Överanvändning av antibiotika och utveckling av resistenta bakterier är en av vår tids viktigaste och allvarligaste hälsofrågor. Svensk Fågel arbetar aktivt för att minimera användningen av antibiotika. Svenska kycklingbönder använder inte tillväxtantibiotika eller preparat som äventyrar hälsan hos djur eller människor. I andra länder är situationen tyvärr inte lika positiv.
Så funkar det
Överanvändning av antibiotika inom djuruppfödning är direkt kopplat till ökad antibiotikaresistens. Det kan i förlängningen leda till att vi får allt svårare att behandla olika former av sjukdomar hos människor. Svensk Fågel har sedan många år tillbaka arbetat före-byggande med smittskydd på gårdsnivå för att minska behovet och användningen av antibiotika. Endast sju-ka djur behandlas efter veterinär förskrivning och det skiljer Sverige från många andra länder. Utomlands ges antibiotika ofta i förebyggande syfte för att de inte ska bli sjuka och för att de ska växa bättre, med eller utan veterinär förskrivning. För att slippa använda antibiotika krävs arbete som minimerar risken för att djuren överhuvudtaget ska bli sjuka. Det här har också har varit den svenska modellen under många år. Svenska kycklingbönder arbetar med fokus på att föda upp friska djur genom gott smittskydd och god djurvälfärd för att skapa miljöer där antibiotikabehandling inte behövs.
Varsamt användande vid sjukdom
Ibland händer det att kycklingar blir sjuka och behöver få antibiotika. Även då är det viktigt med vilken typ av antibiotika som används. I Sverige undviks exempelvis antibiotikatyper som gynnar förekomsten av ESBL vid behandling av kyckling. ESBL är ett enzym som bryter ner viktiga antibiotikatyper. Bakterier som bildar ESBL är resistenta mot dessa läkemedel. Kort sagt är användning av antibiotika till svensk kyckling och kal-kon mycket begränsad och statistik samlas in årligen via besättningsveterinärer för uppföljning som stäms av med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Koccidiostatika är ett tillåtet medel som enligt en mycket strikt och teoretisk definition tillhör det man kallar antibiotika, från grekiskan anti, mot och bios, liv. Detta för att Koccidiostatika bildas av en levan-de organism och har effekt mot en annan levande organism. Dock är det ett medel mot tarmparasiten koccidios och klassas av EU som en fodertillsats och används inte i Sverige för att behandla sjuka djur. Det finns ingen risk för resistens hos människor vid användning av parasitmedlet då substansen inte används inom sjukvården.
Antibiotika i Sverige och EU enligt SVA, 2021:
Så blev resultatet
Den svenska matfågelbranschen har arbetat kon-sekvent och långsiktigt med att minska behovet av antibiotika vilket har varit framgångsrikt. All antibio-tikaanvändning till kyckling- och kalkonflockar inom Svensk Fågel registreras och följs upp till SVA. Resul-tatet är, med internationella mått, helt unikt. Generellt är användningen inom den svenska djurpopulationen exceptionellt låga siffror jämfört med övriga EU, se figur 1.
Stor skillnad
Den svenska antibiotikaanvändningen är som sagt mycket liten och det är enbart kycklingar och kalko-ner med diagnos av veterinär med receptförskrivning som behandlas, se figur 2. Att konsekvent tillsätta små doser antibiotika i foder eller vatten, så kallad tillväxt-befrämjande antibiotikaanvändning, har varit förbjudet inom svensk kycklinguppfödning sedan 1986. Sverige var tidiga med den här typen av reglering och först 2006 började samma förbud gälla inom EU, mycket tack vare svensk påtryckning. Användandet av antibiotika är fortfarande avsevärt mycket lägre i Sverige än i de flesta andra europeiska länderna. För 2022 behandlades enbart 10 flockar av 3470 – (0,3 %) – antibiotikaanvändning för Svensk Fågel-anslutna kycklingflockar.
Fakta om antibiotikaanvändning som pdf
Senast uppdaterad: 12 mars 2020