Fler frågor och svar

Frågor och svar om fågelinfluensa

Vad är fågelinfluensa?
Fågelinfluensa orsakas av ett virus vilket kan ge upphov till plötsliga sjukdoms-utbrott med varierande symptom/dödlighet från relativt symptomlösa (fr.a hos ankor och gäss) till mycket hög dödlighet hos tamfåglar. Sjukdomen har förekommit bland fjäderfä under hela 1900-talet.

Fågelinfluensaviruset är som de flesta influensavirus relativt artspecifikt, men samtidigt har dessa virus på olika sätt förmåga att ändra sin genetiska karaktär och därigenom möjlighet att infektera annan art. I Sydostasien har det rapporterats c:a 120 humanfall, varav ungefär hälften har avlidit. I samtliga dessa fall har det varit en mycket nära kontakt mellan sjuka fåglar och den insjuknade personen. Europeisk medicinska experter gör bedömningen att de fall som på senaste tiden rapporterats inte innebär någon risk för människa.

Hur smittar den?
Fåglar utsöndrar virus i avföringen. Människor som insjuknat har haft mycket nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Det finns inga säkra belägg för att sjukdomen kan överföras direkt från person till person.

Hur stor är risken att bli smittad?
Risken för människa att bli smittad är nästan obefintlig om personen i fråga inte har mycket tät kontakt med sjuka fåglar. Av alla miljontals människor i Asien som dagligen hanterar fåglar har hittills i år bara ett tiotal hamnat på sjukhus och fått diagnosen fågelinfluensa.

Törs jag äta kyckling?
Ja, självklart – det finns inga misstankar att någon har fått fågelinfluensa genom att äta kyckling. Viruset dör dessutom när det upphettas till 70 grader, därför är det som alltid viktigt att köttet är genomstekt. Svensk kyckling är dessutom inte smittad, titta efter vår blågula ursprungsmärkning när du handlar så att du vet vad du köper.

Om man inte blir sjuk av köttet, varför är det då importstopp på kycklingkött från de länder som har drabbats?
Anledningen till att man inte tillåter införsel av levande fjäderfä eller färska fjäderfäprodukter från AI-infekterade länder är för att minimera risken att sådana produkter ska kunna infektera tamfjäderfä eller vilda fåglar. Det finns inga konstaterade fall där människor blivit sjuka genom att äta fågelkött. Kycklingkött som har värmebehandlats (virus har avdödats) från länder med fågelinfluensa får importeras.

Hur kan vi förhindra att smittan kommer till Sverige?
Genom att följa de skyddsåtgärder som EU har infört när det gäller importförbud från de länder där man har konstaterat fågelinfluensa. Svenska myndigheter bevakar läget såväl nationellt som internationellt mycket noggrant och samarbetet mellan myndigheterna har intensifierats.

Kommer fågelinfluensan till Sverige, och i så fall hur drabbas vi?
Det är självklart omöjligt att svara på. Men sannolikheten att fågelinfluensa skall drabba den kommersiella höns/kalkon produktionen är liten. Salmonellaprogrammet har ställt som krav att vi har ett högt smittskydd. Tama och vilda fåglar kommer inte direkt i kontakt med varandra och det är långt mellan anläggningarna. Dessutom är det strikta hygienbarriärer när man besöker ett kycklingstall. Skulle vi få ett utbrott är möjligheten stor att vi kan stoppa spridningen mycket effektivt.

Kontrolleras svenska fåglar?
Övervakningen av fågelinfluensaviruset hos vilda fåglar och svenska fjäderfä sker genom EU:s gemensamma övervakningsprogram. Det svenska kontrollprogrammet omfattar undersökning av värphöns, avelsdjur, kalkoner, gäss, strutsar och vilda fåglar. Provtagning av fjäderfä sker genom blodprov vid slakt.

