Branschriktlinjer för vingskador utarbetades redan 2006 av Svensk Fågel men bedömning av skador har varierat mellan anläggningarna. I samband med att en ökning av vingskador som noterades vid årsskiftet 2018/2019 vidtog branschen ytterligare åtgärder:
Direkta åtgärder
- Svensk Fågel tillsatte en arbetsgrupp, sk Vingskadegruppen som består av veterinär, fjäderfäexpert, djurskyddsansvariga på slakterier, last/plockföretag och djurägare.
- Översyn och uppdatering av branschriktlinjer har genomförts där stickprovsmätning sker före och efter utlastning för att kunna identifiera var skador uppstår (tidigare riktlinjer mätte endast att skador förekom).
- Kalibrering i bedömning av vingskador på slakterierna.
- Individuella larmnivåer upprättas på respektive slakteri. Vid en förhöjning ska åtgärder vidtas beroende på vart skadan uppstår.
- Utbildningsinsatser genomfördes av Svensk Fågel för lastpersonal under hösten 2020 med föreläsare från länsstyrelsen och revisor från certifieringsorgan. Framöver är det inplanerat två nya utbildningstillfällen till vintern 2021.
- Svensk Fågel genomförde utbildningsinsatser hos uppfödare och djurskyddsansvariga på slakterierna i samband med utbildningsdagarna och branschmöte under jan-feb 2019, hösten 2020 och våren 2021.
- Månatlig redovisning och trendutveckling med VD på respektive slakteriföretag redovisas av Svensk Fågel.
- Digitalt utbildningsmaterial färdigställdes under sommaren 2021 som nu används av branschfolk.
- Ny operatör och ägarbyte har skett hos två lastföretag samt investering i ytterligare lastmaskiner.
- Dialog med Livsmedelsverket tillsammans med branschföreträdare har genomförts för att upprätta snabba återkopplingar och regionala dialoger med berörda aktörer.
- All personal ska upprätthålla tillräcklig kompetens för att hantera kycklingar men viktigt att arbetsledaren har genomgått den digitala utbildningen.
- Lastningsparametrar (kompetens och utbildning hos personal samt djurhantering), tillagt som kontrollpunkt vid Svensk Fågels interna slakterirevisioner
Resultat
- Med standardiserad mätning och återrapportering har frekvensen vingskador tydligt minskat i branschen.
- Då mätning numera sker såväl före som efter lastning har slakterierna även investerat i utrustning som minskar skadefrekvensen.
- Månatlig redovisning redogörs för respektive slakteri (datan finns alltid tillgänglig för resp slakteri). Om en ökning har förekommit ska slakteri följa upp orsak och beroende på vart orsaken ligger åtgärder vidtas av berörd part (djurägare/lastföretag/transportör/slakteri).
- Resultatet används i Erfa-grupper och vid utbildningstillfällen.
- Förekomsten vingskador har minskat och ligger idag på betydligt lägre nivåer.
Klämskador
Klämskador kan förekomma i samband med lastning då djuren rör på sig och flaxar. Här är det viktigt att djuren hanteras varsamt och att personalen är observanta om olyckor sker. Det är därför viktigt att åtgärder i form av avlägsnande och, om djuren är kraftigt skadade, att djuren avlivas omgående.
Klämskador är inget som Svensk Fågel i dag mäter men är under utredning för hur det ska rapporteras in, då det samlas in vid en annan position på anläggningen.
Då behållarna ej heller alltid är optimala ur ett djurskyddsperspektiv, trots att dom är godkända av myndigheten, så sker det en ständig modifiering för att minska skadorna.
Ostuckna djur
Kronfågels ostuckna kycklingar är en tillfällig avvikelse men viktigt att understryka att djuren har varit djupt nedsövda eller döda och att det inte varit frågan om något djurlidande.
Att avvikelser fångas upp visar att systemet fungerar. Vid avvikelser sätts åtgärder in, dessa följs upp och åtgärdas systematiskt. Vid oklarheter kring myndighetens aviserade avvikelser är det viktigt att dialog sker mellan parterna för att inga missförstånd eller felaktigheter anges. Här bör sådana rutiner upprättas av myndigheten.
Krav för att använda Svensk Fågel-märket
För att få använda Svensk Fågels märkningen på sina produkter skall våra medlemmar följa krav på bedövning som är det viktigaste kravet både i svensk lagstiftning och i våra kvalitetsprogram. Kontrollen av bedövningskravet sker av såväl oberoende myndighet som ständigt finns på plats och av oss som branschorganisation genom årlig kontroll.
Vidare har Svensk Fågel tagit fram ett flertal program inom djurvälfärd och djurhälsa som medlemmarna har att följa. Programmen är ett hjälpmedel för att förebygga djursjukdomar och förbättra djuromsorgen. Dessa program modifieras vartefter ny kunskap och forskning tas fram och ligger även till grund för utbildning samt revisioner på gårdar och anläggningar.
