingar är en tillfällig avvikelse, men viktigt att understryka, att djuren har varit djupt nedsövda eller döda och att det inte varit frågan om något djurlidande.
Att avvikelser fångas upp visar att systemet fungerar. Vid avvikelser sätts åtgärder in, följs upp och åtgärdas systematiskt. Vid oklarheter kring myndighetens aviserade avvikelser är det viktigt att en dialog sker mellan parterna för att inga missförstånd eller felaktigheter uppstår. Sådana rutiner bör upprättas av myndigheten.
Nya myndighetsrutiner komplicerar
Myndigheterna i Sverige har sedan 2018 infört nya rutiner när det gäller avvikelser från djurskyddslagen på slakterier, anmärkningar och hantering av dessa.
Alla avvikelser, även när det gäller enstaka djur, underrättas nu av Livsmedelsverket till Länsstyrelsen. Tidigare hanterades avvikelser direkt i dialog med bonden, transportören eller slakteriet tillsammans med Livsmedelsverket. Det är alltså inte så att djurskyddet har blivit sämre bara för att Länsstyrelsen idag får fler underrättelser. Men det här systemet kan däremot innebära att arbetet med ett bra djurskydd försämras då långa handläggningstider hos Länsstyrelsen kan innebära att tiden från avvikelse till åtgärd blir längre än tidigare – om inte avvikelser meddelas direkt till företaget. Här har branschorganisationen fört dialog med Livsmedelsverket och Jordbruksverket för att upprätta rutiner för en omedelbar återkoppling när avvikelser uppstår.
Lagstiftning och kontroll
Kycklingar som föds upp hos bönder anslutna till Svensk Fågel lastas på gården under sträng övervakning av bonden eller dennes personal. I samband med lastning och transport kan det ändå tyvärr ibland inträffa att kycklingar skadas eller dör. Detta är något som självklart inte är bra och något hela branschen arbetar för att undvika. Bönderna är måna om sina djur och ingen tjänar på skadade kycklingar. När djuren skadas är det av största vikt att djuren behandlas eller vid behov omedelbart avlivas.
Sverige ligger långt framme
Det finns stora skillnader i krav kring transport och slakt mellan Sverige och övriga EU-länder. Det handlar om att vi i Sverige har kortare transporttider, tuffare utbildningskrav av transportörer och att vi följer upp dödlighet och skador redan vid mycket låga nivåer.
Dessutom har vi i Sverige krav på starkare bedövningsstyrka i samband med slakt.
Generellt har branschen väldigt få förlägganden och konsumenter har ett högt förtroende för svensk kyckling. Som branschorganisation tycker vi också att det är viktigt att se till helheten och det arbete som läggs ner både när det gäller djurvälfärd och livsmedelssäkerhet, och i synnerhet i jämförelse med hur det ser ut i många andra länder. Konsumenterna vill äta närproducerat och vi noterar en konsumtionsökning av svensk kyckling första halvåret och att just andelen svenskt har ökat.
Krav för att använda Svensk Fågel-märket
För att få använda Svensk Fågels märkning på sina produkter ska våra medlemmar följa krav på bedövning som är det viktigaste kravet både i svensk lagstiftning och i våra kvalitetsprogram. Kontrollen av bedövning sker av såväl oberoende myndighet som ständigt finns på plats och genom ackrediterat kontrollorgan på uppdrag av branschorganisation genom en årlig kontroll.
Vidare har Svensk Fågel tagit fram ett flertal program inom djurvälfärd och djurhälsa som medlemmarna har att följa som till exempel Fothälsoprogramet och programmen om campylobakter, salmonella och antibiotikaresistens (ESBL) . Programmen är hjälpmedel för att förebygga djursjukdomar och förbättra djuromsorgen. Dessa program modifieras vartefter ny kunskap och forskning tas fram och ligger till grund för utbildning samt revisioner på gårdar och anläggningar.
Kontakt och mer information:
Maria Donis, VD, Svensk Fågel
0708254858
maria.donis@svenskfagel.se