Vad gör svenska kycklingbönder för att förhindra att deras fåglar smittas?
Svenska kycklingbönder som är medlemmar i Svensk Fågel har redan i dag en mycket hög smittskyddskontroll, inte minst via vår tuffa salmonellakontroll. Hygienreglerna är mycket strikta och besökare får bara tillträde till stallet efter att ha passerat en hygienbarriär där det sker skobyte eller att man sätter på skoskydd . Dessutom får man inte besöka svenska kycklingbönder inom 24 timmar från det att man varit i kontakt med andra fåglar.

Hur märker man om kycklingarna blir sjuka, vilka är de första symtomen?
Symptomen kan variera beroende på vilken virustyp det handlar om. Allmänt kan man säga att sjukdomen har ett mycket hastigt förlopp och fåglarna kan dö utan att man sett några symptom. I andra fall ses nedsatt allmäntillstånd, blåfärgad hud, sänkt äggproduktion (höns), och minskad foderkonsumtion. Även hosta, andningssvårig-heter, svullet huvud, symptom från nervsystemet som exempelvis darrningar, kramper och svårigheter att gå samt diarré kan förekomma.

Vad ska uppfödaren göra om han eller hon misstänker att fåglarna är smittade?
Uppfödaren anmäler omedelbart detta till en veterinär som i sin tur kontaktar Jordbruksverket och länsstyrelsen (enligt epizootilagen).

Vad händer om en kyckling eller kalkonbesättning insjuknar?
Redan vid misstanke om fågelinfluensa lägger Jordbruksverket ett förbud/en spärr mot att flytta levande djur, ägg, gödsel eller annat som kan sprida smittan från gården. En veterinär tar ett blodprov och transporterar några fåglar för test till SVA. Där genomförs provtagning och obduktion samt analyser. SVA har dygnet runt jour. Jordbruksverket påbörjar omedelbart en smittskyddsutredning där man bland annat försöker spåra smittan. Om smittan kan ha spridits till en annan besättning spärras även denna av.

Om fågelinfluensa konstateras i en fjäderfäbesättning avlivas och destrueras samtliga djur omedelbart. Därefter rengörs och desinfekteras stallarna och andra utrymmen där djuren varit. Runt smittade anläggningar inrättas skydds- och övervakningsområden på tre respektive tio kilometers radie.

Ersätts uppfödaren om fåglarna slaktas ut?
Ja enligt epizootilagen har uppfödaren rätt till ersättning.

Kan uppfödaren åka på semester till länder som har drabbats av fågelin-fluensa?
Ja, risken att smittas är mycket liten och UD avråder inte från resor till länder som har fågelinfluensa. Men precis som för andra svenskar så gäller det att man inte får ta med levande fjäderfä eller råa fjäderfäprodukter till Sverige. Dessutom bör man undvika att besöka fjäderfäuppfödningar i dessa länder.

Om man som uppfödare varit på utlandssemester vad ska man tänka på när man kommer hem?
Här gäller samma regler som för andra svenskar, dvs att man ej får ta med sig levande fjäderfä eller råa fjäderfäprodukter till Sverige. Dessutom ska uppfödaren vara medveten om att kläder, skor etc som kan ha kommit i kontakt med avföring från fåglar är en stor smittorisk och måste därför noggrant tvättas och desinficeras.

Vem i Sverige har det övergripande ansvaret om vi drabbas av fågel-influensa?
Jordbruksverket har det övergripande ansvaret i bekämpningen.

Finns det i dag en beredskap bland myndigheter och bransch för ett utbrott?
Ja, det finns i dag en mycket hög beredskap hos både myndigheter och bransch.

Hur får jag mer information om fågelinfluensan?
Svenska myndigheter uppdaterar ständigt sin information, på följande hemsidor hittar du senaste nytt.

www.jordbruksverket.se
www.livsmedelsverket.se
www.socialstyrelsen.se
www.sva.se

Frågor & svar om campylobacter

Campylobacter finns naturligt i vår miljö och bakterien kan förekomma i till exempel kycklingflockar. I Sverige är dock förekomsten bland kycklingar lägre än i många andra länder. Bakterien kan orsaka maginfektioner hos människor men med rätt hantering av djur och mat kan riskerna minskas.

