Är koccidiostatika en antibiotika?
Koccidiostatika är ett tillåtet medel som enligt en mycket strikt och teoretisk definition tillhör det man kallar antibiotika. Detta för att koccidiostatika bildas av en levande organism och har effekt mot en annan levande organism. Dock är det ett medel mot tarmparasiten koccidios och klassas av EU som en fodertillsats. Det finns ingen risk för resistens hos människor vid användning av parasitmedlet då substansen inte används inom sjukvården.
Vad är koccidios?
Koccidios är en tarmparasit som ger tarmskador med nedsatt allmäntillstånd hos fåglarna, och kan vid sporadiska utbrott även orsaka hög dödlighet.
Vad är koccidiostatika?
Koccidiostatika ges i fodret för att förebygga en allvarlig parasitsjukdom som finns i kycklingens miljö, såväl inomhus som utomhus. Medlet har dålig effekt mot bakterier och används inte för människor. Vid utbrott av koccidios hos kycklingar använder man däremot antibiotika av helt andra typer.
Men är det inte en risk att bakterierna utvecklar antibiotikaresistens?
Parasitformen koccidier kan bli resistenta mot koccidiostatika precis som bakterier kan utveckla resistens mot antibiotika. Men medlet används inte inom humansjukvården vilket innebär att det inte har någon relevans i den aktuella problematiken där risken för resistens utvecklas hos djur och förs över till människor.
Så ni accepterar att det förekommer resistens?
Svensk Fågel driver ett resistensövervakningsprogram för koccidier i samarbete med Livsmedelsverket, SVA och Jordbruksverket. Den övervakningen visar att det inte finns någon resistensproblematik kopplad till koccidiostatika i den svenska kycklinguppfödningen. Anledningen till det är att svenska kycklingbönder arbetar förebyggande med god hygien i sina stallar. Att uppfödningen sker i omgångar och stallarna tvättas noggrant mellan varje omgång innebär att mängden bakterier och kvarvarande koccidier minskar. Hygienrutinerna har även bidragit till att vi har en salmonellafri kyckling och överlag väldigt friska djur som vi mycket sällan behöver behandla.
Vad används för typ av parasitmedel i Sverige?
Det används för närvarande endast en form av koccidiostatika när det gäller svensk kyckling, och den kallas narasin. Narasin får användas fram till tre dagar före slakt och i undantagsfall med en dags karens vid flyttad slakt, tillfällig störning på inrådan av veterinär eller för enskilda flockar vid delad slakt. Det är mer strikt än den gällande EU-förordningen som inte har någon karens alls före slakt.
Hur kontrolleras användningen?
Förekomsten av koccidios i svenska kycklingflockar övervakas inom kontrollprogrammet för koccidios och klostridios. I nämnden sitter experter från Jordbruksverket, SVA och Livsmedelsverket. Även fjäderfäveterinärer finns i nämnden, som årligen ordinerar typ och mängd för Svensk Fågels medlemmar. I Sverige registrerar och sammanställer Jordbruksverket den mängd som foderföretagen använt vad gäller koccidiostatika.
Har ekokycklingen också koccidios?
Ja, eftersom parasiten förekommer i kycklingens miljö, såväl inomhus som utomhus.
Får ekokyckling också koccidiostatika?
Nej, om ekokycklingen får koccidios så måste den behandlas med antibiotika.
Kan ekologiska kycklingar bli sjuka i koccidios?
SVA:s rekommendation är att kycklingar i så kallad nischproduktion bör vaccineras om inte koccidiostatika används. Vaccinering ger dock inget fullskaligt skydd mot sjukdomen och full immunitet hinner inte heller utvecklas hos kycklingarna under normal uppfödningstid.
Får alla kycklingar i Svensk Fågel koccidiostatika?
Nej, det finns mindre nischproducenter med konceptet att inte använda koccidiostatika. De vaccinerar sina djur vilket fungerar då man slaktar djuren vid en högre ålder.