Om antibiotikaresistens/VRE

Kan man bli smittad med vancomycinresistenta enterokocker, VRE, om man äter kyckling?
Ja, men med rätt tillagning och god kökshygien, som man ju alltid ska ha, så dör bakterien och då finns det ingen risk. Inga av de fall som finns rapporterade från sjukhus i Sverige kan kopplas till kyckling.

Förekommer VRE i kyckling från andra länder?
Ja, det gör det. I till exempel Norge och Danmark är det mycket vanligare att kycklingflockar är infekterade.

Förekommer VRE i andra livsmedel?
Ja, det kan finnas i till exempel fläskkött i länder där man använt antibiotikan avoparcin i svinuppfödningen. I Sverige har VRE aldrig hittats på svin.

Kan man smittas med VRE när man är inne i ett kycklingstall?
Ja, det finns en liten risk om man vistas i ett smittat stall, men man kan minska den risken genom att tvätta händerna noga efter besöket.

Kan människor överföra VRE till djur?
Ja, på samma sätt som djuren kan överföra VRE till oss genom exempelvis direktkontakt, kan vi överföra VRE till djur.

Har svenska bönder, kläckeri eller avelsföretag använt antibiotika som lett till VRE på kyckling?
Nej, den typ av antibiotika som leder till vankomycinresistens har inte använts de senaste 20 åren i svensk djuruppfödning.

Kan förekomsten av VRE vara kopplad till användning av koccidiostatika?
Nej, det finns ingenting som tyder på ett sådant samband. Det är helt olika typer av substanser.

Har VRE alltid funnits hos kyckling?
VRE har funnits i europeiska länder utanför Sverige åtminstone sedan 1994 då den första publikationen om detta kom.

Vad gör man för att få bort VRE hos kyckling?
Sedan 1998 har användningen av antibiotikatypen avoparcin upphört i all djuruppfödning i Europa. I Sverige försöker vi finna vägar för att helt få bort bakterien från stallarna.

Kan kycklingarna ha blivit smittade genom fodret?
Ja, det skulle vara tänkbart. Men VRE har inte påvisats i miljöprov från svenska foderfabriker och inte heller i foder i länder som Danmark och Norge.

a