Vad är campylobacter?
Campylobacter är en bakterie som vanligen förekommer i tarmkanalen i de flesta varmblodiga däggdjur och fåglar och därmed också i jord och vatten. Men campylobacter framkallar sällan sjukdom hos djur. Hos människa framkallar campylobacter en mag- och tarminfektion med diarré. Campylobacter är den vanligaste bakteriella orsaken till mag- och tarmsjukdomar hos människor i Sverige.

Hur kan människor smittas?
Den största risken att smittas är vid utlandsvistelser. Två tredjedelar av campylobacterfallen som rapporteras i Sverige är smittade utomlands.

Smittvägarna kan vara följande:
– Vatten, som till exempel var orsak till de två största campylobacterutbrotten i Sverige (Grums och Marks kommun).
– Opastöriserad mjölk
– Livsmedel, till exempel färsk kyckling eller kött som har grillats dåligt
– Man kan också smittas av knivar och skärbräden som inte rengjorts ordentligt efter det att man har skurit kyckling eller annat kött
– Direktkontakt med hund och katt. En genomförd studie i Danmark av friska hundvalpar visade att 30 procent hade campylobacter i avföringen

Eftersom infektionsdosen kan vara låg, även för personer med gott allmäntillstånd, behöver bakterien inte tillväxa i livsmedlet för att åstadkomma infektion, och kylda livsmedel kontaminerade med Campylobacter utgör därför en smittrisk.

Vad kan jag som konsument göra för att undvika att smittas av campylobacter när jag äter kyckling?
Det viktigaste vid hantering av kyckling, precis som allt kött, är att ha god hygien i köket. Det innebär till exempel att man ska diska knivar och skärbrädor efter att man har skurit i kycklingen/köttet. Man ska också se till att kycklingköttet blir helt genomstekt, vilket sker vid cirka 70º C (kokt/grillat). Det innebär att köttet ska vara helt vitt — inte skärt, rött eller blodigt invid benen. Om man följer dessa regler så smittas man inte av campylobacter.

Hur är campylobacternivån i andra länder?
I många länder är campylobacternivån i kyckling betydligt högre än vad den är i Sverige. Sverige har således få smittade kycklingflockar sett i ett internationellt perspektiv. Dessutom har studier från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg visat att 80–95 procent av campylobacterna i importerad kyckling från Spanien och Thailand är multiresistenta. Muliresistens (innebärande att antibiotikabehandling inte alls fungerar) är ett problem som vi inte har i Sverige. Samma studie visade att endast 8 procent av de campylobacterna på svensk kyckling var resistenta mot enstaka antibiotika.

Hur smittas kycklingen med campylobacter?
Forskarna vet inte i dag exakt hur kycklingarna smittas. Men några troliga orsaker kan vara:
– Via kycklingarnas dricksvatten
– Brister i hygien i uppfödningsstallarna
– Insekter, främst flugor

Vad görs för att minska förekomsten av campylobacter hos kycklingar?
Branschorganisationen Svensk Fågel har länge arbetat med att minska förekomsten av campylobacter hos svensk kyckling. Redan år 1988 startade Svensk Fågel tillsammans med myndigheterna ett övervakningsprogram i syfte att minska förekomsten av campylobacter hos svensk kyckling. Ambitionen för branschen är att nå samma låga nivå som gäller för salmonella. I Sverige analyseras samtliga slaktkycklingflockar avseende förekomst av campylobacter vid slakten.

Det är viktigt att komma ihåg att campylobacter finns naturligt hos alla fåglar och på andra ställen i vår miljö. De svenska kycklinguppfödarna jobbar därför också dagligen med den så kallade biosäkerheten. Det betyder att man är noggrann med hygienen i uppfödningen. Inga vilda fåglar eller smågnagare kommer in i stallen och forskning sker också för att ta fram teknik för flugsäkring.

