Om uppfödningen

Hur gamla är kycklingarna när de kommer till gården?
Kycklingarna kommer till gården när de är nykläckta. Till skillnad från däggdjur så har de en gulesäck vilken tillhandahåller näringen som den nykläckta kycklingen behöver. Inför kycklingarnas ankomst från kläckeriet till gården har stallet rengjorts, desinficerats och fått stå tomt i ungefär två veckor. Golvet fylls av hackad halm eller kutterspån och här går kycklingarna fritt under hela uppfödningstiden. Temperatur, ljus och fuktighet ställs in, och vatten och foder placeras lättillgängligt.

Hur länge lever de?
Majoriteten av kycklingarna lever på gården i cirka fem veckor, men det kan variera mer eller mindre beroende på vilken slaktvikt de ska nå. Tiden kan även variera om bonden har ett koncept med en längre tillväxttakt.

Sitter kycklingarna i bur?
Nej – det förekommer aldrig i Sverige. Svenska bönder arbetar enligt världens striktaste djurskyddsregler, allt för att djuren ska ha det bra. Fåglarna växer upp i stora luftiga stallar där de kan sprätta fritt på en bädd av halm, flis eller kutterspån. De har fri tillgång till mat och vatten samt mörka perioder för vila.

Kan kycklingarnas levnadsförhållanden orsaka stress, sjukdomar och andra besvär?
Nej – den generella hälsostatusen bland våra svenska fåglar är idag mycket bra. Våra bönder betraktas som föredömen globalt och i Sverige är antibiotikaanvändningen extremt låg. Endast sjuka fåglar får antibiotika och då på ordination av veterinär.

Kycklingarna är stora. Vad matar ni dem med?
Kycklingarna som växer upp hos våra bönder är en korsras anpassad för fågelkött och deras storlek är helt naturlig. De får inga hormoner, ingen tillväxtantibiotika (vilket förekommer utomlands) och heller inget fiskmjöl eller genmodfierad soja. Maten består huvudsakligen av spannmål från svenska gårdar.

Varför växer kycklingen nästan dubbelt så mycket som sin vuxna vilda släkting?
Vilken storlek en kyckling har beror på ras och storleken däremellan kan variera. Fåglar växer generellt snabbt, och efter att ha kläckts på våren ska de i det naturliga tillståndet växa snabbt för att vara flygfärdiga framåt sommaren. Fåglarna som används för livsmedel skiljer sig väsentligt från den gamla djungelhönan då de är en korsning av olika raser. I Sverige använder vi korsraser som uppfyller de höga kraven vi ställer i Sverige. Det vill säga att djuren ska vara friska, robusta och fria från fjäderfäsjukdomar och till exempel salmonella.

Får kycklingarna vistas utomhus?
Kycklingar är känsliga djur som lätt drabbas av olika typer av smittor. Campylobacter tillhör de vanligaste men även salmonella och fjäderfäsjukdomar som Newcastlesjuka och aviär influensa kan förekomma. Kycklingar som växer upp inomhus är bättre skyddade från dessa smittor. Av denna anledning vistas våra kycklingar inomhus. Men för konsumenter som vill ha en kyckling som gått utomhus finns även det alternativet

Hur många kycklingar bor det per kvadratmeter?
I många länder regleras inte beläggningen (djurtätheten) i kycklingstallet alls. Inom EU gäller dock sedan juni 2010 maximalt 42 kilo kyckling per kvadratmeter. I Sverige tillåter djurskyddslagen max 36 kilo fågel per kvadratmeter. Ju bättre anläggning, stallmiljö och skötsel som bonden har, desto högre beläggning är tillåtet.

Stämmer det att ni avlar fram kycklingar för att de ska växa snabbt?
Nej, idag är det är ett 40-tal faktorer som beaktas i avelsarbetet. Däribland fysik, skelett, robusthet, tillväxt, avsaknad av sjukdomar, fodereffektivitet och köttkvalitet. Fördelen med den riktade aveln och dagens raser är att man har lyckats ta fram en kyckling som i stort sett är salmonellafri och har bättre benhälsa än tidigare.

Stämmer det att nästan alla kycklingar är halta vid fem veckors ålder?
Detta är en myt som tyvärr har spritt sig. På nätet cirkulerar flera fall som inte är representativa för Sverige och för majoriteten i den svenska lantbruksnäringen. De är fall där dålig skötsel och andra omständigheter resulterat i en dålig djurhållning.

Trimmar ni fåglarnas näbbar?
Nej, svenska bönder trimmar inte fåglarnas näbbar, det är förbjudet enligt svensk lag. Metoden används ofta utomlands för att motverka att stressade och/eller understimulerade fåglar skadar varandra genom hackning. I Sverige jobbar vi istället förebyggande. Könsmogna kalkoner får exempelvis halmbalar och bollar att leka med och i vissa fall används speciella ljusprogram.

Hur är transporten till slakteriet?
För att undvika onödig stress samlas kycklingarna när stallet är nedsläckt och kycklingarna ligger still och vilar. Själva transporten sker med bilar som är anpassade för levande djur och har oftast temperaturreglering.

Hur lång tid går det mellan insamling och slakt?
Den totala tiden från att kycklingarna samlas in tills det att de har slaktats överskrider sällan 8 timmar. Nattetid får fjäderfä transporteras max 12 timmar eftersom de till skillnad från däggdjur har en kräva vilken fungerar ungefär som en ”matsäck”. Generellt så ligger gårdarna i anslutning till slakterierna just för att minska transporttiden då transporterna även innebär kostnader för företagen.

a