ESBL och kyckling

Förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos svensk kyckling har minskat rejält. I övriga Europa och i övriga länder i världen ser situationen sämre ut, där förekomsten av ESBL bland kyckling är betydligt högre.

ESBL står för Extended spectrum betalactamase och är en resistensmekanism hos vissa bakterier, ett enzym som gör bakterierna resistenta mot viss typ av antibiotika. Fullt friska djur och människor kan bära på ESBL-bakterier utan att bli sjuka. Människor kan bli smittade på utlandsresor, till exempel till Sydeuropa, Indien, Egypten eller Thailand.

Förekomsten av ESBL i tarmen hos kyckling har konstaterats trots att den typ av antibiotika som driver ESBL- resistens inte använts inom svensk kycklinguppfödning.

Spåras till avelsdjur

Redan 2010 upptäcktes att en stor andel av kycklingarna bar på sådana bakterier, trots att användning av antibiotika i svensk kyckling är extremt låg. De första fynden under 2010 gav upphov till omedelbar smittspårning i avelsleden där proverna visade sig vara positiva hela vägen tillbaka till importen av daggamla avelsdjur, det vill säga mor- och farföräldradjuren från Storbritannien.

Inom ramen för övervakningsprogrammet SVARM har förekomsten av ESBL-bildande E. coli- bakterier från svenska friska kycklingar undersökts med selektiva metoder sedan 2010. Införda flockar provtas både vid ankomst och löpande senare under uppfödning och i produktion. Initialt ökade förekomsten men sedan dess har den minskat över tid med en avsevärd minskning från 2017 i Sverige. Här finns den senaste SVARM-rapporten som visar på fortsatt låga siffror. 

Under 2018 och 2019 har inga prov från införda avelsdjur varit positiva för ESBL.

Samma trend ses i prov från kyckling.

a