Varför säljs kycklingar som är smittade med campylobacter? Går det inte att göra motsvarande kontroll och åtgärdsprogram som man i Sverige gör med salmonella?
Kycklingarna tycks ofta bli smittade av campylobacter under de sista dagarna före slakt och eftersom det ännu så länge inte finns tillräckligt snabba och säkra analysmetoder går det inte säkerställa leverans av helt campylobacterfria kycklingar.

Vi vet att kyckling är en potentiell smittkälla men också att det finns många andra smittkällor (se ovan). De senaste studierna visar att 2/3 av de positiva humanfallen inte kan härledas till kyckling. Därför är viktigt med hanteringsanvisningar så att en god kökshygien tillämpas (se ovan). Observera att campylobacterkontroll inte förekommer på importerad kyckling.

Är det inte misslyckande från branschens sida att ändå en viss del, om ändå en liten del, av kycklingflockarna fortfarande är smittade?
Nej, det är det inte. Förbättringar sker successivt. När problemet uppdagades i samband med den så kallade campylobacterkrisen i slutet av 1980-talet var hela 60 procent av kycklingarna smittade. Tack vare den svenska kycklingbranschens övervakningsprogram, punktinsatser och riktade projekt samt flera studier har man nu (som nämnts ovan) kommit ned till avsevärt lägre nivåer av campylobacter i svensk kyckling.

Frågor och svar om koccidiostatika och narasin

Är koccidiostatika ett antibiotika?
Koccidiostatika är ett tillåtet medel som enligt en mycket strikt och teoretisk definition tillhör det man kallar antibiotika. Detta för att koccidiostatika bildas av en levande organism och har effekt mot en annan levande organism. Dock är det ett medel mot tarmparasiten koccidios och klassas av EU som en fodertillsats. Det finns ingen risk för resistens hos människor vid användning av parasitmedlet då substansen inte används inom sjukvården.

Vad är koccidios?
Koccidios är en tarmparasit som ger tarmskador med nedsatt allmäntillstånd hos fåglarna, och kan vid sporadiska utbrott även orsaka hög dödlighet.

Vad är koccidiostatika?
Koccidiostatika ges i fodret för att förebygga en allvarlig parasitsjukdom som finns i kycklingens miljö, såväl inomhus som utomhus. Medlet har dålig effekt mot bakterier och används inte till människor. Vid utbrott av koccidios hos kycklingar använder man däremot antibiotika av helt andra typer.

Men är det inte en risk att bakterierna utvecklar antibiotikaresistens?
Parasitformen koccidier kan bli resistenta mot koccidiostatika precis som bakterier kan utveckla resistens mot antibiotika. Men medlet används inte inom humansjukvården vilket innebär att det inte har någon relevans i den aktuella problematiken där risken för att resistens utvecklas hos djur och förs över till människor.

Så ni accepterar att det förekommer resistens?
Svensk Fågel driver ett resistensövervakningsprogram för coccidier i samarbete med Livsmedelsverket, SVA och Jordbruksverket. Den övervakningen visar att det inte finns någon resistensproblematik kopplat till koccidiostatika i den svenska kycklinguppfödningen. Anledningen till det är att svenska kycklingbönder arbetar förebyggande med god hygien i sina stallar. Den omgångsvisa uppfödning där stallarna tvättas noggrant mellan varje uppfödningsomgång innebär att mängden bakterier och kvarvarande coccidier minskar. Hygienrutinerna har även bidragit till att vi har en salmonellafri kyckling och väldigt friska djur där vi mycket sällan behöver behandla dem mot sjukdomar.

Vad används för typ av parasitmedel i Sverige?
Det används för närvarande endast en form av koccidiostatika till kyckling i Sverige som kallas narasin. Det får användas fram till 3 dagar före slakt och i undantagsfall med 1 dags karens vid flyttad slakt, tillfällig störning på inrådan av veterinär eller för enskilda flockar vid delat slakt. Vilket är mer strikt än den gällande EU-förordningen som inte har någon karens alls före slakt.

