Klimatsmart svensk kyckling

I stort sett all mat vi äter bidrar till växthuseffekten och påverkar därmed klimatet. Det här är en stor och viktig fråga som Svensk Fågel arbetar aktivt med. Genom konsekvent och långsiktigt arbete har klimatbelastningen inom den svenska kycklingbranschen sjunkit avsevärt. Väljer du att äta kött är därför svensk kyckling ett bra val för klimatet.

Så funkar det
Den globala klimatförändringen är ett direkt resultat av växthuseffekten. Den påskyndas av oss människor, bland annat genom livsmedelsproduktion som genererar koldioxid, lustgas och metangas. För att kunna jämföra hur olika livsmedel påverkar klimatet görs en livscykelanalys som visar hur mycket växthusgaser som genererats från uppfödning till färdig produkt.

Kycklingar är naturligt klimatsmarta då de bara har en mage. Det innebär att de, till skillnad från exempelvis idisslare, knappt släpper ut någon metangas. Dessutom är kycklingen vad man brukar kalla för en effektiv foderomvandlare. Med det menas att den behöver äta relativt lite foder för att växa. I Sverige används dessutom spannmål från den egna gården som foder, vilket innebär få och korta transporter.

Eget kretslopp på gården är nyckeln
Svensk Fågel har länge arbetat med klimatfrågan och arbetar ständigt med att hitta sätt för att minska branschens klimatpåverkan. En stor framgångsfaktor har varit att de allra flesta av kycklingbönderna inom Svensk Fågel har egna kretslopp på sina gårdar.

I hjärtat står en biobränslepanna som matas med halm eller flis från den egna gården. Den värmer upp kycklingstallarna och ibland även bostadshuset.Gödseln från kycklinguppfödningen går tillbaka till åkrarna där både halm och foder till kycklingarna odlas.

Den största klimatpåverkan i kycklinguppfödningen kommer från hantering av gödsel samt uppvärmning av stallar, därför har de svenska kycklingböndernas arbete med kretslopp på gårdarna varit oerhört viktigt.

Kyckling är av naturen klimatsmart
Genom konsekvent arbete har Svensk Fågels bönder lyckats göra den svenska kycklingen ännu mer klimatsmart. För tjugo år sedan stod olja för cirka 80 procent av energiförbrukningen bland svenska kycklingbönder. Idag har nio av tio kycklingbönder inom Svensk Fågel gått över till biobränslepanna som värms upp med flis eller halm.

Trots att svenska kycklingars klimatpåverkan har sjunkit betydligt fortsätter Svensk Fågel att driva branschens miljöarbete vidare. Flera projekt och åtgärder är redan igång. Det handlar om att få ännu fler (alla) kycklingbönder att gå över till biobränslepanna, att utnyttja befintliga resurser bättre, optimera gödselanvändningen och minimera kväveutsläppen samt utveckla logistiken kring transporterna, kartlägga energianvändningen på gården och även byta till klimatsmarta alternativ till kycklingens foder.

Enligt Naturvårdsverket kan man byta ut en middag med nötkött som huvudrätt till att äta kyckling sju gånger utan att utsläppen av växthusgaser ökar. Men svensk kyckling är också klimatsmartare än importerad kyckling. Tack vare branschens åtgärder och satsningar på en hållbar uppfödning har den svenska kycklingens klimatpåverkan sjunkit med över 20 procent sedan 1990, troligtvis ännu mer. Kort sagt så är svensk kyckling ett bättre, klimatsmartare val om du äter kött.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fakta om växthusgaser
De fyra främsta växthusgaserna inom livsmedelsproduktionen är:

Koldioxid (CO2) – kommer främst från förbränning av fossila bränslen. Inom lantbruket är det främst traktorkörning och framställning av mineralgödsel som står bakom de största utsläppen av koldioxid.

Lustgas (N2O) – gödsel innehåller kväve som omvandlas till lustgas. Ju mer vi gödslar desto mer lustgas släpps ut, därför är det viktigt att inte övergöda. Lustgasutsläpp skapas också vid framställning av mineralgödsel.

Metangas (CH4) – jordbruket står för den största andelen utsläpp av metangas. Det kommer från när fodret bryts ner i djurs magar (främst hos idisslare).

Ammoniak (NH3) – avdunstar från stallgödsel omvandlas till ammonium. Genom bland annat nederbörd hamnar ammoniaken i sjöar och vattendrag.

När det gäller ammoniak föregår svenskt jordbruk i allmänhet och kycklinguppfödning i synnerhet som ett gott exempel:

Mjölk: har cirka 43 procent lägre ammoniakutsläpp per kg mjölk än medel i EU.

Gris: har cirka 38 procent lägre ammoniakutsläpp per kg kött än medel i EU.

Fågelkött: har cirka 60 procent lägre ammoniakutsläpp per kg kött än medel i EU.

Nötkött: har cirka 18 procent högre ammoniakutsläpp per kg kött än medel i EU.

Siffrorna ovan bygger på produktionsstatistik från Eurostat och på EU:s data om ländernas ammoniakutsläpp enligt NEC-direktivet (National Emissions Directive).