Om bakterien
ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase) är en resistensmekanism hos vissa bakterier, ett enzym, som gör dem resistenta mot somliga typer av antibiotika. Fullt friska djur och människor kan bära på ESBL-bakterier utan att bli sjuka. Människor kan bli smittade på utlandsresor till exempelvis Sydeuropa, Indien, Egypten eller Thailand. År 2010 rapporterades de första provsvaren om ESBL i kyckling. Sedan dess har Svensk Fågel gjort kraftfulla insatser för att reducera förekomsten, och arbetar fortsatt intensivt med utmaningen.
Antibiotikaresistens – ett globalt problem
Det finns en rad olika resistenta bakterier i vårt samhälle och de har framför allt blivit ett stort problem inom sjukvården. ESBL är en av dem. Men den typ av ESBL som man funnit på svenska sjukhus är inte av samma typ som påträffas i svensk kyckling. Det innebär att risken att bli smittad av ESBL genom att hantera och äta kyckling är väldigt liten.
Kökshygien är A och O
Allt rått kött innehåller bakterier vilket är naturligt. Därför är det viktigt att alltid hålla god kökshygien och säkerställa att kycklingen är genomstekt. Olika temperaturer gäller för olika köttslag och styckdetaljer, så stektermometer är att rekommendera.
Då händerna är en vanlig smittobärare är det viktigt att tvätta händerna före, under och efter hantering av kött. Knivar och andra redskap ska diskas ordentligt i hett vatten. En separat skärbräda för kött bör också finnas i varje hem.
Se en film om sunt förnuft i köket med kyckling här:
Antibiotikaförbrukning i Sverige unikt låg
Förebyggande antibiotikabehandling har varit förbjudet i Sverige sedan 1986 och endast sjuka fåglar behandlas på ordination av veterinär. Branschens unikt låga användning beror på den svenska modell som lägger stor vikt vid förebyggande smittskydd och livsmedelssäkerhet. Den svenska modellen har bland annat resulterat i att den Gula Pippin-märkta kycklingen är salmonellafri.
Vi arbetar tillsammans med forskare och myndigheter för att reducera förekomsten av ESBL. År 2012 lyckades Svensk Fågel, tillsammans med företagen i Sverige och ett antal länder inom EU, få ett löfte av avelskläckerierna utomlands om att helt upphöra med förebyggande antibiotikabehandling till nykläckta kycklingar inom EU.
För 2022 behandlades enbart 10 flockar av 3470 – (0,3 %) – antibiotikaanvändning för Svensk Fågel-anslutna kycklingflockar.
Nuläge
I de fall ESBL har förekommit i kycklingproduktionen har det i huvudsakligen skett via import av dagsgamla avelskycklingar (mor- och farföräldraflockar, GP=grandparents). Under år 2010 och 2011 bar samtliga avelskycklingar som importerades till Sverige på ESBL. Andelen har därefter successivt minskat. Under år 2016 och 2017 vände trenden och endast 1 av 13 införda mor- och farföräldraflockar var ESBL-positiva under 2017.
Sedan år 2018 har ingen ESBL kunnat påvisas i införda avelsflockar.
Dialog med de utländska avelsföretagen gällande ESBL pågår ändå löpande om hur fortsatt minskad/ingen förekomst kan bibehållas. Mot bakgrund av de diskussioner som förs och hur avelsarbetet under senare år alltmer fokuserat på hållbarhet framför tillväxt, finns det inga skäl att betvivla utländska avelsföretags prioriteringar för framtiden. Här är det viktigt att Sverige tillsammans med övriga EU fortsätter att föra dialog och att samma krav ställs för alla.
Kontrollprogram
Syftet med Svensk Fågels program om resistensövervakning är att kartlägga förekomsten av ESBL i avelsflockar, och spridningen genom avelsledet till kyckling. Här testar och utvärderas också olika åtgärder för att förhindra den överföringen.
I september 2016 hölls ett högnivåmöte om antimikrobiell resistens (AMR) i FN:s generalförsamling i New York. Mötet skickade en stark politisk signal till världens ledare och berörda sektorer om behovet av ytterligare åtgärder för att bekämpa det växande problemet med antibiotikaresistens. Därefter tog den svenska regeringen fram en strategi för hur det fortsatta arbetet med bekämpning av resistenta bakterier ska se ut. Arbetet mot antibiotikaresistens ska vara långsiktigt och hållbart samt bygga vidare på det goda internationella anseende Sverige har i frågan. Strategin, som ska gälla fram till 2020, syftar till arbete nationellt, i EU samt internationellt och omfattar alla sektorer inklusive djurbesättningar.
Sverige och övriga EU länder övervakar förekomsten av antibiotikaresistens och ESBL löpande – Rapporter om resultat publiceras årligen här: Swedres Svarm – Svensk veterinär antibiotika resistens monitoring program som är en del av Strama – samverkan mot antibiotikaresistens.
De senaste siffrorna inom vårt ESBL-program hittar du här:
Årsrapport esbl 2023 populär slutlig
Frågor och svar om antibiotika
Antibiotikaresistens och ESBL i världen
Senast uppdaterad: 29 februari 2024