Hur kontrolleras användningen?
Förekomsten av koccidios i svenska kycklingflockar övervakas inom kontrollprogrammet för koccidios och klostridios. I nämnden sitter experter från Jordbruksverket, SVA och Livsmedelsverket. Även fjäderfäveterinärer finns i nämnden som årligen ordinerar typ och mängd för dem som är anslutna till Svensk Fågel.

I Sverige registrerar Jordbruksverket och sammanställer den mängd som foderföretagen använt vad gäller koccidiostatika.

Har ekokycklingen också koccidios?
Ja, eftersom parasiten förekommer i kycklingen miljö, såväl inomhus som utomhus.

Får ekokyckling också koccidiostatika?
Nej, om eko-kycklingen får koccidios så måste den behandlas med antibiotika.

Kan ekologiska kycklingar bli sjuka i koccidios?
I ett forskningsprojekt som pågår på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) där man studerade förekomsten av koccidios inom sk nischuppfödning där inte koccidiostatika används, påvisades frekvent koccidieinfektioner. SVAs rekommendation baserat på dessa resultat är att kycklingar i nischproduktion bör vaccineras om inte koccidiostatika används. Vaccinering ger dock inget fullskaligt skydd mot sjukdomen och full immunitet hinner inte heller utvecklas hos kycklingarna under normal uppfödningstid.

Får alla kycklingar i Svensk Fågel koccidiostatika?
Nej det finns mindre, nischproducenter med sitt koncept att inte använda koccidiostatika. De vaccinerar sina djur vilket fungerar då man slaktar djuren vid en högre ålder.

Det finns även medlemmar i branchen som inte använder koccidostatika, till exempel Bjärefågel.

Frågor & svar om antibiotikaresistens och kyckling

Kan man bli smittad med vankomycinresistenta enterokocker,VRE, om man äter kyckling?
Ja, men med rätt tillagning och god kökshygien, som man ju alltid ska ha, så dör bakterien och då finns det ingen risk. Inga av de fall som finns rapporterade från sjukhus i Sverige kan kopplas till kyckling.

Förekommer VRE i kyckling från andra länder?
Ja, det gör det. VRE hittas på både svenskt och utländskt kycklingkött. I till exempel Norge och Danmark är det mycket vanligare att kycklinguppfödningar är infekterade.

Förekommer VRE i andra livsmedel?
Ja det kan finnas i till exempel fläskkött i länder där man använt denna typ av antibiotika, dvs. avoparcin, i svinuppfödningen. I Sverige har VRE aldrig hittats på svin.

Kan man smittas med VRE när man är inne i ett kycklingstall?
Ja, det finns en viss risk, om än liten, om man vistas i ett smittat stall, men man kan minska risken genom att tvätta händerna noga efter besöket.

Kan människor överföra VRE till djur?
Ja, på samma sätt som djuren kan överföra VRE till oss genom exempelvis direktkontakt, kan vi överföra VRE till djur.

Har uppfödare, kläckeri eller avelsföretagen använt antibiotika till kyckling som lett till VRE på kyckling?
Nej, den typ av antibiotika som leder till vankomycinresistens har inte använts de senaste 20 åren i svensk djuruppfödning.

Kan förekomsten av VRE ha samband med användning av koccidiostatika?
Nej, det finns ingenting som tyder på ett sådant samband. Det är helt olika typer av substanser.

Har VRE alltid funnits hos kyckling?
VRE har funnits i Europa utanför Sverige, åtminstone sedan 1994 då den första publikationen om detta kom.

Vad gör man för att få bort VRE hos kyckling?
Man har slutat använda denna antibiotikatyp, avoparcin, i all djuruppfödning i Europa sedan 1998. I Sverige försöker vi finna vägar för att helt få bort bakterien från stallarna.

Kan kycklingarna ha blivit smittade genom fodret?
Ja det skulle vara tänkbart, men VRE har inte påvisats i miljöprov från svenska foderfabriker och inte heller i foder i länder som Danmark och Norge.

Mer om antibiotika i kyckling