Stor skillnad på svenskt och importerat

Vi brukar ofta slå oss för bröstet och hävda att vi i Sverige har världens bästa kyckling. På alla sätt är vi bäst i klassen. Men vad menar vi exakt, och har vi belägg för det? Svaret är ja.

På de flesta punkter skiljer sig den svenska och importerade kycklingen åt. Och skillnaderna är stora. Så funkar det Sverige har en av världens tuffaste djurskyddslagstiftning och även hårda hälsokrav. Men inom Svensk Fågel nöjer vi oss inte med det. Som medlem hos oss har man att följa branschorganisationens krav som går ännu längre än lagen. Den svenska modellen har under lång tid grundat sig i idén att ett förebyggande arbete i samtliga led ger friska och välmående kycklingar. Något alla tjänar på.

Såväl djur och bönder som konsumenter Svensk Fågel ställer kvalitetskrav genom värdekedjan, från mor-och farföräldradjur till kyckling- och kalkonbönderna och slakteri.

Något som särskiljer den svenska kycklingen och kalkonen ännu mer från den importerade. Inom EU har man endast ett fåtal regler för uppfödning, transport och slakt av kyckling, för kalkon finns i princip inga regler alls. Medlemmar i Svensk Fågel följer flera olika program som säkerställer kvaliteten och säkerheten i den svenska kyckling- och kalkonbranschen.

Och det är skillnad
Svensk Fågel ställer mycket hårdare krav än någon annan branschorganisation inom matfågelbranschen. Kombinerat med den redan tuffa svenska lagstiftningen har den svenska kycklingen och kalkonen flera merväden gentemot den importerade. Förutom kontrollprogram har medlemmarna i Svensk Fågel förbundit sig att följa fler krav. Nedan listar vi några områden där skillnaden mellan Svensk Fågel och EU-lagstiftningen är tydlig.

 

faktablad om svenskt_import_uppdaterad 220725

a