Sommarens torka och bränder fortsätter att sätta press på de svenska bönderna. Konsekvenserna slår nu med full kraft även mot den svenska matfågelbranschen. Åtgärder måste därför snabbt sättas in som stillar kycklingböndernas oro för att importerade ”fulkycklingar” ska fylla diskarna.
Just nu slår priserna för kycklingarnas foder i höjden efter de usla spannmålsskördarna och bönderna tecknar nya foderavtal, som innebär cirka 30 procent högre kostnader, beroende på vilken foderkomposition som används. På grund av torkan riskerar också kycklingsstallarnas ströbädd som består av halm eller kutterspån att bli väsentligt dyrare och dessutom aviseras höjda elpriser.
I valrörelsen har politikerna vaknat till och insett de gröna näringarnas utsatthet när vädrets makter slår mot den inhemska livsmedelsproduktionen. Det har bland annat lett till att det har utlovats stödåtgärder. Men de har hittills inte uppmärksammat att situationen nu också drabbar en bransch som inte varit bortskämd med subventioner – svensk matfågel. Om olika former av stödåtgärder enbart sker till vissa djurslag, snedvrider detta konkurrensen mot mer billigt kött i affärerna och kommunerna, medan svensk matfågel på egen hand får bära fördyringen av torkan, som nu slår kraftfullt mot bonden.
Oro för importerad ”fulkyckling”
– Torkan drabbar alla lantbrukare och en prishöjning för att täcka kostnaderna för maten måste konsumenterna ha i beräkning. Alternativet är att bonden upphör med produktion av svensk mat, säger Jenny Andersson, ordförande i Svensk Fågel och kycklingbonde i Småland.
Sverige är en internationell förebild för det sätt man tar hand om djuren. I Sverige förbjöds till exempel tillväxtantibiotika för drygt 30 år sedan. Svenska kycklingar antibiotikabehandlas heller inte i förebyggande syfte, utan ligger på en närmast försumbar nivå till skillnad från många andra länder i Europa och i resten av världen.
Skolmat och sjukhus ännu mer sårbara
Svensk Fågel har nyligen genomfört en kartläggning av skol- och sjukhusmaten i ett antal kommuner och landsting. Tyvärr visade det sig att det fortfarande är vanligt med importerad kyckling i svenska skolmatsalar och på sjukhus. Endast 5 av 21 landsting/regioner serverar 100 procent svensk kyckling.
– Vi är ingen bransch som subventioneras för våra tuffare krav när det gäller till exempel djurvälfärd. För att den svenska matproduktionen ska kunna stå på egna ben måste politiker säkerställa att svensk livsmedelsproduktion ges förutsättningar för att själva kunna vara bärkraftiga. Här behövs tillräckligt långsiktiga regler och villkor som gör att vi bönder kan vara konkurrenskraftiga av egen kraft, säger Jenny Andersson.
För att undvika den uppenbara risken för en utökad snedvriden konkurrens ställer vi kycklingbönder därför följande krav på landets politiker:
- Se till att matfågelbranschens ökade kostnader kompenseras genom sänkta kontrollavgifter på slakterierna.
- Låt god kvalitet istället för prisjakt vara ledstjärna i de upphandlingar som myndigheter men också för verksamheter som läggs på ut på entreprenad som personalmatsalar eller skolor.
- Bevaka hur övriga EU-länder med torka stöttar sina livsmedelsproducenter, så inte svenska bönder och livsmedelsföretag drabbas av orimliga konkurrensvillkor utöver det som redan finns idag.
– Med bara någon vecka kvar till valet behöver vi garantier att prishöjningarna kompenseras annars blir risken stor att konsekvenserna av torkan blir tomma kycklingstallar. Det är viktigt att alla inser att torkan är inte bara är böndernas kris, det är en kris som drabbar de svenska konsumenterna, avslutar Jenny Andersson.