Vad är fågelinfluensa?
Fågelinfluensa orsakas av ett virus vilket kan ge upphov till plötsliga sjukdomsutbrott, med varierande symptom och dödlighet. Sjukdomen förekom bland fjäderfä under hela 1900-talet. Fågelinfluensaviruset är liksom de flesta influensavirus relativt artspecifikt, men har samtidigt på olika sätt förmåga att ändra sin genetiska karaktär och därigenom infektera en annan art.
Hur smittar fågelinfluensa?
Fåglar utsöndrar virus i avföringen. Människor som insjuknat har haft mycket nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Det finns inga säkra belägg för att sjukdomen kan överföras direkt från person till person.
Hur stor är risken att bli smittad av fågelinfluensa?
Risken för människor att bli smittade är nästan obefintlig om personen i fråga inte har mycket tät kontakt med sjuka fåglar.
Törs jag äta kyckling?
Ja, absolut – det finns inga misstankar om att någon har fått fågelinfluensa genom att äta kyckling. Viruset dör dessutom när det upphettas till 70 grader, därför är det som alltid viktigt att köttet är genomstekt. Svensk kyckling är dessutom inte smittad, titta efter vår märkning med den Gula Pippin när du handlar så att du vet vad du köper.
Om man inte blir sjuk av köttet, varför är det då importstopp på kycklingkött från de länder som har drabbats?
Anledningen till att man inte tillåter införsel av levande fjäderfä eller färska fjäderfäprodukter från länder där influensan förekommit, är för att minimera risken att sådana produkter ska kunna infektera tama eller vilda fåglar här i Sverige. Det finns inga konstaterade fall där människor blivit sjuka genom att äta fågelkött. Kycklingkött som har värmebehandlats (virus har avdödats) från länder med fågelinfluensa får importeras.
Finns fågelinfluensa i Sverige?
Fall av fågelinfluensa i Sverige har påträffats, men inte på någon av Svensk Fågels gårdar. Det är framförallt fåglar som vistats ute som smittats. Våra kycklingar och kalkoner lever i en skyddad miljö och bönderna arbetar smittförebyggande. Risken för att fåglarna smittas är därför nästintill obefintlig.
Kontrolleras svenska fjäderfän?
Övervakningen av influensaviruset hos vilda fåglar och svenska fjäderfä sker genom EU:s gemensamma övervakningsprogram. Det svenska kontrollprogrammet omfattar undersökning av värphöns, avelsdjur, kalkoner, gäss, strutsar och vilda fåglar. Provtagning av fjäderfä sker genom blodprov vid slakt.
Vad gör svenska kycklingbönder för att förhindra att deras fåglar smittas?
Svenska bönder som är medlemmar i Svensk Fågel har en mycket hög smittskyddskontroll, inte minst via vårt stränga salmonellaprogram. Hygienreglerna är mycket strikta och besökare får bara tillträde till stallet efter att ha passerat en hygienbarriär där skor skyddas eller byts. Dessutom får man inte besöka svenska kycklingbönder inom 24 timmar från det att man varit i kontakt med andra fåglar.
Hur märker man om kycklingarna blir sjuka, vilka är de första symptomen?
Symptomen kan variera beroende på vilken virustyp det handlar om. Allmänt kan man säga att sjukdomen har ett mycket hastigt förlopp och fåglarna kan dö utan att man sett några symptom. I andra fall ses nedsatt allmäntillstånd, blåfärgad hud, sänkt äggproduktion för höns, och minskad foderkonsumtion. Även hosta, andningssvårigheter, svullet huvud, rubbningar i nervsystemet som exempelvis darrningar, kramper och svårigheter att gå samt diarré kan förekomma.
Vad ska bonden göra om han eller hon misstänker att fåglarna är smittade?
Bonden ska omedelbart anmäla detta till en veterinär som i sin tur kontaktar Jordbruksverket och länsstyrelsen (enligt epizootilagen).
Ska bonden använda speciell skyddsutrustning?
Nej, svenska kyckling- och kalkonbönder följer redan mycket strikta hygienregler med hygienbarriärer.
Ska bönder och andra som arbetar med kyckling och kalkon vaccinera sig?
Det finns idag inget vaccin för människor mot fågelinfluensan, men behovet är ändå icke-existerande.
Vad händer om en kyckling eller kalkonbesättning insjuknar?
Redan vid misstanke om fågelinfluensa lägger Jordbruksverket ett förbud/en spärr mot att flytta levande djur, ägg, gödsel eller annat som kan sprida smittan från gården. En veterinär tar ett blodprov och transporterar några fåglar för test till SVA. Där genomförs provtagning och obduktion samt analyser. SVA har jour dygnet runt. Jordbruksverket påbörjar omedelbart en smittskyddsutredning där man bland annat försöker spåra smittan. Om smittan kan ha spridits till en annan besättning spärras även denna av.
Om fågelinfluensa konstateras i en fjäderfäbesättning avlivas samtliga djur omedelbart. Därefter rengörs och desinfekteras stallarna och andra utrymmen där djuren varit. Runt smittade anläggningar inrättas skydds- och övervakningsområden på tre respektive tio kilometers radie.
Ersätts bonden om fåglarna slaktas ut?
Ja, enligt epizootilagen har bonden rätt till ersättning.
Kan bonden åka på semester till länder som har drabbats av fågelinfluensa?
Ja, risken att smittas är mycket liten och UD avråder inte från resor till länder som har fågelinfluensa. Men precis som för andra svenskar så gäller det att man inte får ta med levande fjäderfä eller råa fjäderfäprodukter till Sverige. Dessutom bör man undvika att besöka fjäderfäuppfödningar i dessa länder.
Om man som bonde varit på utlandssemester, vad ska man tänka på när man kommer hem?
Här gäller samma regler som för andra svenskar, det vill säga att man ej får ta med sig levande fjäderfä eller råa fjäderfäprodukter till Sverige. Dessutom ska bonden vara medveten om att kläder och skor som kan ha kommit i kontakt med avföring från fåglar är en stor smittorisk och måste därför noggrant tvättas och desinficeras.
Vem i Sverige har det övergripande ansvaret om vi drabbas av fågelinfluensa?
Jordbruksverket har det övergripande ansvaret i bekämpningen.
Finns det i dag en beredskap bland myndigheter och bransch för ett utbrott?
Ja, det finns i dag en mycket hög beredskap hos både myndigheter och bransch.
Hur får jag mer information om fågelinfluensan?
Svenska myndigheter uppdaterar ständigt sin information, på följande hemsidor hittar du senaste nytt:
www.jordbruksverket.se
www.livsmedelsverket.se
www.socialstyrelsen.se
www.sva.se